För att ta del av referenser och ytterligare information se originalrapporten Värmens påverkan på samhållet (pdf).
I den samhällsviktiga sektorn transporter ingår flyg-, järnvägs-, sjö- och vägtransporter.
I en studie om värmens påverkan på tekniska system studerades vilka effekter två kraftiga värmeböljor, en i Europa 2003 och en i Australien 2009, gav på samhällsviktiga verksamheter. I studien konstaterades att flygtrafiken fungerade som vanligt under de båda värmeböljorna och att sjöfarten bara påverkades i några enstaka fall – då fartygstrafiken begränsades av låga vattennivåer i floder och då arbetet i en hamn fick avbrytas av arbetsmiljöskäl då värmen steg över 38 °C. Under båda värmeböljorna drabbades järnvägstrafiken av omfattande driftstörningar och det rapporterades också flera incidenter från vägtrafiken varför dessa beskrivs mer i detalj nedan.
Möjliga effekter
Beskrivningarna av möjliga effekter av värmeböljor på transporter är inte särskilt uttömmande i de dokument som skrivits i Sverige med några få undantag. De effekter som nämns diskuteras kortfattat nedan.
Påverkan på järnvägstrafiken
Solkurvor på räls beror på en utvidgning av rälsen till följd av värme. Utvidgningen medför en sidoförskjutning av rälsen vilket försämrar passformen för tågets hjul. Den allvarligaste konsekvensen av en solkurva är urspårningar, men solkurvor innebär också reducerade hastigheter och påverkan på signalsystemet.
Problemet uppstår i första hand på räls som inte är av så kallad helsvetsad typ eftersom det där kan saknas expansionsutrymme mellan rälsskarvarna. I dessa äldre delar av järnvägsnätet kan banvallen vara mer instabil än annars.
Solkurvor kan också uppstå i helsvetsade spår om svetsningen i skarvarna inte har utförts korrekt. Snabba förändringar i temperatur, exempelvis mellan dag och natt, är en starkt bidragande orsak till bildandet av solkurvor.
Trafikverket känner väl till hur solkurvor kan uppstå och förebyggas och för också statistik över när de inträffar. Under perioden 2008 till 2013 inträffade i medeltal 67 konstaterade solkurvor per år i de delar av järnvägsnätet som Trafikverket förvaltar.
Värmen kan även påverka de tekniska komponenter som behövs för att hålla järnvägstrafiken i gång. Komponenter i växlar och kontaktledningar kan expandera i värmen och därmed orsaka problem. Kontaktledningar som utsätts för återkommande perioder av hög värme kan expandera och i värsta fall trassla in sig i strömavledaren på passerande lok. Teknisk utrustning för signalsystem, telekommunikationer, styrningen av elanläggningar samt kylningen av reservkraftslösningar har också visat sig vara känsliga.
Reservkraftsystemen med batterier behöver en kontinuerlig kylning, och det har förekommit störningar i tågtrafiken till följd av problem med kylningen. Det finns ett stort antal så kallade teknikhus längs banan och på bangårdar som innehåller elektronisk utrustning som hanterar signalsystemet. En stor del av dessa saknar aktiv kylning och är beroende av luftkylning vilket innebär att möjligheten till kylning begränsas av utomhustemperaturen. Blir teknikhusen för varma behöver de öppnas och vädras vilket kräver personal.
Även omformarstationer och transformatorer är känsliga för värme, och speciellt om de saknar aktiv kylning. Felen som kan uppstå inom järnvägssektorn behöver inte vara så svåra att åtgärda var för sig, men i och med att det förväntas uppstå många fel samtidigt, spridda över en större geografisk yta, så blir felavhjälpningen resurskrävande och svåra att hantera.
Transporter
Övriga och indirekta effekter på spårtrafiken kan vara bränder längs banvallar som kan uppstå av gnistor från äldre typer av bromsar och som medför behov av brandbekämpning och därför kan störa trafiken. Risken för bränder är störst om värmeböljan inträffar i kombination med torka. Förändringar i grundvattennivåer till följd av torka kan även påverka stabiliteten i banvallarna. Utöver detta kan eventuella elavbrott till följd av värmeböljan medföra omfattande driftstörningar i spårtrafiken.
Slutligen bör påpekas att störningar i järnvägstrafiken kan påverka ett stort geografiskt område. I värsta fall kan de påverka tågtrafiken nationellt om problemen inträffar i en av landets järnvägsknutpunkter. Bortfallen i såväl gods- som persontrafik kan då bli betydande. Störningar i vägtrafiken (se nedan) drabbar däremot samhället på lokal eller regional nivå.
Blödande asfalt
Vid värmeböljor tränger oljeprodukter igenom ytan på asfalten, så kallade asfaltblödning, vilket ger hala vägar då friktionen mellan väg och hjul minskar. Speciellt motorcyklister, men även andra trafikanter, kan drabbas om asfalten blöder på större partier av vägen. Under varma dagar kan fler motorcyklister än vanligt också vara ute på vägarna. Varma dagar kan också leda till en generellt sett lägre vägkvalitet på grund av spårbildning och sprickbildning i asfalten.
Höga temperaturer i fordon
Ett rapporterat problem vid värmeböljor är varma bussar vilket dels är ett komfortproblem för passagerare men också en förmodad ökad risk för olyckor då värme påverkar förarnas körförmåga. Det finns inga gränsvärden för värme i yrkesfordon idag men temperaturer på 38 °C har uppmätts i förarhytter i Sverige. Enligt Arbetsmiljöupplysningen är arbete i stark värme påfrestande för kroppen och mycket stark värme kan vara farligt. Värme sänker prestationsförmåga och arbetstakt, försämrar koncentration, uppmärksamhet och omdöme, vilket även kan medföra risker för medtrafikanter och resenärer. Även tågvagnar kan bli för varma då kylaggregat fallerar på grund av hög värmebelastning.
Bilar som drabbas av höga temperaturer påverkar förare och passagerare negativt men även bilens funktion. Det finns exempel på att bilköer bildats vid värmeböljor till följd av motorhaverier och att människor därmed blivit strandsatta längs vägen under varma dagar. Detta har uppmärksammats av Transportarbetarförbundet i Göteborg som bekräftat att för hög värme kan orsaka olyckor, men att det i Sverige inte finns några gränsvärden för hur varmt det får bli i ett yrkesfordon.
Transportarbetarförbundet utgår från upplevt obehag när det gäller värme vilket bland annat styrs av vilken typ av arbete som utförs. Exempel på temperaturer i förarhytter kan vara alltifrån 28 °C till uppåt 40 °C. Kommunal har också drivit ärenden om för varma förarhytter, men i bussar. Det finns dock inga mätningar som kan visa vilka temperaturer bussförare utsätts för. Att lämna barn och hundar i bilar är en företeelse som snabbt utvecklas till en allvarlig fara vid en värmebölja, varför polisen ibland går ut med varningar till allmänheten under varma dagar.
Möjliga åtgärder
Före
- Bättre underhåll av spår och banvallar.
- Se över kylningen av teknikhus, transformatorer, omformare och dylikt.
- Var finns det kylning och var finns det inte? Går det att göra en plan för hur dessa ska inspekteras sommartid?
- Recept på asfalt som klarar höga temperaturer utan att den blöder.
- Styvare bindemedel för att motverka spårbildning.
- Service av fordonens kylanläggningar och fönster innan sommaren.
Under
- Övervakningssystem på spåret som bland annat innebär reducerad hastighet över vissa temperaturer och avstängning vid en viss nivå.
- Inspektera kontaktledningar längs järnvägen för att kunna åtgärda eventuella problem i tid.
- Temperaturmätning i bussarnas förarutrymme.
- Utrusta chaufförerna med kylvästar.
- Införa arbetsrotation i kollektivtrafiken under värmeböljor.
- Ge allmänheten och personal råd att alltid ha med sig dricksvatten vid resor under varma dagar.
Efter
- Underhåll och kontroller av utrustning som kan påverkas av värme bör ske mer frekvent efter en värmebölja.