Tjänsten Utvärdera Kustzonsmodellen kan användas för att få en uppfattning om hur bra modelldata är i Sveriges kustområden. Den bör användas som komplement till modellerad data för att uppskatta hur mycket observation och modell skiljer sig åt.
Hur beräknas modellosäkerheten?
Modellosäkerheten beräknas genom att jämföra hur mycket modelldata och mätdata skiljer sig åt. För varje vattenförekomst beräknas osäkerheten för fem olika parametrar i vattenförekomstens yta respektive vid botten. Resultatet är en genomsnittlig avvikelse i procent.
Den genomsnittliga avvikelsen illustreras översiktligt genom nyansen på den färgade punkt som syns i respektive vattenförekomst i översiktskartan. En avvikelse på 10 % mellan modelldata och mätdata innebär att modellen överskattar verkligheten. På samma sätt innebär -10 % en underskattning i modelldata jämfört med observationer. Notera att låga koncentrationer kan ge stora procentuella avvikelser.
Läs mer om kalibrering av Kustzonsmodellen och hur modellutvärderingen fungerar här.
Så här används produkten
-
Sök efter områdesnamn eller ID i sökrutan uppe till vänster, alternativt zooma in till önskat område med hjälp av zoom-knapparna eller genom att scrolla med musen.
-
Välj någon av parametrarna under ”Visa genomsnittlig avvikelse” uppe till höger.
-
Klicka därefter på den färgade punkten i kartan i det område du vill undersöka. Information om aktuell vattenförekomst blir synligt. För ytterligare information klicka på ”Visa detaljerad utvärdering”.
I vissa vattenförekomster saknas mätdata. I dessa fall finns ingen information att jämföra modelldata med och därför saknar dessa vattenförekomster färgade punkter i översiktskartan.
Detaljerad utvärdering för vald vattenförekomst
I den detaljerade utvärderingen visas medelvärden av mätdata och modelldata under en viss period, samt den genomsnittliga avvikelsen mellan dessa, för de parametrar där mätdata finns tillgänglig i Svenskt HavsARKiv (SHARK). Under rubriken för respektive parameter visas den modellerade dataserien i rött och mätdata i den aktuella vattenförekomsten som olikfärgade punkter. Färgerna på dessa punkter bestäms av mätpositionen. Olika färger betyder alltså att mätningarna har utförts på olika platser i vattenförekomsten.
Genom att hålla muspekaren över en sådan punkt får man information om mätstationens namn samt djup, datum och värde för observationen. Modelldata representerar ett medelvärde för hela vattenförekomsten vid ett visst djup, medan observationer ibland kan skilja sig ganska kraftigt åt, exempelvis beroende på var i vattenförekomsten som mätningen har utförts.
Se mätstationens position i vattenförekomsten
Längst upp till höger i den detaljerade utvärderingen visas de olika mätstationernas position i en karta. Mätstationernas position kan ge en indikation på exempelvis varför modelldata avviker mer från vissa mätningar än från andra, eller varför vissa mätdata eller mätstationer skiljer sig åt sinsemellan. Färgen på punkten i kartan motsvarar färgen på punkten i diagrammen och genom att hålla muspekaren över punkten får man information om mätstationens namn.
Om en station har flera mätningar på samma position så visas den bara en gång i kartan. Har mätningarna däremot utförts vid samma station men vid något skilda positioner så visas flera punkter med samma färg i kartan som ett klickbart kluster (se bilden nedan). Det kan också hända att olika mätstationer ligger mycket nära varandra i vattenförekomsten, eller att data från samma mätstation har rapporterats in under olika namn. Dessa visas också som kluster i kartan. Klustersymbolens position motsvarar stationernas position och genom att klicka på klustret kan man se vilka mätstationer som ingår.
Klorofylldata från satellit
Som stöd för utvärdering av de sista årens modellresultat avseende klorofyllhalt visas även fjärranalysdata från satelliten Sentinel 3 i den detaljerade utvärderingen för respektive kustvattenförekomst. Fjärranalysdata visas som kryss i diagrammet Klorofyll A vid yta men har inte inkluderats i beräkningen av medelvärden för mätdata eller den genomsnittliga avvikelsen.
Taylordiagram visar modellens prestation
Till höger om diagrammet för respektive parameter finns ett tillhörande Taylordiagram. Taylordiagrammen visar hur mycket modelldata (röd punkt) efterliknar data från mätstationer (olikfärgade punkter) med avseende på varians och med avseende på om det finns en linjär korrelation mellan mätdata och modellerad data.
Om en mätdatapunkt ligger närmare origo (där axlarna möts) än den streckade bågen (se bilden nedan) innebär det att modellen har en högre standardavvikelse, alltså generellt större variationer kring sitt medel, än mätdata från den aktuella mätstationen. Ligger mätdatapunkten istället längre bort från origo än den streckade bågen gäller det motsatta, alltså att modellen har en lägre standardavvikelse än mätstationen.
Om man drar en linje mellan origo och en mätdatapunkt får man en vinkel mellan x-axeln och denna linje. Vinkeln representerar korrelationskoefficienten (blå linjer i diagrammet nedan), vilken är ett mått på det linjära sambandet mellan modelldata och mätdata. En hög korrelation (liten vinkel) visar på ett starkt samband och vice versa.
Avståndet mellan punkten för modelldata på x-axeln och en mätdatapunkt (gröna bågar i diagrammet nedan), indikerar hur väl modellen presterar med avseende på en kombination av likhet i variationer kring respektive medel, samt hur väl modellens värden stämmer överens med mätvärden. Ju mindre avståndet är, desto bättre är överensstämmelsen.
