Ämnesområden

Lufttryck

Lufttrycket vid en viss nivå är lika med tyngden av en lodrät luftpelare, som sträcker sig från den aktuella nivån upp till atmosfärens övre gräns. Ju högre upp man kommer i atmosfären desto lägre blir lufttrycket.

Om luften befinner sig i vila så är lufttrycket vid en viss nivå lika med tyngden av en lodrät luftpelare, som sträcker sig från den aktuella nivån upp till atmosfärens övre gräns. Man talar om lufttrycket vid hydrostatisk jämvikt och är det som man vanligtvis avser när man inom meteorologin talar om lufttryck.

Vid kraftig blåst och kraftig konvektion kan dock det tryck luften utövar på ett föremål avvika från lufttrycket vid hydrostatisk jämvikt.

Lufttrycket mäts med barometer och anges numera i hektopascal, förkortat hPa. Före år 1986 användes i Sverige fortfarande enheten millibar, förkortat mb. Det är mycket lätt att omvandla mellan hektopascal och millibar, 1 millibar är nämligen exakt lika med 1 hektopascal.

Längre tillbaka användes enheten millimeter kvicksilver (mm Hg). Med mycket god noggrannhet kan man sätta 1 hPa = 0,75 mm Hg.

Lufttryckets variation med höjden

Eftersom lufttrycket vid en viss nivå är lika med tyngden av en luftpelare som sträcker sig från den aktuella nivån till atmosfärens övre gräns, så sjunker lufttrycket med höjden.

En tumregel är att lufttrycket avtar med ungefär 1 hPa för var åttonde meter. Men observera att detta bara gäller från havsytan upp till cirka 500 meter. I annat fall skulle atmosfären ta slut på cirka 8 kilometers höjd, eftersom lufttrycket vid havsytan är omkring 1 000 hPa. I själva verket når atmosfären åtskilliga hundratals kilometers höjd.

En bättre tumregel är att lufttrycket ungefär halveras för var femte kilometer i höjdled.

Tabellen visar ungefärliga höjder för olika tryckytor. Höjden kan dock variera från fall till fall beroende på de meteorologiska förhållandena.

Lufttryckets ungefärliga variation med höjden
Höjd (km) Lufttryck (hPa)
0 1 000
1 900
2 800
3 700
4 600
5,5 500
9 300
16 100
20 50
26 25
32 10
35 5
48 1
64 0,1
80 0,01
90 0,001

Normalt lufttryck

För att kunna jämföra lufttrycket mellan platser på varierande höjd över havet, så är det nödvändigt att först korrigera det uppmätta lufttrycket till en och samma nivå. Vanligen används havsytans nivå.

Som ett standardvärde för lufttrycket vid havsytans nivå brukar man ange 1000 hPa. Även värdet 1013,25 hPa förekommer i sammanhanget. Bakgrunden till den något överdrivna noggrannheten är att det motsvarar 760 mm kvicksilver.

Det genomsnittliga lufttrycket är inte detsamma över hela jordklotet. På grund av jordrotationen, temperaturskillnaden mellan ekvatorn och polerna m.m. uppkommer så kallade semipermanenta tryck- och vindmönster. Det gäller exempelvis subtropiska högtrycksceller vid omkring 30° nordlig respektive sydlig bredd samt vandrande lågtryck över framför allt mellanbreddernas havsområden.

Även inom Sverige finns geografiska skillnader när det gäller normalt lufttryck.

Normalt lufttryck vid havsytans nivå (referensperiod 1961-1990)
Station Normalt lufttryck (hPa)
Falsterbo 1014,2
Visby 1013,1
Stockholm 1012,3
Sveg 1011,4
Östersund 1010,7
Luleå 1010,3
Karesuando 1009,7

I medeltal är alltså lufttrycket cirka 5 hPa lägre i nordligaste än i sydligaste Sverige. Detta avspeglar sig genom att vi har förhärskande västvindar över Sverige.

Extrema lufttryck

I Sverige varierar lufttrycket vanligtvis mellan 950 och 1050 hPa. Det högsta lufttrycket som uppmätts i Sverige är 1063,7 hPa den 23 januari 1907 i Kalmar och Visby. Det lägsta lufttrycket är 938,4 hPa den 6 december 1895 i Härnösand.

Ute på Atlanten har betydligt lägre lufttryck observerats än i Sverige. Den 15 december 1986 rapporterade ett fartyg sydväst om Island 920,2 hPa. Analyser uppskattade lufttrycket i lågtryckets centrum till ca 916 hPa. Ungefär lika lågt lufttryck förekom troligen i centrum av den så kallade "Färöcyklonen" den 10-11 januari 1993. Ett par mätbojar fanns i närheten men de hade tyvärr inte kapacitet att mäta lufttryck lägre än ca 925 hPa.

I Reykjavik registrerades värdet 924 hPa 4 februari 1824. I Ochtertyre, Skottland noterades 925,6 hPa den 26 januari 1884.

De allra lägsta lufttrycken (bortsett från extrema tromber) förekommer i tropiska cykloner. Den 12 oktober 1979 släpptes en sond från ett amerikanskt väderrekognoserande flygplan i ögat på tyfonen Tip, som befann sig mellan Filippinerna och ön Guam öster därom, och lufttrycket vid havsytan uppmättes till 870 hPa. Även från andra tropiska cykloner har lufttryck under 900 hPa rapporterats.

Höga lufttryck

När det gäller extremt höga lufttryck är det lite knepigare att slå fast entydiga rekord. För stationer belägna på hög höjd i det inre av kontinenterna blir osäkerheten stor när avlästa värden korrigeras från stationens nivå till havsytan. Som världsrekord brukar dock anges 1083,8 hPa i Agata, Sibirien den 31 december 1968.

WMO har numera infört två klasser för lufttrycksrekord, en klass för stationer belägna över 750 meter över havet och en klass för lägre belägna stationer. I klassen för högt belägna stationer är rekordet 1084,8 hPa i Tosontsengel, Mongoliet (1 725 möh) den 19 december 2001.

Isobarer och isallobarer

På en väderkarta förbinds orter med samma lufttryck med linjer som kallas isobarer. Eftersom lufttrycket varierar med höjden så korrigeras lufttrycket till havsytans nivå innan isobarerna ritas.

Ett område där lufttrycket är högre än omgivningen kallas högtryck och ett område där det är lägre kallas lågtryck. På en väderkarta brukar det oftast vara en eller flera slutna isobarer kring markanta högtryck och lågtryck.

Isallobarer

Lufttrycket i sig har inte så stor inverkan på vädret och väderutvecklingen. Det är i stället lufttryckets geografiska fördelning och lufttryckets förändring som är avgörande. De väderstationer som rapporterar lufttryck brukar även rapportera lufttryckstendensen, vilket vanligtvis är lufttryckets förändring de senaste tre timmarna.

På en del väderkartor förbinds orter med samma lufttryckstendens med linjer som kallas isallobarer. Väderanalyser är numera inte fullt så oumbärliga för prognosmeteorologerna, som på den tiden när det inte fanns tillgång till datorprognoser. Därför är isallobarer ofta bortrationaliserade på väderkartorna. På SMHIs väderanalyser nöjer man sig med att markera områden med maximal lufttrycksökning med S och områden med maximalt luftrycksfall med F.

Väderläget klockan 20 den 10 april 2013 Ett exempel på en väderanalys från SMHI gällande klockan 20 den 10 april 2013. Ett mäktigt högtryck har sitt centrum strax väster om Uralbergen. Isobarerna visar att det i högtryckets centrum är över 1030 hPa. På Nordsjön och kring Brittiska öarna finns lågtryck. Markeringen F4 i västra Frankrike betyder att lufttrycket fallit 4 hPa de senaste tre timmarna. Markeringen S1på Kolahalvön betyder att lufttrycket har stigit 1 hPa de senaste tre timmarna. Förstora Bild