Klimatindikator - extrem nederbörd

Om stora mängder nederbörd faller under kort tid kan det bland annat orsaka översvämningar, trafikstörningar och jordskred. När det gäller indikatorerna Maximal dygnsnederbörd och Absolut största dygnsnederbörd kan man se en ökande trend för årets värde och vintervärdet. I övrigt är det svårt att se någon tydlig utveckling och variationerna från år till år är stora. Den största hittills uppmätta dygnsnederbörden vid en SMHI-station är 198,0 millimeter, som uppmättes i Fagerheden i Norrbotten den 28 juli 1997.

Kommentar till resultaten

När det gäller maximal dygnsnederbörd sett över hela det svenska stationsnätet kan man se svängningar mellan perioder med ett antal år med stora dygnsmängder varvat med perioder då stora dygnsmängder varit sällsyntare. Någon tydlig långsiktig trend är dock svårare att se.

Det finns en trend att maximal dygnsnederbörd vintertid ökar i alla landsdelar. Tydligast är detta för norra Norrland.

I övrigt är det svårt att se några entydiga trender och variationerna från år till år är stora.

Hur definieras extrem nederbörd?

Nederbörd kan vara extrem på olika sätt. Det kan handla om mycket stora nederbördsmängder under kort tid eller långvarig och ihållande nederbörd med mycket stora nederbördsmängder sammanlagt. Det kan även röra sig om nederbörd som är extrem för att vara på en viss plats, men som inte hade varit extrem för en mer nederbördsrik plats.

I vår klimatindikator för extrem nederbörd har vi valt tre olika mått:

  • Max dygnsnederbörd – Medel av årets eller säsongens största dygnsnederbörd för 60 stationer spridda över Sverige
  • Dygn med minst 40 mm – Medel av antal observationer per år med dygnsnederbörd på minst 40 millimeter för 60 stationer spridda över Sverige
  • Absolut största dygnsnederbörd - Årets största dygnsnederbörd i Sverige (baserat på samtliga stationer)

När det gäller antal tillfällen per år då dygnsnederbörden varit minst 40 millimeter på de 60 utvalda stationerna har en normalisering gjorts. Den har utförts på så sätt att antalet fall med minst 40 millimeter under året dividerats med antalet stationer som var i drift under året.

Varför är klimatindikatorn extrem nederbörd viktig?

Stora mängder nederbörd under kort tid kan orsaka stora problem i samhället i form av översvämningar, erosion och jordskred, hinder i trafiken med mera. Detta gäller även om nederbörden i sig kan vara välkommen för exempelvis växtlighet eller odling.

Extrem eller intensiv korttidsnederbörd är den typ av regn som skapar mest problem i städer med översvämningar till följd. I städer finns mycket hårdgjorda ytor som hindrar vattnet från att tränga ned i marken och olika lösningar behöver finnas för att ta hand om detta. 

Hur har klimatindikatorn extrem nederbörd beräknats?

För att kunna presentera statistik över lång tid och få en bild av hur den extrema nederbörden har varierat används observationer. 
Ett viktigt krav för urvalet av stationer är att mätningarna ska ha utförts på samma plats eller nästintill samma plats under hela perioden.

Mätningarna ska även vara relativt jämnt fördelade över landet.
60 stationer som uppfyller dessa krav har valts. Antalet av de 60 stationerna som varit i drift varje år har varierat mellan 54 och 60 med 59 som medel.

När det gäller antal tillfällen per år då dygnsnederbörden varit minst 40 millimeter på de 60 utvalda stationerna har en normalisering gjorts. Den har utförts på så sätt att antalet fall med minst 40 millimeter under året dividerats med antalet stationer som var i drift under året och därefter multiplicerats med 100.

Extrem nederbörd i framtiden

Forskningen kan idag tydligt koppla extremväder till klimatförändringen. Redan idag har sannolikheten för kraftig nederbörd ökat. I ett framtida varmare klimat väntas antalet dygn med extrem nederbörd öka i hela landet sett över året, men det finns skillnader mellan olika län och olika årstider. 

Läs mer om framtida klimat.