- Sök öppna data i utforskaren
- Hitta data för en plats
-
Temperatur och vind
-
Temperatur
- Dataserier med normalvärden för perioden 1961-1990
- Dataserier med normalvärden för perioden 1971-2000
- Dataserier med normalvärden för perioden 1981-2010
- Dataserier med normalvärden för perioden 1991-2020
- Historisk data i Grib-format
- Stockholms temperaturserie
- Uppföljning av prognoser
- Uppsalas temperaturserie
- Års- och månadsstatistik
- Vind
- Brandrisk
-
Temperatur
- Nederbörd och fuktighet
- Åska och blixt
- Hav och havsmiljö
-
Sjöar och vattendrag
-
Vattenwebb
-
Om data i Vattenwebb
- Bakgrundsbelastning i S-HYPE
- Beräkningar i scenarioverktyget
- Budgetberäkningar med Kustzonsmodellen
- Flödesstatistik från S-HYPE i Vattenwebb
- Indata för jordarter i Vattenwebb
- Indata för markanvändning i Vattenwebb
- Indata för punktkällor och diffusa källor i Vattenwebb
- Indata för vattenkraftsregleringar i Vattenwebb
- Kalibrering och utvärdering av Kustzonsmodellen
- Kalibrering och utvärdering av S-HYPE
- Källfördelning av näringsämnen i Vattenwebb
- Punktkällor och landtillrinning i Kustzonsmodellen
- Regleringspåverkan i sjöar och vattendrag
- Retention i S-HYPE
- Tillförlitlighet i beräkningarna
- Väder och atmosfärsdeposition i Kustzonsmodellen
-
Om tjänster i Vattenwebb
- Modelldata per område
- Data för delavrinningsområden - sötvatten
- Data för vattenförekomster - kustzon
- Data för vattenförekomster - kustzon
- Ladda ner modelldata hela Sverige
- Hydrologiskt nuläge
- Utvärdera modellresultat för sötvatten
- Analysverktyg för regleringar
- Anlagda våtmarker
- Damm- och sjöregister
- Historisk förteckning över Sveriges vattenfall
- Historiskt bildgalleri
- Klimatscenarier
- Ladda ner mätningar
- Snötyngd
- Vattenwebb arkiv
- Prognos med notifikation
- Utvärdera vattenprover
- Utvärdera modellresultat för saltvatten
- Analysverktyg för övergödning i kustzon
- Analys- och scenarioverktyg för övergödning i sötvatten
- Status hydrologisk regim
- Avrinningskartor
- Vanliga frågor om Vattenwebb
- Uppdateringar
- Bidra med data
-
Om data i Vattenwebb
- Hydrografi
- Vattenföring
- Vattenstånd
- Is på sjöar
- Vattendragstemperatur
-
Vattenwebb
- Luftkvalitet
- Solstrålning
- Om SMHIs data
- Sök öppna data i utforskaren
- Hitta data för en plats
- Temperatur och vind
- Nederbörd och fuktighet
- Åska och blixt
- Hav och havsmiljö
-
Sjöar och vattendrag
-
Vattenwebb
-
Om data i Vattenwebb
- Bakgrundsbelastning i S-HYPE
- Beräkningar i scenarioverktyget
- Budgetberäkningar med Kustzonsmodellen
- Flödesstatistik från S-HYPE i Vattenwebb
- Indata för jordarter i Vattenwebb
- Indata för markanvändning i Vattenwebb
- Indata för punktkällor och diffusa källor i Vattenwebb
- Indata för vattenkraftsregleringar i Vattenwebb
- Kalibrering och utvärdering av Kustzonsmodellen
- Kalibrering och utvärdering av S-HYPE
- Källfördelning av näringsämnen i Vattenwebb
- Punktkällor och landtillrinning i Kustzonsmodellen
- Regleringspåverkan i sjöar och vattendrag
- Retention i S-HYPE
- Tillförlitlighet i beräkningarna
- Väder och atmosfärsdeposition i Kustzonsmodellen
- Om tjänster i Vattenwebb
- Uppdateringar
- Bidra med data
-
Om data i Vattenwebb
- Hydrografi
- Vattenföring
- Vattenstånd
- Is på sjöar
- Vattendragstemperatur
-
Vattenwebb
- Luftkvalitet
- Solstrålning
- Om SMHIs data
Retention i S-HYPE
Uppdaterad
❘Publicerad
Retentionen av kväve och fosfor som finns tillgänglig i Vattenwebb har beräknats med den hydrologiska modellen S-HYPE. Fem olika typer av retention av både kväve och fosfor redovisas för varje delavrinningsområde i Sverige.

Schematisk bild över olika retentionsvärden i vattenweb.
Mängden kväve och fosfor som transporteras med vatten från land till hav styrs av en mängd olika faktorer som varierar både i tid och rum. Belastning tillkommer i flödesvägarna men det sker också avskiljning i form av naturlig fastläggning, omvandling och fördröjning i landskapet. Storleken på dessa processer har beräknats med den hydrologiska modellen S-HYPE. Retentionen som redovisas är den avskiljning som sker i ytvatten (sjöar och rinnande vatten) i modellen. Olika källor tillkommer i olika delar av avrinningsområdet och passerar inte alla sjöar och åar, de har därför olika storlek på retentionen inom området. Notera att retentionen som redovisas inte inkluderar retention i mark/grundvatten, och därför inte korresponderar till skillnaden mellan redovisade brutto- och nettobelastningar i källfördelningen.
I Vattenwebb redovisas fem olika typer av retention för både kväve- och fosforbelastningen för varje delavrinningsområde i Sverige. Resultaten redovisas i en tabell i procent i förhållande till belastningen. De olika typerna beskrivs nedan ((och i figuren till höger.))
Retention i ytvattnet inom delavrinningsområdet
Markläckage och enskilda avlopp. Belastning från mark och små avlopp som kommer till ytvattnet (1) påverkas av avskiljning i alla sjöar och åar inom delområdet. Belastningen som kvarstår vid utloppet av delavrinningsområdet (3) bestämmer storleken på retentionen inom området ((1)-(3)).
Avloppsreningsverk och industriutsläpp. Belastning från avloppsreningsverk och industrier (2) påverkas av avskiljning i å och eventuell sjö nära utloppet av området. Belastningen som kvarstår vid utloppet av delavrinningsområdet (3) bestämmer storleken på retentionen inom området ((2)-(3)).
Retention från delavrinningsområdet till havet
Belastning från de olika källorna ((1) och (2)) påverkas dels av retention i ytvatten inom delområdet och dels av retention under transporten till havet. Belastningen som kvarstår vid mynningen i havet (4) bestämmer storleken på retentionen till havet ((1)-(4) resp (2)-(4)). Retention i ytvattnet inom området skiljer sig mellan källorna som beskrivet ovan för markläckage och enskilda avlopp respektive avloppsreningsverk och industri. För atmosfärsbelastningen på sjöar (som benämns "Sjö" i källfördelningen) består retentionen i ytvattnet inom området av avskiljning i sjöarna och eventuellt av avskiljning i å nedströms sjön inom område.