Vindhastighet

Vinden mäts i både hastighet och riktning. Riktningen anges i det väderstreck varifrån det blåser (sydvästlig vind betyder alltså att vinden kommer från sydväst och blåser mot nordost). Vindhastigheten anges i Sverige i meter per sekund (m/s). Ibland används ord som till exempel måttlig eller frisk om vinden.

Vindhastighet och vindstyrka betraktas ibland som synonyma begrepp, men meteorologer föredrar att använda "vindhastighet". Vindstyrka är ett historiskt begrepp som går tillbaka till den tid då hastigheten uppskattades utifrån vindens verkningar på till exempel havet.

Den vindhastighet som meteorologen anger i prognosen och flertalet av våra mätningar avser ett medelvärde under 10 minuter av vindhastigheten på 10 meters höjd ovan markytan. När meteorologen talar om byvind eller vindstötar avses den högsta vindhastigheten under en mycket kort period. SMHIs mätningar av byvind avser den högsta vindhastigheten under en 2-sekundersperiod den senaste timmen.

Oftast skiljer vindens riktning och hastighet mellan lågland, fjäll och hav. Detta beror på inverkan av friktionen mot "skrovligheter", som skogar, berg och städer. Normalt skiljer vindriktningen 10-40 grader mellan hav och land, och hastigheten kan skilja avsevärt. Storm och orkan är sällsynt respektive mycket sällsynt i inlandet, bland annat på grund av den högre friktionen där.

Enheten m/s istället för km/h

Att vi använder m/s som mått på vindhastighet har en lång historia. Det utläses: "meter per sekund" eller "meter i sekunden". Observera att meteorologer undviker att säga sekundmeter", även om uttrycket är vanligt bland till exempel seglare.

I vårt arkiv finns manus till de rapporter som lästs ut via radio och redan från början användes troligen m/s vid läsning av vindobservationer, t.ex. enligt manus för den 10 oktober 1926 kl 08.00: ”... högsta hittills rapporterade vindstyrka är 26 meter per sekund...”.

När det gäller vindprognoser talade man i början mer allmänt om vinden som frisk, hård, styv och så vidare. Officiellt började man använda m/s för att uttrycka prognoserad vindhastighet både muntligen i radio och skriftligen i väderbulletiner den 1 april 1976.

Trots att den internationellt vedertagna SI-enheten för hastighet är m/s så har detta inte slagit igenom bland alla väderinstitut. Våra nordiska grannländer använder m/s, men i till exempel Tyskland och Frankrike används km/tim. I anglosaxiska länder är enheten "miles per hour" vanlig. Inom sjöfart och flygtrafik anges ofta vindhastigheten i knop.

Omräkningstabell

  • 1 km/h motsvarar ungefär 0,28 m/s. 90 km/h = 25 m/s.
  • 1 mile/hour motsvarar ungefär 0,45 m/s.
  • 1 knop motsvarar 0,5 m/s.

Observera att man (åtminstone i Sverige) avser så kallade "meteorologiska knop". Egentligen är 1 knop en nautisk mil per timme, det vill säga ungefär 0,514 m/s.

Detta har tyvärr orsakat en del missförstånd genom åren och kan vid mycket höga vindhastigheter innebära ett fel på cirka 1 m/s.

Äldre mätningar

När det gäller svenska observationer av vindhastighet så bedöms mätkvaliteten vara god från omkring 1950 och framåt. Ofta studerar man numera emellertid inte vindhastigheten direkt utan utgår istället från de lufttrycksgradienter som skapar vinden. Det ger möjligheter att studera vindförhållandena så långt tillbaka som slutet av 1800-talet, eftersom lufttrycket mätts mycket noggrant under lång tid.