Här nedan finns svar på några av de vanligaste frågorna om Vattenwebb. Mer frågor och svar finns i Vattenwebbs supportforum.
Var hittar jag data för dagens datum?
I produkten Ladda ner modelldata per område finns för delavrinningsområden (landområden) data upp till gårdagens datum i fliken "Dygnsuppdaterade värden" precis bredvid fliken "Dygnsvärden". För kustområden förlängs tidsserierna kontinuerligt, dock inte dagligen.
Data från vissa externa dataleverantörers stationer har restriktioner för användning med ett antal månaders fördröjning innan de kan användas för stationskorrigering.
Hur säkra är resultaten?
Många produkter i Vattenwebb har en text om hur säkra resultaten är i produktionsbeskrivningen. Du kan själv utvärdera resultaten från modellerna mot mätdata i Vattenwebb, se Utvärdera modellresultat för sötvatten (S-HYPE) och Utvärdera modellresultat för kustzon (Kustzonsmodellen). Modelldata och statistik i Vattenwebb beräknas för en så stor mängd punkter att manuell granskning av varje enskild punkt är omöjlig, och därför kan lokal information om exempelvis överledningar vara bristfällig och leda till felberäkningar. I takt med att mer lokal information sammanställs och förs in i kommande modelluppsättningar så kommer beräkningarna successivt att förbättras. För fysisk planering och dimensionering av broar, dammar och annan infrastruktur behövs individuella beräkningar för den enskilda punkten. Eftersom SMHI i dagsläget saknar finansiering för att beräkna dimensionerande flöden fortlöpande måste dessa beräkningar finansieras genom myndighetsuppdrag eller affärsuppdrag.
Historisk vattenföring har ändrats sedan jag laddade ner data från Vattenwebb senast. Varför?
SMHI jobbar kontinuerligt med att förbättra de hydrologiska modellerna. När en ny modellversion är klar görs nya beräkningar baserade på historiska observationer. Det görs även korrektioner av felaktigheter vilket kan leda till skillnader i vattenföring mellan gamla och nya versioner av Vattenwebb. Gamla versioner av data finns att ladda ner i Vattenwebb Arkiv.
Ibland kan även observerad vattenföring förändras. Vid inspektion och kontrollmätning på mätplatserna kan felaktigheter uppmärksammas som medför att data måste korrigeras bakåt i tiden. Detta gäller både kontrollerad och okontrollerad data.
Vad kan produkten användas till?
Vattenwebbs data används av en mängd olika aktörer som exempelvis kommuner, länsstyrelser, vattenvårdsförbund, föreningar och privatpersoner. Vissa produkter är utvecklade för ett specifikt syfte (exempelvis Snölast på tak) medan andra öppnar upp för olika användningsområden. I Användarguide Vattenwebb finns produktsidor med förslag på användningsområden för många produkter.
Jag vill rapportera felaktigheter i data, var gör jag det?
Klicka på "Frågor och förslag" till höger och beskriv så gott du kan vad felet är.
Vad innebär stationskorrigerad vattenföring?
Stationskorrigerad vattenföring är modellerad vattenföring (vattenflöde) som korrigerats med avseende på observerad vattenföring. Om modellen säger att flödet är 10 m3/s och en mätstation säger att flödet är 5 m3/s så rättas modellresultatet utifrån mätningen till 5 m3/s. Modellen rättas även nedströms vattendraget. Läs mer i artikeln som flödesstatistik i S-HYPE.
Vattenflödet vid en plats ändrades plötsligt drastiskt, trots att det inte regnat något. Vad beror det på?
Anledningen till dessa "hopp" är att det finns en regleringsrutin i S-HYPE som innebär en omfördelning av vatten från vår och sommar till höst och vinter, när behovet av elkraft är störst. Olika produktionsflöden antas gälla för sommar och vinter. Läs mer om indata för vattenkraftsregleringar i Vattenwebb här.
Varför stämmer belastningen från avloppsreningsverk och enskilda avlopp som anges i fliken Områdesinformation inte helt överens med någon av de angivna belastningarna i fliken Källfördelning?
I de flesta fall är de siffror som presenteras i källfördelningsfliken något lägre än de som presenteras i områdesfliken. Det beror på att de beräknats på olika sätt. Siffrorna i områdesfliken är det brutto som vi hämtad från de ursprungliga databaserna. De siffror som presenteras i källfördelningsfliken är beräknade baserat på simuleringar från S-HYPE. I vissa fall beror små skillnader helt enkelt på avrundning i beräkningarna. Skillnaden i värdena för enskilda avlopp skiljer sig åt därför att en del av bruttobelastningen antas försvinna på grund av markretention innan de når vattendragen.
Varför visar vissa påverkanskällor negativ antropogen belastning? Hur kommer det sig att bakgrundsbelastningen ibland är högre än normal (total) belastning?
Markanvändningen blir i vissa fall en annan i beräkningen av bakgrundsbelastningen - och då kan det hända att arealen med en viss marktyp ökar procentuellt, eller att retentionen faktiskt är lägre i den marktyp som används i bakgrundsbelastningen. Urban mark flyttas exempelvis över till övrig mark. Då övrig mark får en större yta i bakgrundskörningen kan också belastningen bli större. Ett annat exempel är att marktypen hyggen i totalbelastningen kan ha ersatts med skog i bakgrundsberäkningen. Skogen har andra egenskaper vilket skulle kunna leda till att bakgrundsbelastningen ökar. Även andra marktyper kan ha en större areal i beräkningen av bakgrundsbelastningen då exempelvis urban mark hade utgjorts av andra marktyper under naturliga förhållanden.
Vad beträffar jordbruksmark så finns ett fåtal områden där bakgrundsbelastningen av fosfor är större än totalbelastningen. Det handlar uteslutande om små områden, dels ett antal områden i Norge samt vissa i Sverige där jordbruksmarken består endast av extensiv vall. För marktyperna skog och myr finns ett flertal områden där bakgrundsbelastningen av fosfor överstiger totalbelastningen. Dock är skillnaderna små i förhållande till belastningens storlek. För dessa marktyper finns även ett fåtal områden där bakgrundsbelastningen av kväve överstiger totalbelastningen men i dessa fall handlar det om områden med mycket små landarealer.
Generellt kan man säga att som beräkningarna i S-HYPE är uppsatta förväntas inga skillnader mellan bakgrundsbelastning och totalbelastning av fosfor för marktyperna skog, myr och extensiv vall. De skillnader som förekommer kan sannolikt härledas till avvikelser i källfördelningsberäkningar. Eftersom atmosfärsdepositionen av kväve nollställs i beräkningen av bakgrundsbelastning blir kvävebelastningen däremot generellt sett lägre i bakgrundskörningen.