Huvudinnehåll

Griddad nederbörd- och temperaturdata (PTHBV)

Uppdaterad

Publicerad

PTHBV är en klimatdatabas som byggts upp med särskild inriktning på hydrologiska modellberäkningar. Databasen innehåller dygnsvärden för nederbörd och temperatur, vilka framförallt används som indata vid beräkningar med S-HYPE och HBV-modellen. PTHBV är en förkortning av Precipitation Temperature Hydrologiska Byråns Vattenmodell.

Databasen innehåller data från 1961 och framåt lagrade i ett rikstäckande rutnät med upplösningen 4x4 km.

Data uppdateras första dagen i varje månad uppdateras data tre månader tillbaka med en månads eftersläpning, exempelvis första december uppdaterades värden för september och oktober.

Om griddade data

Eftersom vi inte kan observera klimatet överallt används istället så kallade griddade analysmodeller. Dessa modeller har delat in ett område i ett rutnät. Området kan vara av drygt Sveriges storlek och rutnätet kan ha några kilometers upplösning.

I varje ruta har man med hjälp av alla tillgängliga observationer beräknt ett värde genom interpolation. Vid interpoleringen utnyttjas inte bara stationernas koordinater och höjd över havet utan även gridrutans egenskaper som höjd över havet. Data från griddade modeller är kompletta med data i varje ruta för varje tidpunkt.

Interpolerade data i PTHBV

Data från SMHIs meteorologiska stationer har interpolerats till databasens gridrutor med hjälp av en geostatistisk interpolationsmetod som benämns optimal interpolation. Metoden innebär bland annat att hänsyn tas både till stationernas avstånd från beräkningsrutan och till deras inbördes korrelation.

För att beskriva den rumsliga variationen används information om topografi, typisk vindriktning och vindstyrka i olika delar av landet. Detaljer om hur interpolationen utförs beskrivs av Johansson (2000) samt av Johansson och Chen (2003 och 2005).

I databasen har den observerade nederbörden även korrigerats för mätförluster, som framför allt orsakas av att en del av nederbörden blåser förbi nederbördsmätaren. Mätförlusterna har beräknats enligt metoder som anges av Alexandersson (2003). Dessa metoder tar hänsyn till hur vindutsatt mätstationen är och om nederbörden faller som snö eller regn, vilket avgörs utifrån temperaturen.

Referenser

  • Alexandersson, H. (2003) Korrektion av nederbörd enligt enkel klimatologisk metodik. SMHI Rapporter Meteorologi 111.
  • Johansson, B. (2000) Areal Precipitation and Temperature in the Swedish Mountains. An evaluation from a hydrological perspective. Nordic Hydrology, 31, 207-228.
  • Johansson, B. och Chen, D. (2003) The influence of wind and topography on precipitation distribution in Sweden: Statistical analysis and modelling. International Journal of Climatology, 23, 1523-1535.
  • Johansson, B. och Chen, D. (2005) Estimation of areal precipitation for runoff modelling using wind data: a case study in Sweden. Climate Research, 29, 53-61.