Punktkällor och landtillrinning i Kustzonsmodellen

Den modelldata som visualiseras och finns tillgänglig för nedladdning i Vattenwebb baseras på beräkningar genomförda med Kustzonsmodellen eller med den hydrologiska modellen S-HYPE. Den indata som Kustzonsmodellen använder för utsläpp från punktkällor sammanställs av SMED-konsortiet och uppdateras regelbundet. Information om tillrinning av näringsämnen från land kommer från modellen S-HYPE.

Information om belastning från punktkällor

Information om utsläpp från svenska industrier och avloppsreningsverk sammanställs av Svenska MiljöEmissionsData (SMED). SMED är ett konsortium inom vilket organisationerna IVL Svenska Miljöinstitutet, Statistiska centralbyrån, Sveriges lantbruksuniversitet och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samarbetar. På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten beräknar och sammanställer SMED kväve- och fosforbelastning från olika källor till Sveriges omgivande havsbassänger. Syftet med uppdraget är bland annat att leverera data till Helsingforskommissionen HELCOM:s belastningssammanställning (Pollution Load Compilation, PLC), samt att ge underlag till vattenförvaltningsarbetet i Sverige.

SMED hämtar uppgifter om punktutsläpp från industrier, reningsverk och vattenbruk från databasen Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP) som ägs av Naturvårdsverket och förvaltas av Länsstyrelsen. I databasen samlas information om utsläpp från olika verksamheter i de miljörapporter som verksamhetsutövare lämnar in. Uppgifter om utsläpp från punktkällor hämtas för ett visst år. I den sjätte belastningssammanställningen (PLC6) hämtades utsläppsuppgifter för år 2014 och i PLC7 för år 2017.

Kvalitetssäkrad och aktuell information

Genom att använda information från SMP som regelbundet sammanställs av SMED, säkerställs att informationen om utsläpp från punktkällor i Kustzonsmodellen är så korrekt och aktuell som möjligt. När SMED publicerar en ny sammanställning uppdateras Kustzonsmodellen till att använda den senaste informationen.

Eftersom belastningssammanställningen avser utsläpp för ett visst år behandlas punktkällorna i Kustzonsmodellen som om de vore konstanta. Information om belastning per år från t.ex. PLC7 (2017) appliceras alltså på hela den period med modelldata som presenteras i Vattenwebb. Det beror dels på att det är svårt att över tid sammanställa komplett information om exakt vilka anläggningar och utsläppsmängder som var aktuella ett visst år, och dels på att man inom vattenförvaltningen främst är intresserad av aktuell belastning och status i olika kustvattenförekomster. Under den relativt korta period som modelldata redovisas för i Vattenwebb skulle de faktiska år till år variationerna i direktutsläpp från kustnära punktkällor ha en förhållandevis liten effekt men inom olika forskningsprojekt förekommer det att modellen drivs med punktutsläpp som varierar mellan olika år eller decennier.

Eftersom flöden i havet inte tar hänsyn till landsgränser räknar Kustzonsmodellen dessutom med några av de större kustnära punktkällor som är belägna i våra grannländer. Information om utsläpp från dessa hämtas från öppna databaser såsom European Pollutant Release and Transfer Register (E-PRTR) och det Norska miljödirektoratets tjänst ”Norske utslipp”.

Punktutsläpp i nära anslutning till havet

Utsläpp från punktkällor beräknas både i Kustzonsmodellen och i den hydrologiska modellen S-HYPE, från vilken Kustzonsmodellen hämtar information om tillrinning av näringsämnen från land. De punktkällor som beräknas med Kustzonsmodellen har antingen utsläpp som sker direkt i en vattenförekomst, eller är belägna så nära kusten att ingen betydande retention hinner ske innan belastningen når havet. Punktkällor som är belägna längre inåt land beräknas med S-HYPE.

När man laddar ner data för en kustvattenförekomst via Modelldata per område, eller visualiserar belastningskällor i Analysverktyget för övergödning i kustzon, redovisas de punktkällor som beräknas med Kustzonsmodellen under rubriken Direktutsläpp punktkällor i vattenförekomsten. De punktkällor som beräknas med S-HYPE redovisas under Landkällor eller Total belastning från land och är uppdelade på kategorierna Avloppsreningsverk och Industri. Beroende på hur nära havet som utsläppet sker så är det alltså olika punktkällor som beräknas med Kustzonsmodellen respektive S-HYPE och de presenteras under olika rubriker (se bilden nedan).

Punktkällor i Vattenwebbs analysverktyg för övergödning
Urklipp från Vattenwebbs analysverktyg för övergödning i kustzon. Figuren visar hur punktkällor i S-HYPE (till vänster) respektive Kustzonsmodellen (till höger) redovisas. Förstora Bild

S-HYPE och tillrinning av näringsämnen

Kustzonsmodellen hämtar information om tillrinning av näringsämnen från land från beräkningar genomförda med den hydrologiska modellen S-HYPE. Den hydrologiska modellen simulerar flöden av vatten och näringsämnen genom mark, åar och sjöar till vattendragens utlopp. Modellen har med de viktigaste källorna och sänkorna för kväve och fosfor i mark, sjöar och vattendrag (t.ex. gödsling, nedplöjning av växtrester, atmosfäriskt nedfall, denitrifikation och växtupptag), liksom en förenklad beskrivning av omsättningen av dessa ämnen, samt flöden av vatten och näringsämnen genom det hydrologiska systemet.

Två fraktioner vardera av kväve och fosfor behandlas: oorganiskt och organiskt kväve, respektive löst och partikulärt bundet fosfor. I Kustzonsmodellen delas det oorganiska kvävet upp i nitrat och ammonium enligt fasta andelar för respektive vattendistrikt. Näringsämnena följer samma vägar som vattnet och vid varje utlopp finns en koppling till den aktuella kustvattenförekomsten. Beräkningarna i S-HYPE görs med dagligt tidssteg för vattenvolymer och koncentrationer. Länkar till sidor med mer information om S-HYPE återfinns via sidan Om data i Vattenwebb.

Belastning från S-HYPE i nedladdade filer med data från Kustzonsmodellen

I de Excelfiler med data för olika kustvattenförekomster som kan laddas ner via Modelldata per område  redovisas modellens drivdata från S-HYPE. I olika flikar finns tillrinning av vatten, kväve och fosfor per dygn, månad och år, samt belastningen från land som en del av totalbudgeten. Eftersom flera delavrinningsområden på land kan ha sitt utlopp i en och samma kustvattenförekomst är de värden som anges här en summa av tillrinning från samtliga områden på land som mynnar ut i den aktuella kustvattenförekomsten.

På fliken Källfördelning i den nedladdade filen redovisas Total belastning från land, Bakgrundsbelastning från land samt Antropogen belastning från land. Ibland kan bakgrundsbelastningen från land vara högre än den totala belastningen för vissa påverkanskällor eller marktyper. Detta kan tyckas märkligt, men beror till exempel på att markanvändningen kan vara en annan i S-HYPE:s beräkning av bakgrundsbelastningen, än i beräkningen av totalbelastningen. Vissa marktyper kan ha andra egenskaper eller en större yta i bakgrundsuppsättningen eftersom de hade utgjorts av andra marktyper under naturliga förhållanden. Mer om S-HYPE:s beräkning av bakgrundsbelastningen finns att läsa i artikeln Bakgrundsbelastning i S-HYPE 2012.

Liksom S-HYPE har Kustzonsmodellen också en bakgrundsuppsättning som syftar till att spegla ett opåverkat tillstånd med avseende på näringsämnesbelastning. De data som laddas ner via ”Modelldata per område” baseras emellertid på Kustzonsmodellens ordinarie uppsättning och i denna är det den totala belastningen från land som används som drivdata. Den totala belastningen inkluderar både bakgrundsbelastning och antropogen belastning.