Korttidsnederbörd i Sverige 1995-2008

Intensiva skyfall är vanligast under eftermiddagar och kvällar i slutet av juli.

Korta men intensiva regnhändelser är mycket viktiga inom urban hydrologi då vi här har att göra med snabba förlopp där avrinning sker från små ytor som till stor del är hårdgjorda. Nederbördsserier med hög upplösning har mycket stor betydelse för all planering, analys och dimensionering av dagvattensystem, oavsett om det är nät av rörledningar eller öppna diken det är frågan om.

För dimensionering och planering behövs statistiskt underlag i form av återkomst- varaktighets- och intensitetskurvor. Analyser av vattenflöden i ledningsnät sker idag till stor del med numeriska modeller och då finns möjligheten och behovet av att använda kontinuerliga nederbördsserier för att analysera ledningsnätets funktion.

I mitten av 1990-talet byggde SMHI upp ett nät av automatiska väderstationer. Från ca 120 stationer mäts nu nederbörd varje kvart och temperatur, vind, luftfuktighet, lufttryck mm varje timme.

Då dessa intensiva tillfällen med korttidsnederbörd oftast är mycket lokala och därmed svåra att registrera är det först nu som längden på serien och antalet observationer börjar bli tillräcklig för att en första analys kan bli meningsfull.

Några rekordnoteringar

I tabellen nedan visas de absolut största nederbördsmängderna som mätts under perioden 1995 - 2008 på någon av SMHIs automatstationer. Observera dock att större dygnsnederbörd har mätts vid manuella stationer.

Rekord för korttidsnederbörd vid svenska automatstationer
Varaktighet Datum Station Mängd [mm]
15 min 2000-07-05 Daglösen 40.2
30 min 2000-07-05 Daglösen 57.9
45 min 2000-07-05 Daglösen 61.1
60 min 2000-07-05 Daglösen 61.5*
2 tim 2000-07-05 Daglösen 90.9
3 tim 2000-07-05 Daglösen 91.3
4 tim 2000-07-05 Daglösen 91.3
6 tim 2002-07-20 Kerstinbo 92.3
12 tim 2002-07-21 Kerstinbo 99.6
24 tim 1999-08-16 Hallands Väderö 125.3

Det värsta nederbördstillfället som uppmätts till dags datum är från Daglösen i Värmland. Värmlands Folkblad skriver den 7 juli 2000: ”Plötsligt kom flodvågen dånande genom byn; 20 meter bred och en meter hög. - Vi hade inte en chans. Det var fruktansvärt, utbrister Jörgen Karlsson, en av de boende som hamnade mitt i onsdagens stora skyfall lokalt över byn Daglösen strax söder om Filipstad.
På en kvart föll det 40 millimeter regn, på två timmar så mycket som 90 millimeter. Det var mer än vad vägar och järnvägar klarade av. Längs Inlandsbanan gapar det stora hål på flera ställen i banvallen och en bit av länsvägen har också spolats bort av vattenmassorna.”



Bortspolad väg
Bortspolad väg mellan Lidsbro och Haftersbol. Den normalt mycket lilla bäck som rinner fram här avvattnar endast ett par kvadratkilometer. I bakgrunden kan man ana den provisoriska väg som anlades för att bryta isoleringen av Haftersbol. Hans Alexandersson
Förstora Bild

När är regnen som intensivast?

Totalt 95 skyfall har mätts då minst 15 mm fallit på en kvart på någon station. Figuren nedan visar när under dygnet dessa fall inträffade.

Tid på dygnet när det regnar minst 15 mm på 15 minuter.
Figur 2. Tid på dygnet (UTC) när det regnar minst 15 mm på 15 minuter. Svensk sommartid = UTC + 2 timmar
Förstora Bild

Vi ser att dessa intensiva skyfall kan inträffa under dygnets alla timmar men det är mindre sannolikhet under tidig morgon. Dessa intensiva kvartsregn är dock vanligast på eftermiddagen och kvällen. Figuren nedan visar när under året det är vanligast med korta intensiva regn. Det tidigast under året observerade ”skyfallet” inträffade den 6 juni och det senaste den 1 oktober. Dessa regn är alltså ett sommarfenomen och är vanligast under andra hälften av juli.

Korttidsnederbördens säsongsvariation
Figur 3. Tid under året då det regnat minst 15 mm på 15 minuter.
Förstora Bild

Återkomsttider

Med 15-min regn med återkomsttid 10 år avses att mängden nederbörd med 15 minuters varaktighet uppnås eller överskrids i genomsnitt en gång vart 10:e år. Sannolikheten att ett 10-års regn inträffar nästa år, eller vilket enskilt år som helst, är 10 %. Sannolikheten att ett tioårsregn inträffar någon gång under de närmaste 10 åren är 63 %. Det är alltså större sannolikhet att ett 10-årsregn överskrids än underskrids någon gång de närmaste 10 åren. På grund av den relativt korta mätserien och de relativt få stationer har inte någon geografisk fördelning av nederbördsmängder i Sverige med olika återkomsttider kunnat fastställas. Därför har medelvärden beräknats för alla stationer. Tabellen nedan visar dessa medelvärden.

Återkomsttid
Varaktighet 1 år 2 år 5 år 10 år 20 år 50 år
15 min 6.7 8.7 11.2 13.1 15.0 17.6
30 min 9.1 11.7 15.3 18.0 20.9 24.7
45 min 10.4 13.4 17.4 20.6 23.9 28.5
60 min 11.4 14.5 18.8 22.2 25.8 30.7
2 tim 14.4 18.0 22.9 26.8 30.8 36.2
3 tim 16.5 20.3 25.6 29.6 33.8 39.4
4 tim 18.2 22.2 27.8 32.2 36.7 42.9
6 tim 21.0 25.5 31.6 36.2 41.0 47.3
12 tim 26.3 32.0 39.3 44.7 50.1 57.0
24 tim 31.8 38.6 47.2 53.4 59.5 67.3

Underskattning av mätningarna

Nederbördsmängderna med varaktigheten 15-min i tabellen ovan är underskattade eftersom registreringarna är gjorda med fasta 15 minuters intervall istället för löpande 15-min. Det rör sig om ca 15 % underskattning av 15-min-värdena. En annan felkälla är att kärlet skapar en störning i vindfältet, vilket gör att en del av nederbörden blåser förbi mätaren. Mätförlusterna blir större ju mer det blåser och ju lättare nederbördspartiklarna är. Avdunstning och vätningsförluster medför också att den uppmätta nederbördsmängden blir för liten. Dessa felkällor innebär att ytterligare ca 5-10 % för lite nederbörd mäts.