Inflöde genom Öresund

Diagrammet visar det ackumulerade inflödet genom Öresund innevarande år tillsammans med statistik från 1977 fram till föregående år. 

Svart heldragen linje visar dagliga värden av det ackumulerade inflödet av vatten till Östersjön via Öresund i km3 innevarande år. Den heldragna blå linjen är medelvärdet för tidsperioden 1977 fram till föregående år, med tillhörande standardavvikelse (blått fält) och max/min värden (rött fält).

Förstora Bild

Tolkning av figuren

När kurvan i figuren pekar nedåt (negativ lutning) betyder det att vattnet flödar ut från Östersjön. Nettoflödet under ett helt år är alltid ut från Östersjön och ligger runt -300 km³.

När kurvan pekar uppåt (positiv lutning) betyder det att vatten från Kattegatt flödar in i Östersjön.

Inflöde för att öka syrenivåerna

För att ett inflöde ska ha en positiv effekt på syrenivåerna i Östersjöns djupvatten behöver inflödet vara tillräckligt stort. Det inflödande vattnet behöver också vara tillräckligt tungt (salt och kallt) för att kunna trycka undan det djupvatten som finns i Östersjöns djuphålor.

Ett inflöde som är tillräckligt stort för att nå en bit in i Östersjön är definierat som ett netto inflöde större än 60 km³ under en 40 dagars period¹. Detta syns i diagrammet genom att kurvan pekar uppåt så länge att värdet stigit med minst 60 km³ under en 40 dagars period.

Bara en del av vattnet

Det är bara en del av det vatten som flödar in och ut från Östersjön som rinner genom Öresund, det mesta rinner genom Stora och Lilla Bält. Vanligtvis går dock flödena genom alla tre sunden åt samma håll samtidigt.

Så trots att diagrammet bara visar flödet genom Öresund, visar det alltså ändå bra när det sker tillräckligt stora inflöden för att ge Östersjön ett välkommet tillskott av syrerikt vatten från Kattegatt.

Diagrammet visar däremot inte hur många kubikkilometer det totalt rinner in i Östersjön vid ett sådant tillfälle utan bara den del som rinner genom Öresund.

Metod för beräkningarna

Beräkningarna baseras på skillnaden i uppmätt vattenstånd mellan stationen Viken ZV som ligger norr om Öresund och Klagshamn ZK som ligger söder om Öresund. Metoden som används tar också hänsyn till bottenfriktion genom sundet. Inflödet Q genom Öresund beräknas på följande vis.

Q = K · sign(Zd) · √|Zd|     (1)

där K är en konstant som vi återkommer till. Parametern Zd kan tolkas som skillnad i vattenstånd mellan de två stationerna, och beräknas

Zd = k · (ZK - ZV).

Här är konstanten k = 1,12 då ZK < ZVoch k = 1 då ZK≥ ZV.

Denna justering, k =1,12 vid inflöden, används på grund av placeringen av mätstationen i Klagshamn. Det finns en pir söder om mätstationen som gör att vattennivån pressas upp lite extra i området när det är inflöde genom sundet.  Konstanten k = 1,12 kompenserar för detta fenomen.

Motståndskoefficienten K i ekvation (1) balanserar bottenfriktionen och den hydrostatiska tryckgradienten. Koefficienten bestäms efter tvärsnittsyta av sundet, sundets längd, medeldjup samt strömningskoefficienten. Motståndskoefficienten K beräknas vara 74770 m^5/2/s för Öresund.

För att få ackumulerat inflöde som i diagrammet, summeras flödet över året.