Konsekvens- och sårbarhetsanalysen är en central del i klimatanpassningsarbetet. Det är viktigt att inkludera så många förvaltningar som möjligt i arbetet. Detta bidrar till ett bredare perspektiv i analysen och gör det lättare att identifiera sårbarheter som inte är direkt uppenbara.
Analysera
I analysen bör varje händelse bedömas utifrån förväntad omfattning och utifrån sannolikheten för att den inträffar. En sådan riskanalys gör det lättare att prioritera i vilken ordning åtgärder bör identifieras. Stöd för hur en riskanalys kan genomföras finns under Hjälpmedel och Riskanalys.
Avgränsningar
Innan arbetet startat är det viktigt arbetsgruppen är överens om eventuella avgränsningar. Ska exempelvis händelser och konsekvenser som ligger utanför kommunens rådighet tas med i analysen?
Dokumentera
I takt med att händelser, konsekvenser och sårbarheter identifieras rekommenderas att bakomliggande resonemang dokumenteras. Syftet med dokumentationen är att inte tappa bort motiv och resonemang kring arbetet på grund av exempelvis personalomsättning i arbetsgruppen.
Dokumentationen är viktig för eventuella efterträdare i arbetsgruppen och underlättar vid uppföljning av arbetet.
Mallar för dokumentation av konsekvens- och sårbarhetsanalysen finns under Hjälpmedel och Dokumentera analysarbetet.
Viktiga frågeställningar
Följande frågeställningar bör diskuteras under analysen:
- Vilka verksamheter och grupper påverkas i varje samhällsfunktion och hur? Exempelvis vattenrening eller pendlare.
- Hur allvarligt blir det om det händer?
- Hur olika blir utfallet med olika utsläppsscenarier och tidsperspektiv?
- Finns det särskilt känsliga geografiska områden? Exempelvis broar och tunnlar vid vattendrag och nära kusten, kustnära infrastruktur, dricksvattentäkter, utpekade kraftstationer, värmeöar i staden eller områden till vilka vägar kan blockeras vid översvämningar.
- Finns det särskilt sårbara grupper? Exempelvis äldre, barn, sjuka, socioekonomiskt utsatta?
- Vilka åtgärder är redan genomförda?