Vår

Våren är den tid då vårt halvklot alltmer vänds mot solen, som stiger allt högre upp på himlen och smälter snön och isen. Jorden värms upp och både växter och djur lockas fram. Men att definiera meteorologisk vår är ingen lätt uppgift. Det finns ingen vedertagen internationell standard.

Våren är troligen den mest efterlängtade av våra fyra årstider vilket gör att intresset för dess ankomst är mycket stort. Säg den svensk som inte utbrister i ett "nu är det verkligen vår!" under den ibland mycket segdragna tiden mellan vinter och sommar.

Vi söker efter vårtecken såsom första tussilagon eller första lärkan, för att få detta svårdefinierade vårrus bekräftat i något konkret och mätbart.

Våren är nyckfull, en ständig kamp mellan den kvardröjande vintern och den framträngande sommaren. Ofta kommer bakslag med kyliga nordliga vindar och snöfall i både april och maj.

Vårens ankomst är, som med de andra årstiderna, en process, och det är svårt att säga att våren anlände ett bestämt datum.

Årstiderna ser inte likadana ut på alla ställen på jorden. I Norden har vi vår egen uppfattning om vad som är vinter, vår, sommar och höst, och vi måste försöka hitta en klimatologisk standard därefter.

Den meteorologiska definitionen

Den meteorologiska definitionen av vår är att dygnsmedeltemperaturen ska vara stigande och ligga mellan 0 och 10 plusgrader.

Några exempel på när våren normalt brukar anlända:
Kiruna 1 maj
Östersund 11 april
Stockholm 16 mars
Malmö 22 februari


Definitionen ovan lämpar sig bäst för medelvärden beräknade över många år. För ett enskilt år med stora svängningar i temperaturen används en något annorlunda definition.

Om dygnsmedeltemperaturen ligger i intervallet från 0,1°C till och med 9,9°C kallar vi detta för ett dygn med vårtemperatur. Om detta inträffar sju dygn i följd, säger vi att våren anlände det första av dessa dygn. Även om det blir en återgång till lägre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som vår.

Hur tidigt kan våren komma?

SMHIs definition av vår innehåller ytterligare ett villkor. Starten på våren får inte ske före den 15 februari. Detta är normalt tiden för högvintern i sydligaste Sverige.

Dessa beräkningsregler antogs år 2001 sedan en undersökning av olika kriterier för vårens ankomst gjorts. Syftet var att få fram ett kriterium med god överensstämmelse mellan medeldatum för 1961-90 och ankomstdatum för ett enskilt år.

Det finns även en kalendarisk definition av vår som säger att våren omfattar månaderna mars, april och maj. Den kalendariska definitionen används i praktiskt taget alla länder på norra halvklotet. Den temperaturberoende definitionen är dock helt och hållet SMHIs egen.

Den personliga upplevelsen

Din personliga upplevelse av när våren kommer kan mycket väl skilja sig från den lite torra definitionen som vi meteorologer använder. Somliga tycker att våren kommer när tjälen släpper eller när den första sädesärlan trippar på gräsmattan, andra när blåsippan blommar och så vidare.

Definitionen kommer inte att kunna fånga allt detta, men det är en metod som enbart baserar sig på den fysikaliskt observerade temperaturen (objektiv) och inte på den personliga upplevelsen (subjektiv).

Tanken är att vi ska kunna jämföra olika år med varandra och på så sätt kunna säga om vårens ankomst är tidig eller sen ett visst år på en bestämd plats.

Enligt den meteorologiska definitionen når våren sydligaste Sverige för det mesta i slutet av februari eller i början av mars. Till södra delarna av Svealand når den oftast i slutet av mars. I slutet av april är det endast nordvästra Lappland som fortfarande håller stånd mot vårvindarna.

"Är inte våren ovanligt sen i år?"

Nästan varje april ställs den frågan. Vid den tiden på året brukar våren ha hunnit bjuda på några soliga dagar med temperaturer på 10 grader eller drygt det. Så kommer det lite bakslag med snö i luften men det är vi ju vana vid.

Vartefter tiden går blir förväntningarna högre, var det 10 grader i mitten av mars så borde det väl vara minst 15 en bit fram i april?

Ser man till statistiken för till exempel Linköping så brukar dygnsmedeltemperaturen gå över noll grader omkring den 15 mars. Den genomsnittliga maxtemperaturen ligger då runt 4 plusgrader.

På en månad, till mitten av april ökar de här värdena med bara omkring 4 grader, det vill säga en dygnsmedeltemperatur på 4,5 grader och dagens högsta värden är knappt 10 grader.

Det går inte snabbare än så. På ytterligare en månad blir skillnaden lite större, cirka 6 graders ökning. Sedan kan ju vårt minne påverkas av enskilda år med mycket avvikande väder.

I april 2000 när det var över 25 grader på många håll i södra Sverige dagen före Valborg och även 1993 var det mycket varmt vid den tiden. Även april 2007, 2009 och 2011 var mycket varma aprilmånader. Men det finns också något år då det låg snö på det som skulle bli en brasa dagarna efter.

Statistiken är ju som bekant uppbyggd av både normalt och extremt.

Våren under de senaste 150 åren

Svenska vårars medeltemperatur sedan 1860 ligger i linje med följden av en ökad växthuseffekt.
Vårens (mars-maj) medeltemperatur beräknat för 37 stationer spridda över Sverige. Röda staplar visar högre och blå lägre temperaturer än medelvärdet för perioden 1961-1990. Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden.
Förstora Bild

Bakslag

I södra Sverige brukar maj meteorologiskt sett bjuda på sommarväder, men även denna månad kan bjuda på överraskningar. I mitten av maj 2008 kom över en decimeter snö i norra Svealand och södra Norrland. Samma område fick på sina ställen 2-3 decimeter snö den 16-17 maj 2005.

Dessa ovanligt sena snöfall orsakades av att kylig Ishavsluft strömmat ned över landets norra del och i gränsen till varmare luft som fanns i söder förekom regn som övergick i snö. Denna typ av bakslag är inte alltför ovanliga inslag i det svenska vårvädret.