Börja med att bestämma syftet med klimatanpassningsplanen i just er kommun. Det viktigaste är att klimatanpassningen är integrerad i de operativa planerna.
När man driver klimatanpassningsarbetet inom ramen för befintliga processer (se nedan) är det lämpligt att samla de viktigaste delarna av klimatanpassningsarbetet i ett övergripande dokument. En klimatanpassningsplan pekar på var i kommunens styrdokument de olika delarna av klimatanpassningen hanteras. En klimatanpassningsplan ska ge en överblick över vad som görs i kommunen, så att man vet vem som gör vad och även kan identifiera luckor som ännu inte tas om hand. När en klimatanpassningsplan följs upp ställer man sedan frågor till verksamheter om hur klimatanpassningen hanterats i olika processer. En del kommuner har valt att anta övergripande riktlinjer, och därmed ska perspektivet genomsyra allt arbete i kommunen.
Stöd och inspiration finns under Hjälpmedel och Mall klimatanpassningsplan samt Exempel på klimatanpassningsplaner.
Innehåll
Nedan följer några viktiga delar som kan vara bra att ta i upp i klimatanpassningsplanen.
- Introduktion – en kort introduktion till vad klimatanpassning innebär och ett förtydligande av behovet av klimatanpassning i kommunen. Klargör även syftet med planen, dvs hur den förhåller sig till andra styrdokument och planer.
- Visioner och mål – beskrivning av kommunens visioner och mål vad gäller klimatanpassning. Det kan även vara bra att lyfta hur klimatförändringar och anpassning påverkar kommunens andra visioner och mål.
- Ansvar och roller – förtydligande om vem som ansvarar för vad.
- Metodbeskrivning – beskrivning av arbetet med att ta fram planen
- Klimatförändringen och dess effekter – händelser, konsekvenser och sårbarheter kopplade till ett förändrat klimat som påverkar kommunen.
- Klimatanpassande åtgärder och beskrivning på hur man valt ut dem – en viktig aspekt att ha med sig genomgående är att tänka på hur klimateffekter och åtgärder påverkar olika grupper i samhället. Vem drabbas värst, och för vem väljer man att klimatanpassa?
- Information om åtgärder för genomförande – tidsram för genomförande, ansvarig och resurser.
- Uppföljning – beskrivning av hur arbetet planeras att följas upp.
- Utvärdering – beskrivning av hur arbetet planeras att utvärderas.
Förankring är en nyckelfaktor för klimatanpassningsplanens framtagande och genomförande. Ett tydligt uppdrag från politiken om att ta fram en klimatanpassningsplan är en fördel. En arbetsgrupp med bred representation kan underlätta förankringen i hela kommunorganisationen. För att får bästa möjliga förutsättningar för fortsatt arbete med klimatanpassningsfrågan behöver klimatanpassningsplanen antas politiskt. Beslut bör fattas av kommunstyrelsen eller i kommunfullmäktige.
Regelbunden dialog med kommunledning, nämnder och kommunala bolag om exempelvis bedömda risker och inriktning på åtgärder kan vara ett sätt att förbereda för ett smidigt antagande av klimatanpassningsplanen. Samråd med närliggande kommuner med vilka man delar risker och resurser, så som vattendrag, grundvattentäkter, rasriskområden, avrinningsområden, kan göra klimatanpassningen mer resurseffektiv och långsiktigt hållbar. Remissförfarande och samråd under antagandeprocessen är tidskrävande, men kan underlätta genomförandet av klimatanpassningsplanen.
Viktiga processer för klimatanpassning
Verksamhetsplanering och budget
Att klimatanpassningen kommer med i kommunens och de kommunala bolagens verksamhetsplaner och budgetar är avgörande för att kommunens verksamheter ska kunna arbeta med klimatanpassning. Att förfoga över medel är av vikt för att kunna bekosta riskbedömningar, t ex karteringar och analyser, informera berörda kommunmedborgare samt göra angelägna investeringar.
Fysisk planering
Kommunernas ansvar för fysisk planering är en viktig utgångspunkt för att integrera klimatanpassning på kommunal nivå. Enligt plan- och bygglagen har varje kommun en lagstadgad skyldighet att ta hänsyn till klimatförändringarna vid planering av ny bebyggelse (PBL (2010:900) 2 kap. 3 §.) Kommunen ska även ge sin syn på klimatrelaterade risker för skador på den bebyggda miljön i kommunens översiktsplan (PBL 3 kap. 5 § 1 st 4 p.)
Tillsyn enligt miljöbalken
Kommunen är ansvarig för tillsyn av viss verksamhet som kräver det. Det betyder att vissa klimatanpassningsåtgärder kan behöva vidtas för att säkerställa att miljöbalkens hänsynsregler efterlevs. 2 kap. miljöbalken (1998:808)
Detta gäller till exempel vid:
- Ökad föroreningsrisk på grund av fler och värre översvämningar.
- Verksamhet som kräver miljöbedömning och som med tiden blir bedömd som att den ligger på olämplig plats i ett förändrat klimat.
- Samt att påvisa vilka åtgärder som planeras för att förebygga negativ miljöpåverkan av en verksamhet som den i sig medför, eller av yttre händelser (6 kap. 35 § 4–5 p. miljöbalken)
Vattentjänstplan
Från och med 31 december 2023 finns det krav på att VA-huvudmannen, vilket i många fall är kommunen själv, ska ha upprättat en vattentjänstplan för kommunen. Denna plan skall innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna VA-anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall. Kommunen ska minst vart fjärde år pröva om vattentjänstplanen är aktuell med hänsyn till behovet av allmänna vattentjänster (6a och 6b §§ lag (2006:412) om allmänna vattentjänster).
Riskhantering
Varje kommun ska varje mandatperiod ta fram en risk- och sårbarhetsanalys och fastställa en plan för hanteringen av extraordinära händelser. En sådan analys kan omfatta naturolyckor och klimatrelaterade risker och sårbarheter. Kommuner ska även ta fram ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst. Att koppla ihop kommunens risk- och sårbarhetsanalys och arbete med civil beredskap kan stärka både beredskapen och klimatresiliens.
Nya föreskrifter om kommunala handlingsprogram har antagits. Syftet är att de ska bli tydligare, konkretare och hålla högre kvalitet samt innehålla en beskrivning av olyckor som kan leda till räddningsinsats, där bl. a. naturolyckor ingår. (Se MSBFS 2021:1 (Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter och allmänna råd om innehåll och struktur i kommunens handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst, beslutade den 1 juni 2021).)
Planer för drift- och underhåll samt skötsel av utemiljö
Klimatanpassning är ett långsiktigt arbete för kommunen. Genom att ta höjd för klimatförändringarna i kommunens, och de kommunala bolagens, arbete med drift och underhåll samt skötsel av utemiljö kommer kommunen på sikt bli mer klimatanpassad. Det kan handla om allt från ytskikt och rördimensioner till val och placering av växtlighet. Merkostnaden för en klimatanpassad lösning när något ändå görs behöver inte vara så hög kontra kostnaden att i efterhand göra om för att anpassa till det framtida klimatet.
Upphandling och inköp
I processen för upphandling och inköp kan kommunen ställa krav på att varor och tjänster ska fungera även i framtidens klimat. Krav på klimatanpassning kan ställas vid upphandlingar av nybyggnation, skötsel av befintlig bebyggelse, säkerhet, livsmedel, transporter, IT, samt omvårdnad av samhällets sårbara med mera. För att underlätta för upphandlingen kan det vara bra att ta fram riktlinjer eller viktiga punkter som upphandlare bör vara medvetna om vid upphandling inom olika upphandlingskategorier.
SMHI har tillsammans med Upphandlingsmyndigheten tagit fram en Vägledning för klimatanpassade upphandlingar (smhi.se). Vägledningens fokus är att ge ett operativt stöd inför en upphandling, behovsanalys, avrop eller förnyad konkurrensutsättning. Syftet är att hjälpa dig att bedöma om det finns behov av att beakta klimatanpassning eller inte.