SMHIs seminarieserie om klimat

Markku Rummukainen är klimatrådgivare vid SMHI, IPCC:s nationella kontaktpunkt i Sverige.

IPCC:s  rapport "Att begränsa klimatförändringen" publicerades i april 2022 och utvärderar kunskapsläget avseende vetenskapliga, tekniska, miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter gällande begränsning av klimatförändringen.

Lena Lindström från SMHI, IPCC:s nationella kontaktpunkt i Sverige.

FN:s klimatpanel IPCC är en mellanstatlig organisation med 195 medlemsländer. Uppdraget är att förse världen med ett tydligt vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget gällande klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan.

Markku Rummukainen är klimatrådgivare vid SMHI, IPCC:s nationella kontaktpunkt i Sverige.

IPCC:s rapport "Effekter, anpassning och sårbarhet" publicerades i februari 2022 och behandlar effekterna av klimatförändringar på mänskliga och naturliga system inklusive sårbarheter, samt vilken kapacitet dessa har att anpassa sig till klimatförändringarna. Rapporten visar också på alternativ för att skapa en hållbar framtid för alla genom ett rättvist och integrerat tillvägagångssätt gällande anpassningsinsatser i alla skalor.

Markku Rummukainen är klimatrådgivare vid SMHI, IPCC:s nationella kontaktpunkt i Sverige.

I IPCC:s senaste rapport Den naturvetenskapliga grunden är en omfattande sammanställning av det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring observerad klimatförändring, klimatsystemet, klimatmodeller och scenarier.

Gustav Strandberg är klimatforskare på Rossby Centre, SMHI.

Klimatet förändras och den globala medeltemperaturen stiger. Förändringen är inte jämnt fördelat över jordklotet eller över året. Vad betyder det för Sverige? Föredraget beskriver framtidens klimat med fokus på Sverige.   

Joakim Langner från SMHI är docent i meteorologi och forskar om kopplingar mellan luftföroreningar och klimat.

Utsläpp av långlivade växthusgaser som CO2 ger det största bidraget till den pågående uppvärmningen av klimatet och bestämmer hur klimatet utvecklas på lång sikt. Dock bidrar utsläpp av olika luftföroreningar till både uppvärmning och avkylning samtidigt som de har negativa hälsoeffekter. AR6 har ett eget kapitel om betydelsen av luftföroreningar för klimatet.

Torben Königk är klimatforskare och gruppchef för global klimatmodellering på Rossby Centre, SMHI.  Arktis havsis och Golfströmmen är två viktiga komponenter i klimatsystem och har en stor inverkan på klimatet i Europa och Norden. Presentationen ger den senaste kunskapen om deras framtida utveckling och risken för möjliga snabba förändringar och deras konsekvenser för klimatet i Europa. 

Erik Engström är klimatolog vid SMHI. 2021 gick vi över till en ny normalperiod. Normalperioder är 30-årsperioder som gör det möjligt att jämföra klimatet mellan olika platser och studera hur klimatet förändras på en plats. Normalvärden beskriver det genomsnittliga klimatet på en viss plats under en normalperiod.

Erik Kjellström är professor i klimatologi vid SMHI.

Enstaka väderhändelser kan ha stora konsekvenser för samhälle och naturmiljö. I takt med den globala uppvärmningen ändras förekomst och intensitet hos många typer av extremer. Föredraget beskriver vad klimatforskningen idag kan säga om i vilken grad människans klimatpåverkan ligger bakom sådana väderhändelser.

Klaus Wyser från SMHI är forskningsledare för modellering av klimatet och processer som styr dess förändring.

Ett klimatscenario beskriver en möjlig utveckling av klimatet i framtiden. Eftersom framtiden är okänd så används flera scenarier som var för sig beskriver en tänkbar utveckling. Varje scenario är baserat på antaganden om ekonomi, teknik och befolkningsmängd i framtiden. I IPCC:s senaste rapport används nya scenarier, så kallade Shared Socioeconomic Pathways (SSP) som skiljer sig en del från tidigare Representative Concentration Pathways (RCP). 

Erik Kjellström är professor i klimatologi vid SMHI och medlem i det nationella expertrådet för klimatanpassning.

Erik tar upp vilken klimatinformation som finns tillgänglig för det svenska samhällets klimatanpassningsarbete, hur informationen kan användas, vilka begränsningar den har och vad som kan förbättras. Han kommer också visa hur det framtida klimatet kan se ut i olika delar av landet.

Karin Hjerpe, verksamhetsledare Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. 
Therése Sjöberg, ledare för sekretariatet till det Nationella expertrådet för klimatanpassning vid SMHI.

Karin Lundgren Kownacki, analytiker klimatanpassning i sekretariatet till det Nationella expertrådet för klimatanpassning vid SMHI, Per Bodin, Miljömålssamordnare på Jordbruksverket och Susanne Ekroth, Kemist på Livsmedelsverket.

Erik Kjellström är professor i klimatologi vid SMHI och medlem i det nationella expertrådet för klimatanpassning. Timo Persson är klimatanpassningssamordnare vid Naturvårdsverket och har projektlett arbetet med att ta fram Sveriges första nationella vägledning om naturbaserade lösningar. Lovisa Lagerblad jobbar som handläggare inom klimatanpassningsfrågor på Naturvårdsverket.

Karin Lundgren Kownacki, analytiker klimatanpassning i sekretariatet till det Nationella expertrådet för klimatanpassning vid SMHI, Frida Lager, forskare Stockholm Environment Institute och Maria van Berlekom, utredare på Sida.

Lisa Schipper är forskare vid Environmental Change Institute på Oxford University i Storbritannien och expert på frågor som rör utveckling, fattigdom och anpassning till klimatets förändring.  Hon forskar om socio-kulturella aspekter av sårbarhet inför klimathändelser och naturkatastrofer. 

Sofie Schöld, Maria Andersson, Ola Kalén, Magnus Hieronymus och Anette Jönsson arbetar med stigande havsnivåer på SMHI. De guidar genom högvattenhändelser och extremnivåer idag och i framtiden, orsaker till att havsnivån stiger och hur det har sett ut historiskt, IPCC:s projektioner för framtida havsnivåer, var information finns att hitta på SMHIs hemsida och mycket mer.