Huvudinnehåll

Klimat – statistik, forskning och vägledning

SMHI samlar kunskap, bedriver forskning och utvecklar tjänster inom klimatområdet. Här hittar du information om hur och varför klimatet förändras, hur det påverkar världen och hur vi kan anpassa oss till klimatförändringen.

    Mer om klimat

    Klimatläget just nu

    Näst varmaste majmånaden som uppmätts globalt

    Enligt månadens klimatbulletin från Copernicus Climate Change Service (C3S) var maj den näst varmaste majmånaden globalt sedan mätningarna började, med en intensiv värmebölja i västra Europa. Även världshaven var ovanligt varma – havsytetemperaturerna var de näst högsta som noterats för en majmånad, med extremt höga temperaturer i tropiska Stilla havet.

    Klimatindikator: Värme

    Perioder med hög värme kan ha allvarliga negativa effekter på människors hälsa. Värme kan även orsaka torka, vilket ökar risken för bränder, försämrad växtlighet och vattenbrist. Klimatindikatorn värme består av olika parametrar som högsommardygn, årets högsta temperatur, årets högsta dygnsmintemperatur och tropiska dygn. På grund av klimatförändringarna har perioder med hög värme ökat de senaste åren.

    Podd:

    Sveriges klimathistoria

    Torka – när vattnet inte räcker till

    Hydrologen Katarina Stensen berättar i det här avsnittet hur torka uppstår, vad som avgör hur allvarlig den blir och hur den skiljer sig från tillfälligt låga vattennivåer. Hon beskriver också hur torra perioder påverkar samhället – från jordbruk och vattenförsörjning till ökad risk för skogsbränder.

    Hur var vädret?

    Hur varmt eller kallt har det varit på Midsommarafton i Malung?

    I vår interaktiva webbtjänst Hur var vädret? kan du titta närmare på temperatur och nederbörd vid en mätstation i Sverige, och se hur det sett ut historiskt. Här kan du se hur mycket och hur lite det brukar regna på en viss plats, eller hur varmt och hur kallt det brukar vara. Du kan också välja att se hur vädret var vid en specifik händelse - exempelvis hur varmt eller kallt det har varit i Malung på midsommarafton? Undersök historiskt midsommarväder i webbtjänsten Hur var vädret?

    Öppna data

    Data om nederbörd och fuktighet

    SMHI mäter och samlar kontinuerligt in observationer om nederbörd, relativ fuktighet, sikt och snödjup från mätstationer runt om i Sverige. Data beskriver väder och över tid klimat.

    Månadens väder och vatten

    Hur var månadens väder?

    Varje månad presenteras en översiktlig återblick på den gångna månadens väder, läget i sjöar och vattendrag samt tillståndet i havet.

    Utvalt
    Blå blommor som solen lyser på.

    Maj 2026 - Varm i norr och öster

    Den 1 maj blev månadens varmaste dag och flera stationer hade då sin högsta temperatur som uppmätts så tidigt på året.

    Långa mätserier

    Ta del av data från år 1722

    De meteorologiska observationerna i Uppsala inleddes 1722. Sedan dess har Uppsala förändrats och främst under det senaste seklet vuxit rejält i storlek och därför blivit varmare än den omgivande landsbygden. Hur mycket varmare? Det kan du själv undersöka närmare. Passa gärna på att ta en titt på Stockholms mätserie - även den är omfattande.

    Vad är klimat?

    Klimat = Väder under en lång period

    Klimat handlar om det långsiktiga medelvärdet av väderförhållanden på en viss plats, ofta över trettio år. Till skillnad från det kortvariga och föränderliga vädret, ger klimatet oss en övergripande bild av temperatur, vind, regn och snö under en längre tidsperiod.

    Ett förändrat klimat leder till olika effekter, som översvämningar, skyfall och värmeböljor – fenomen som påverkar både människor, samhällen och ekosystem.

    Sommarspecial: Lär dig mer om skyfall

    Skyfall, det vill säga kortvarigt och högintensivt regn, är en fara i samhället. Följderna av ett skyfall kan till exempel bli översvämmade källare, ofarbara vägar och slamströmmar. Skyfallen förväntas bli mer intensiva i ett framtida, varmare klimat. Här kan du lära dig mer genom några exempel på historiska skyfall, och genom att utforska statistik.

    Regn som faller mot marken.

    Podd: Regnkatastrofen på Fulufjället

    Den största regnmängd som fallit över Sverige i modern tid vräkte ned över Fulufjället den 31 augusti 1997. I avsnittet ges ett vittnesmål om förödelsen av Anna Eklund, som i sin tjänst som hydrolog på SMHI åkte till platsen efter händelsen.

    Kunskapsbanken: Skyfallet i Gävle 2021

    Augusti 2021 var en nederbördsrik månad i stora delar av Sverige. Ett intensivt lågtryck gav stora mängder regn i Gävleborg och Dalarna den 17-18 augusti. Flödena steg i vattendrag och i små vattendrag blev flödena mycket höga. I Gävle orsakade skyfallet översvämningar.

    Skyfallsstatistik

    I denna webbtjänst kan du ta fram statistik om skyfall och få information om hur extrema regn påverkas av klimatförändringen.

    Visste du att..

    Den största mängden nederbörd under en timme är 86,3 mm och uppmättes under ett skyfall över Uppsala den 17 augusti 1997.

    Prova på

    Klimatscenariotjänsten berättar om framtidens klimat

    Här presenteras meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska data från SMHIs långa mätserier. I tjänsten väljer du själv vad du vill titta närmare på. De olika klimatscenarierna presenteras i form av kartor, diagram och nedladdningsbara data.

    Utvalt

    Så kan du använda meteorologiska data

    Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI, berättar om hur du kan använda klimatscenariotjänstens delar om meteorologi.

    Framtidens klimat ur ett historiskt perspektiv

    Ett klimat i förändring

    SMHI spelar en central roll i studier och övervakning av klimatförändringar i Sverige. SMHI samlar data, bedriver avancerad forskning och utvecklar tjänster för att ge en djupare förståelse för hur och varför klimatet förändras.

    Klimatet då och nu

    Analyser om klimatet då och nu och vad som påverkar klimatförändringen.

    Framtidens klimat

    Här kan du bland annat ta del av data, visualiserade genom olika modeller. Hur ser klimatet ut 2050 enligt bästa scenariot?

    Klimatanpassning

    Hur anpassar sig samhället, och vad kan samhället och vi göra för att motverka klimatförändringar?

    Lär dig mer

    Utbildningsmaterial om klimat och klimatanpassning

    Detta material vänder sig till alla som vill studera frågor kring klimat, klimatpåverkan, klimateffekter och klimatanpassning.

    Utvalt
    Personer deltar i en workshop.

    Workshop: Skapa egna framtidsbilder

    Ett workshopverktyg där ni skapar egna framtidsbilder av hur ett klimatanpassat samhälle kan komma att se ut och fungera.

    Klimatläget - följ klimatkrisen i realtid på smhi.se

    Internationellt

    SMHI arbetar med att förstå och bekämpa klimatförändringar tillsammans med IPCC, FN:s klimatpanel

    SMHI har regeringsuppdraget att verka som nationell kontaktpunkt för FN:s klimatpanel IPCC och representerar därmed Sverige vid IPCC:s beslutsmöten.

    Nyheter

    • Klimatanpassning

      SMHI föreslår att fler myndigheter omfattas av klimatanpassningsförordningen

      SMHI har redovisat regeringsuppdraget att se över förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete. I rapporten föreslår SMHI flera förändringar för att bredda och stärka statens arbete med klimatanpassning.
      Illustration av ett stadsområde med flerbostadshus med gröna tak och växtklädda fasader. Runt byggnaderna finns träd, buskar, gräsytor, en damm samt en person som sitter på en bänk med en katt. Illustrationen visar grön infrastruktur i stadsmiljö.
    • Klimat

      Högsta klimatriskerna för Sverige identifierade i omfattande klimatriskanalys

      Den 25 juni lanserades Sveriges nationella klimat- och sårbarhetsanalys i Almedalen. Analysen som gjorts av Nationella expertrådet för klimatanpassning, visar att klimatriskerna förvärras snabbare än samhällets nuvarande anpassningsförmåga.
      Lansering av den nationella klimat- och sårbarhetsanalysen i Almedalen.
    • Klimat

      SMHI bidrar till att fler får varningar för extremt väder i Zimbabwe: "Många utsatta samhällen"

      Sipepa i västra Zimbabwe har återkommande drabbats av översvämningar. När SMHI tillsammans med sina zimbabwiska systermyndigheter reste till området för att presentera en ny typ av översvämningsvarning samlades ett hundratal människor från lokalbefolkningen för att få information som gör dem bättre förberedda inför näs...
      En man läser en varning
    • Klimat

      Näst varmaste majmånaden som uppmätts globalt

      Enligt månadens klimatbulletin från Copernicus Climate Change Service (C3S) var maj den näst varmaste majmånaden globalt sedan mätningarna började, med en intensiv värmebölja i västra Europa. Även världshaven var ovanligt varma – havsytetemperaturerna var de näst högsta som noterats för en majmånad, med extremt höga te...
      Karta som visar temperaturavikelser i världshaven för maj 2026
    • Oceanografi

      Marin värmebölja i delar av Östersjön

      Både våra svenska havsområden och havet globalt blir allt varmare. Särskilt Östersjön sticker ut internationellt. Just nu pågår marina värmeböljor i flera områden i Östersjön, till exempel vid Huvudskär (utanför Nynäshamn) och Knolls grund (mellan Västervik och Gotland) där SMHI mäter havsvärme. Marina värmeböljor kan ...
      Ett hav i solnedgång där vågorna färgats orangea av solen.

    Mer klimat på SMHI

    SMHI spelar en central roll i studier och övervakning av klimatförändringar i Sverige. SMHI samlar data, bedriver avancerad forskning och utvecklar tjänster för att ge en djupare förståelse för hur och varför klimatet förändras. SMHI erbjuder även tillgång till öppna datakällor, vilket möjliggör insikter och analys för både allmänheten och forskarsamhället.

    Använd SMHIs öppna data

    I tjänsten för öppna data kan du hämta meterologiska, hydrologiska och oceanografiska data samt luftmiljödata från våra databaser.

    Forskning om klimat och klimatförändringar

    SMHIs forskningsavdelning utvecklar kunskap om ett klimat i förändring och dess effekter på samhället.

    Tjänster för klimat och klimatanpassning

    SMHI erbjuder professionella tjänster avseende klimat och klimatanpassning.