Extrem arealnederbörd

När det regnar mycket kraftigt under en period kan det resultera i översvämningar längs vattendrag, ras i sluttningar, igensatta dräneringssystem, skördar som ruttnar bort och så vidare. SMHI har kartlagt antalet fall med extrem nederbörd under det senaste seklet.

Vid SMHI görs analyser av fall med mycket extrem nederbörd över ett större område. Varje enskild stapel i diagrammet visar antalet fall per tioårsperiod sedan 1930 i Sverige med denna extrema nederbörd.

För att räknas krävs minst 90 mm över arean 1000 km² under 24-timmar.

Ett stort arbete har lagts ner för att kartlägga dessa tillfällen på ett över tiden enhetligt och jämförbart sätt. Man utgår från nederbörden från 48 timmar (två dygn) och tar fram ett värde för de värsta 24 timmarna. Därefter görs en analys av nederbördsmängderna, och med hjälp av den uppskattas genomsnittsmängden inom det värst drabbade 1000 km² stora området.

Extrem arealnederbörd
Varje stapel i diagrammet visar antalet fall per tioårsperiod sedan 1930 i Sverige med minst 90 mm nederbörd över 1000 km² under 24-timmar. Under den nuvarande 10-års perioden (2010-2019, har ett fall inträffat 2010, inget 2011 och två 2012.
Förstora Bild

Felkällor

Analyserna baseras enbart på SMHIs officiella stationer för att data skall vara jämförbara över tiden. Detta innebär att det har funnits fall som fallit mellan våra observationer.

Ett sådant fall inträffade den 30-31 augusti 1997 i Fulufjället. En specialstudie av detta fall gav ett värde på 172 mm, som alltså är högre än något av de fall som ingår i den officiella serien. Där är det högsta värdet 154 mm.

Vid en preliminär analys av fallet Fulufjället baserad enbart på SMHIs glesa stationsnät i detta område erhölls en omkring 50 mm lägre mängd. Detta visar på svårigheten att göra analyser i områden med glest stationsnät.

Skyfall i Fulufjället

Sensommaren 1997 var varm och kvalmig och avslutades med stor dramatik när våldsamma åskväder hastigt utvecklades längs en kallfront, som sakta rörde sig in över södra Sverige västerifrån på morgonen den 30 augusti.

Ett mäktigt högtryck befann sig över Kolahalvön och bidrog till att det rådde friska och varma sydostliga vindar framför kallfronten. Under kvällen och natten till den 31 låg fronten stilla över västligaste Dalarna och över de östra delarna av Fulufjället blev regnet förödande.

Åar och bäckar och till och med normalt torra sänkor blev så överfulla av forsande vatten, att erosionen underminerade tusentals träd och satte stora stenblock i rörelse.

Området är till stora delar skyddat mot skogsavverkning och de kolossala trädbrötar som bildades har därför mestadels fått ligga kvar. År 2002 blev området nationalpark.

Uppe på Fulufjället ligger Rösjöstugan där otroliga 276 mm uppmättes med en enkel mätare av plast. Något längre söderut längs östsidan av fjället kan 300-400 mm ha fallit att döma av skadebilden och de uppskattningar av maximala vattenflöden som utfördes.

Erosion efter skyfallet på Fulufjället
Spåren efter den enorma erosion som ägde rum längs åar och bäckar på Fulufjället i samband med skyfallet den 30-31 augusti 1997.