Östersjöns djupvatten förnyas då och då genom att havsvatten från Kattegatt flödar in genom Bälten och Öresund. SMHI beräknar flödet genom Öresund baserat på vattenståndsskillnader mellan två vattenståndsstationer som är placerade i norra samt södra delen av Öresund (Viken/Klagshamn).
Inflödesvolymen genom Öresund är mellan en fjärdedel och en tredjedel av den totala volymen, inflödet genom Bälten och Öresund summerat. I denna artikel presenteras inflödesbidraget som går genom Öresund.
Inflöden genom Bälten övervakas av ett nätverk av bojar och fasta mätsystem som förvaltas av de tyska havsmiljöinstituten; Leibniz-Institut für Ostseeforschung Warnemünde (IOW) och Bundesamt für Seeschifffahrt und Hydrographie (BSH). IOW gör också liknande beräkningar som SMHI på det totala inflödet till Östersjön.
2022 års summerade in- och utflöde till Östersjön genom Öresund blev 324 km³ (in) respektive 603 km³ (ut). Medelvärden för inflöde och utflöde under perioden 1977-2021 är 318 km³ (in) respektive 623 km³ (ut). Under 2022 var alltså inflödet något större än normalt och utflödet något lägre än normalt. Det ackumulerade flödet över året (dvs. utflöde minus inflöde) är alltid ett nettoflöde ut ur Östersjön och visas som negativa siffror i figur 1.
Få och små inflöden under hela året
I regel sker de största inflödena av vatten till Östersjön under höst- och vinterperioden i samband med speciella väderförhållanden. Under 2022 var det totala inflödet något större än medelvärdet för 1977-2021. Vid beräkning av ackumulerat inflöde respektive utflöde summerat per vecka (figur 2) kan man se att det generellt är något lägre aktivitet under sommarmånaderna (tunna linjer visar medelvärden för 1977-2020).
Under 2022 inträffade ett inflöde i månadsskiftet mars-april samt en serie av tre inflöden under perioden september till november. Inflödena, genom Öresund, under 2022 kan ses som positiva staplar i figur 1 (t.h) där inflöden som pågår längre än 5 dagar och är större än 15 km3 visas men också i veckosammanställningen i figur 2.
För att ett inflöde skall ha effekt behövs ett antal dagar för att vattnet inte bara skall åka fram och tillbaka genom Öresund. Om inflödet pågår i mer än 5 dagar kan man räkna med att inflöde också sker genom Bälten, då det tar längre tid för vattnet att passera genom Bälten jämfört med Öresund. Längre perioder av in/utflöden genom Öresund kan ses i figur 1 (t.h) som staplar samt i figur 2 (den grå tjocka linjen) summerat per vecka.
Även om årets inflöden var relativt små kunde effekterna av de tre inflödena tydligt ses under hösten som stora variationer i bottenvattnets syrehalt i södra Östersjön. Syrebrist, med syrekoncentration av löst syre under 2 ml/l noterades i juli och augusti. I september och oktober låg syrgasförhållandena över 4 ml/l följt av syrebrist i november. I december ökade syrehalterna igen till över 4 ml/l.
Den snabba förändringen i syrehalterna beror sannolikt på att inströmmande vatten har olika ursprung och egenskaper. De låga syreförhållandena som noterades i november kan vara inströmmande varmt vatten med låga syrehalter, t.ex. från de djupare delarna av Bältet eller Kattegatt som pressas in i Egentliga Östersjön när nytt inströmmande vatten kommer in.
Från maj till augusti uppmättes svavelväte i bottenvattnet i Hanöbukten men effekter av höstens inflöden sågs även här då bottenvattnets syre ökade till över 2 ml/l i oktober. Men effekterna varade inte länge, eftersom syret sjönk igen till 0 ml/l under de kommande månaderna. I Bornholmsbassängen var syreförhållandena under hela året liknande som i Hanöbukten. Effekterna av inflödet kom dock senare. Temperaturen på det inströmmande vattnet var högre än normalt, runt 10°C medan salthalten var normal.
Längre in i sydöstra Egentliga Östersjön förändrades även syreförhållandena i djupvattnet mellan syrefritt och syrebrist under året, troligen på grund av korta pulser av syresatt vatten som passerade. Längre in i de djupare bassängerna kring Gotland kunde inga effekter av inflödande vatten ses.
Större inflöden betydelsefulla
Definitionen av ett mycket stort inflöde är att ~100 km³ ska strömma genom Öresund och för det krävs ett relativt kontinuerligt inflöde under omkring en månads tid. Normalt strömmar samtidigt dubbla mängden vatten in genom Stora och Lilla Bält, vilket innebär att totalt 300 km³ då flödar in i Östersjön.
Det senaste riktigt stora inflödet ägde rum i december 2014 och dessförinnan 2003/2004. Under perioden 2015-2016 skedde en serie små och medelstora inflöden som kunnat spåras i Egentliga Östersjöns djupvatten. Under 2017 inträffade inget större inflöde och även under 2018 var inflödena få och små.
Dock medförde det inflöde som inträffade i september 2018 att syreförhållandena, som var mycket allvarliga i Östersjöns djupvatten under sommar och höst, tillfälligt förbättrades i de södra delarna av Egentliga Östersjön, så som Arkona- samt Bornholmsbassängen. I slutet av 2019 inträffade ett inflöde genom Öresund på omkring 30-35 km³ vilket förbättrade förhållandena i södra Egentliga Östersjön, men som inte påverkade djupvattnet i de centrala djupbassängerna.
För att en markant förbättring av syresättningen ska ske behövs en serie av medelstora till stora inflöden som syresätter bottnarna i Östersjön och att dessa sker relativt ofta.
Effekterna av inflödena genom Öresund och Bälten följs under SMHIs månatliga expeditioner med R/V Svea. De stationer som SMHI provtar följer den väg som vattnet strömmar in i Östersjön och därmed kan man utvärdera inflödenas inverkan på Östersjön. Varje månad publiceras aktuella resultat från SMHIs senaste expedition.
Se SMHIs TEMA-sida för havsmiljön:
www.smhi.se/tema/havsmiljo