Klimatindikator - nederbörd

Idag har SMHI över 600 stationer utspridda över landet som mäter nederbörd, det vill säga hur mycket det regnar, snöar eller haglar. Från mitten av 1970-talet kan man se att nederbörden har ökat – och den förväntas öka även framöver. 

Kommentar till resultaten

Utifrån de utjämnade värdena ser man att årsmedelnederbörden för Sverige låg omkring 600 millimeter fram till mitten av 1970-talet. Därefter har årsnederbörden ökat och ligger nu närmare 700 millimeter.

Vintermedelnederbörden har långsamt ökat från omkring 100 millimeter runt år 1890 till omkring 150 millimeter i nutid.

Medelnederbörden under våren och sommaren uppvisar inte lika tydlig trend, men en svag ökning av vårnederbörden sedan 1960-talet kan skönjas. Likaså har det varit ett antal nederbördsrika somrar det här århundradet.

Medelnederbörden under hösten har sedan förra sekelskiftet ökat från omkring 150 millimeter till närmare 200 millimeter i nutid.

Mycket talar för att tidiga nederbördsobservationer underskattade nederbördsmängderna, i synnerhet vid snöfall.

Det är dock svårt att uppskatta hur stor denna underskattning har varit. Dessutom var troligen granskningen med korrektion eller interpolation av misstänkta eller saknade nederbördsvärden inte lika omfattande som i nutid. Av den anledningen är tiden fram till 1933 gråmarkerad i diagrammet och det bör iakttagas försiktighet vid eventuella klimatologiska slutsatser baserat på denna tidsperiod.

Korrektion av nederbörd enligt enkel klimatologisk metodik. (5,3 MB, pdf)

Hur definieras nederbörden för året och årstider?

Årsnederbörden är den sammanlagda nederbördsmängden under årets samtliga dagar. Motsvarande gäller för nederbörd under olika årstider. Vintern (december-februari) ges det årtal som gäller för januari och februari. Exempelvis är vintern 2021 månaderna december 2020 till februari 2021.

Nederbördsmängderna avser ett medelvärde gällande Sverige som helhet.

Varför är klimatindikatorn nederbörd viktig?

Tillräcklig tillgång till färskt vatten är livsnödvändigt för människan och naturen. Nederbörden har även stor ekonomisk betydelse för vattenkraft med mera. Om nederbörden faller häftigt eller i stora mängder kan dock detta orsaka problem i form av översvämningar, ras och skred. 

Det är inte bara nederbördsmängderna i sig som är avgörande utan hänsyn till avdunstning behöver också tas. Avdunstningen förväntas öka i ett varmare klimat. Trender i nederbörden bör därför studeras tillsammans med trender i temperatur och vattenföring.

Hur har klimatindikatorn för nederbörd beräknats? 

SMHI har idag strax över 600 stationer som mäter nederbörd. Antalet har varierat över tid. Som mest mätte SMHI nederbörd på över 900 platser med en tydlig uppgång efter 1930-talet. De observationer av nederbörd som har hunnit digitaliseras har använts för denna indikator.

Läs mer om metoden
Beräkning av klimatindikatorn nederbörd

Nederbörd – så blir framtiden

Nederbörden varierar mycket från år till år och från årstid till årstid. I ett varmare klimat väntas nederbörden i medeltal öka. Detta beror bland annat på att varm luft kan innehålla mer vattenånga än kall luft. Utvecklingen beror av i vilken grad utsläppen av växthusgaser fortsätter.

Nederbörden beräknas öka under alla årstider, men mest under vintern. Den största ökningen ser ut att ske i norra Sverige. På sommaren och hösten i delar av södra Sverige är dock ökningen inte lika tydlig. Dessutom kommer ett varmare klimat innebära en ökad avdunstning som kan påverka tillgängligt vatten.

Läs mer om framtida klimat.