Värderingsmetoder

Som stöd i arbetet med att prioritera åtgärder kan en eller flera värderingsmetoder användas.  

Att värdera och väga olika åtgärdsalternativ mot varandra kan vara lättare sagt än gjort. I en arbetsgrupp bestående av olika kompetenser och förvaltningar kan olika perspektiv på en frågeställning vara svåra att ställa emot varandra. Nedan beskriver vi kort tre olika metoder som kan hjälpa till.

Multikriterieanalys, MKA

Med hjälp av en multikriterieanalys jämförs alternativa lösningar mot varandra. Samtliga alternativ bedöms efter samma kriterier. Kriterierna för bedömning av alternativen kan vara olika viktade och ge mer eller mindre påverkan på slutresultatet. Det är viktigt att alla personer som deltar i multikriterieanalysen är överens om kriteriernas inbördes viktning för att resultatet ska bli förtroendegivande och acceptabel.

  1. Ta fram kriterier för bedömning av alternativen.
  2. Kom överens om bedömningskriteriernas inbördes viktning för resultatet.
  3. Lista alternativen som ska bedömas och jämföras.
  4. För varje alternativ:
    - Varje bedömningskriterium poängsätts med ett värde mellan 1-100 och multipliceras med överenskommen viktning
    - Summan av alla poängen på alla bedömningskriterier är alternativets totalpoäng.
  5. Rangordna samtliga alternativ i poängordning (högst totalpoäng överst).

För stöd i tillvägagångssättet se Multikriterieanalys (MKA) nedan. 
 Multikriterieanalys (MKA) (55 kB, xlsx)

Viktning av kriterier vid Multikriterieanalys, MKA

En Multikriterieanalys utgår från att det finns flera alternativa lösningar på ett problem. En vidare utgångspunkt är att samtliga alternativa lösningar ska värderas enligt samma kriterier.

Frågan är om alla kriterier ska ha lika stor inverkan i prioriteringen?

Om svaret är nej, så bör man komma överens om en viktning.

Om det är svårt att komma överens kan en förenklad variant av SWING-metoden vara ett stöd. Det är ett enkelt sätt att vikta kriterier och låta samtliga deltagare i beslutsprocessen individuellt värdera kriterierna. Därefter sammanställs ett gruppbeslut på kriteriernas vikt i kommande MKA.

  1. Diskutera fram tänkbara kriterier för värdering av åtgärder.
  2. Varje deltagare gör egen prioritering av kriterierna, genom att fördela 100 poäng. Högst poäng på den viktigaste.
  3. Summera varje kriteries totalpoäng.
  4. Summera alla kriteriums poäng, dvs summan av alla utdelade poäng.
  5. Beräkna varje kriteriums inbördes vikt (%) genom att dividera kriteriets totalpoäng (3) med summan av alla kriteriers poäng (4).

Innan summering av kriteriets totalpoäng, kan förslagsvis den högsta och den lägsta poängen tas bort. Motivet är att på så sätt undvika att extremt avvikande ställningstaganden påverkar slutresultatet för mycket.

För stöd i tillvägagångssättet se SWING-metoden för viktning av kriterier (MKA) nedan.
SWING metoden för viktning av kriteriter till MKA (135 kB, xlsx)

Kostnadsnyttoanalys (CBA, Cost Benefit Analysis)

I en kostnadsnyttoanalys är utgångspunkten att det finns flera alternativa lösningar på hantering av ett identifierat problem. En kostnadsnyttoanalys används med fördel i sammanhang där en bredare beskrivning av ekonomiska konsekvenser är värdefull.

Målet med analysen är att i största möjliga mån sätta ett värde i pengar (monetärt värde) på samtliga nyttor och kostnader som förknippas med varje åtgärdsalternativ, och därefter jämföra beloppen.

En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam om nuvärdet på nyttorna överstiger nuvärdet av kostnaderna. Nuvärdena är framtida belopp uttryckta i dagens penningvärde. Effekter som inte går att värdera i pengar beskrivs istället i text och inkluderas i det slutliga beslutsunderlaget.

Tänk på att resultatet av en kostadsnyttoanalys i hög grad kommer att påverkas av vilka antaganden som görs. 

Att genomföra en komplett CBA är ett omfattande arbete som i många fall hanteras av konsulter.

Nedan är ett förslag på en metod som är väldigt förenklad och översiktlig men snabbt genomförbar. Resultatet av denna förenklade metod ska ses som en fingervisning snarare än en komplett analys. Om nuvärdena på nyttorna och kostnaderna är lika så rekommenderas att en fördjupad analys genomförs. Om det däremot skiljer mycket mellan nuvärdena på nyttorna och kostnaderna kan resultatet användas i prioriteringen av åtgärdsalternativ.

  1. Uppskatta värdet på nyttor.

Vid klimatanpassning utgör en förhindrad skadekostnad värdet på nyttor.

Monetär uppskattning av effekterna från konsekvensen/sårbarheten om den inträffar, det så kallade Nollalternativet.
Framtida eller ännu icke upplevda konsekvenser uppskattas genom riskbedömning via sammanvägning av sannolikhet för att det ska inträffa och konsekvensens omfattning. Utgångspunkten är att resultatet av riskbedömningen, d.v.s. de skadekostnader som undviks via åtgärder, utgör nyttor i analysens fortsättning.

  1. Uppskatta värdet på kostnader.

Monetär uppskattning av åtgärdsalternativen.
Investeringskostnader samt drift- och underhållskostnader utgör kostnader i analysens fortsättning.

Övriga nyttor med åtgärdsalternativen
Överväg om åtgärderna har icke monetära effekter. Dessa beskrivs för varje åtgärd.

  1. Jämför nyttor med kostnader

Nettonuvärdet av åtgärdsalternativen
Resultatet av analysen. Nettonuvärde större än noll är lönsamt. Högst nettonuvärde är mest lönsamt. Med hänsyn till icke monetära nyttor kan alternativ med lägre nettonuvärde anses vara bästa alternativ.

För stöd i tillvägagångssätt se Kostnadsnyttoanalys (CBA) förenklad nedan.

 Kostnadsnyttoanalys (CBA) förenklad (173 kB, xlsx)