Midsommarväder

Vädret är extra viktigt för många på just midsommarafton. Men under den här tiden kan vädret skifta en hel del och skurar är ett klassiskt fenomen. Bakåt i historien har midsomrarna bjudit på allt mellan 0 grader och snöfall till +35!

Dans kring midsommarstången

Midsommaren infaller ungefär vid tiden för sommarsolståndet, som markerar årets längsta dag och kortaste natt. Sommarvärmen däremot kulminerar först omkring en månad senare, vilket kan vara till tröst för den som utsatts för det ibland ganska kyliga svenska midsommarvädret.

Under juni finns det fortfarande en del kalluft kvar över norra Ishavet och Grönland som kan strömma söderut och spela oss ett spratt. Temperaturerna kan därför skifta ordentligt från år till år beroende på var luften kommer ifrån.

Skurar är ett vanligt fenomen på midsommarafton. Vill man undvika skurarna är det i allmänhet säkrast att befinna sig vid en kust, undantaget är Skånes västkust där moln kan driva in från Själland.

Diagram över midsommartemperaturer sedan 1900
Diagrammen visar midsommaraftons högsta temperatur för fyra orter från söder till norr, sedan år 1900. Gröna staplar motsvarar år då midsommaraftons högsta temperatur varit högre än medelvärdet för 1900-talets midsomrar för respektive station samt blåa staplar då den varit lägre. Fram till och med 1952 inföll alltid midsommaraftonen den 23 juni och därefter på den fredag, som infaller under tiden 19-25 juni.
Förstora bild

Rekordvärme och rekordkyla

När det gäller värme så är det två midsomrar som står i särklass, 1935 och 1970. Midsommaren 1935 återfinns på fem-i-topplistan över varma midsomrar vid alla stationerna, och får nog därmed anses vara århundradets vackraste, om man ser till landet som helhet. Då noterades också den allra högsta midsommartemperaturen med 35°C i Sveg.

Beträffande den kallaste midsommaraftonen är det svårare att utnämna ett år som gäller för hela landet, men 1987 är definitivt ett år att minnas. Då hade Stockholm 11°C som högst under dagen och i inre Norrland var det på en del håll nära 0°C.

Även 1944 var en mycket kall midsommar i södra Sverige, men det snöade också i norra Lappland. Annars är det åren 1931 och 1923 som står ut när det gäller norra Sverige, vid det senare så snöade det i fjällen bl a i Dalarna.

Värt att notera är dock att såväl de högsta som de lägsta temperaturerna noterats i landets mellersta delar.

De senaste åren

Midsommarafton 2010 blev i södra Sverige solig och med temperaturer på i allmänhet 19°-25°. Med undantag för nordöstra Norrland var det i allmänhet ostadigt från norra Svealand och norrut med både regn och åska. I Hudiksvall föll då 37 mm. Trots det ostadiga vädret var det ändå varmt även i norr och så långt norrut som i Karesuando hade man 21,0°C. I Haparanda blev det den varmaste midsommaraftonen sedan 1995.

2009 års midsommarafton blev i Götaland och södra Svealand en trist upprepning på 2008 års midsommarafton med både regn- och åskskurar samt lite lägre temperaturer jämfört med 2008. I norra Sverige var det dock uppehållsväder och längst i norr även en del sol, men kyligt, i allmänhet bara mellan 10-15 grader.

Midsommarafton 2008 blev temperaturmässigt ganska normal med i allmänhet 15-20 grader i hela landet med undantag för fjällvärlden som hade lite lägre temperaturer. Vädermässigt blev den dock en besvikelse för många då det på åtskilliga håll i landet regnade.

Sedan år 1990 har vädret på midsommaraftonen dominerats av ganska svalt väder, även om det funnits undantag såsom år 2005 i södra Sverige då både Stockholm och Lund hade över 25 grader. För Lunds vidkommande var det den näst varmaste midsommaraftonen sedan år 1900 och bara 0,3 grader från rekordvärdet på 28,3°C 1936.

Mätningarna började på 1750-talet...

Avslutningsvis kan man fråga sig hur 1900- talets midsomrar står sig i konkurrensen från tidigare århundraden. Ja, i Stockholm, där vi har mätningar sedan 1756, finns det ingen som varit varmare än den 1970.

På midsommaraftonen 1868 uppmättes visserligen 37°C i Linköping, men termometern kan då ha varit otillfredsställande skyddad mot den direkta solstrålningen.

När det gäller kyla står midsommaraftonen 1813 i en klass för sig. Då var det bara 5°C på eftermiddagen och 4°C på kvällen.

... och märkligast var midsommar nödåret 1867

En märklig midsommar var det även nödåret 1867. Den våren och försommaren är en av de kallaste vi känner till. Men lagom till midsommar kom mycket varm luft in över framför allt norra Sverige. Om man vågar sätta tilltro till tiondelarna i så gamla observationer så är det ännu gällande värmerekordet för juni i Piteå 32,1° på midsommardagen det i övrigt så kalla nödåret 1867. Men det var knappast så många som på grund av missväxt och umbäranden kunde njuta av midsommarvärmen den gången.



Sidansvarig Kundtjänst
Skicka e-post till Kundtjänst
Stäng
Skicka e-post Du kommer att skicka ett e-postmeddelande till Kundtjänst.






*Obligatoriskt fält
Artikel senast uppdaterad 20 juni 2011
Skriv ut
Tipsa
Stäng
Tipsa en vän





*Obligatoriskt fält