Varning klass 1, SverigeLufttrycket vid en viss nivå är lika med tyngden av en lodrät luftpelare, som sträcker sig från nivån det är frågan om upp till atmosfärens övre gräns. Ju högre upp man kommer i atmosfären desto lägre blir lufttrycket. Detta beror alltså på att den ovanliggande luftmängden blir mindre.
I den halva kilometer av atmosfären som ligger närmast havsytans nivå avtar lufttrycket med ungefär 1 hPa för var 8:e meter. Vid havsytans nivå är lufttrycket i medeltal över jorden 1013.25 hPa.
Lufttrycket mäts med en barometer och anges numera inom meteorologin i hektopascal, förkortat hPa. Före år 1986 användes i Sverige fortfarande enheten millibar, och skalan är densamma; 1 mb = 1 hPa.
Längre tillbaka användes enheten millimeter kvicksilver (mmHg). Enheterna förhåller sig till varandra på följande sätt 1 hPa = 0,75 mmHg.
Jämförelser och konsekvenser
Lufttrycket avtar som nämnt med höjden över havet. För att kunna jämföra lufttrycken för olika platser är det nödvändigt att reducera dessa värden till en och samma nivå, vanligen används havsytans nivå.
Genom att studera lufttrycket kan man förutsäga hur vädret kommer att bli. Generellt kan man säga att om lufttrycket stiger blir det en väderförbättring och om det sjunker blir det en väderförsämring. Det är alltså förändringen i lufttryck som har betydelse för väderutvecklingen.
Det kan regna även om lufttrycket är ganska högt, men det som spelar någon roll i sammanhanget är inte så mycket lufttrycket i sig som hur mycket lufttrycket förändras. Om det regnar nämnvärt så krävs det som regel att lufttrycket samtidigt faller.
Högtryck och lågtryck
När vi tittar på en karta över lufttryckets horisontella fördelning och ser ett minimum betecknas det med lågtryck och lufttrycksmaximum ett högtryck.
Det går inte att sätta någon gräns i hur många hPa ett högtryck respektive lågtryck ska vara, eftersom det beror på lufttrycket i omgivningarna. I ett centrum av ett lågtryck är lufttrycket lägre än i omgivningarna, i ett högtryck är det tvärt om.
Som ett slags normallufttryck vid havsytans nivå för jorden som helhet används värdet 1013.25 hektopascal, och det kan man kanske också använda som ett slags gränsvärde mellan högt och lågt lufttryck.
Lågtryck och högtryck kan bildas över såväl land som hav. Ett högtryck som praktiskt taget alltid finns är det som normalt har sitt centrum vid Azorerna på Nordatlanten.
Högtryck kan närmast ses som "passiva slagghögar" mellan de mer aktiva lågtrycken. Ett högt luftryck, t ex 1040 hPa, innebär att man där har ca 104000/9,82 =10590 kg luft på varje kvadratmeter.
Lågtrycken bildas på Nordatlanten
De flesta av de lågtryck som kommer in över Sverige uppstår över Nordatlanten. Det beror på att den allmänna vindriktningen i vår del av världen ligger mellan sydväst och väst, och de flesta vädersystem når oss därför från det hållet.
Sen kan man ju ställa frågan varför det blåser från sydväst i våra trakter. Det har att göra med temperaturfördelningen på jorden plus det faktum att jorden roterar runt sin egen axel.
Viktigt i sammanhanget är förstås också att det verkligen bildas lågtryck på Nordatlanten. Att detta sker beror åtminstone vintertid då lågtryckstrafiken är intensivast, på att kall luft strömmar ut åt sydost från ett köldhögtryck över Kanada och möter varm och fuktig luft över Golfströmmen. Det är i gränsområdet mellan dessa luftmassor som lågtrycken bildas och utvecklas.
Läs mer om hur lågtryck bildas och rör sig i artikelserien Atmosfärens allmäna cirkulation.
Högtryck = vackert väder?
I många fall, åtminstone under sommaren, så förknippar vi högtryck med vackert väder. Från områden med högt lufttryck vid markytan strömmar luft ut mot områden med lägre lufttryck. Den luft som förs bort från högtrycket ersätts med luft uppifrån, och detta leder till att luften sjunker i områden med högt lufttryck. I lågtryck stiger luften i stället uppåt.
Detta leder i sin tur till uppvärmning och därmed molnupplösning i högtyck och motsatsen i lågtryck. Att luft som sjunker blir varmare beror på att den pressas samman av det högre lufttrycket närmare marken; det är i princip samma fenomen som när luften i en cykelpump värms upp när den komprimeras. För stigande luft blir processen den omvända.
Lufttrycket och västvinden
Lufttrycket har inte samma uppenbara klimatologiska värde som temperatur, nederbörd, vind osv. vilka direkt påverkar växt- och djurlivet, energiförbjukningen, vattenkraftsproduktionen etc.
Ett lufttryck på 1000 hPa motsvarar en massa på drygt 10000 kg per kvadratmeter. Denna ansenliga massa varierar med några procent mellan låg och högtrycksväder, något som man knappast kan förnimma med sina sinnen.
Av större intresse är då hur lufttrycket varierar från plats till plats. Lågt lufttryck i söder och ett högtryck över Norrland ger ostliga vindar med allt vad det innebär som disig luft, dimma över östersjön under våren m.m.
I Sverige har vi i genomsnitt lägre lufttryck i norr än i söder. Det innebär att vi oftare har väst – än ostvind eller att den förra är kraftigare. Västvindar under vintern ger milt väder.
Den västliga medelvinden sjönk i styrka omkring 1930. Därefter har det blivit vanligare med vintrar när västvinden inte varit så dominant.
Rekord och sällsynta tryckfall
Över Sverige varierar lufttrycket vanligtvis mellan 950 och 1050 hPa. Det högsta lufttrycket som uppmätts i Sverige är 1063,70 hPa den 23/1 1907 i Kalmar och det lägsta är 938.4 hPa den 6/12 1895 i Härnösand.
Under julen och nyår 1983 förekom det i stora delar av Sverige ett par ytterst markanta tryckfall, direkt följda av en lika stor tryckstegring. Detta är ett sällsynt fenomen, men det finns beskrivet i den meteorologiska litteraturen, där det går under benämningen tratt.
Det kraftigaste beskrivna fallet var vid tidpunkten ett tillfälle i Tyskland år 1914, men i de båda fallen nämda ovan så var tryckamplituden dubbelt så stor, nämligen 4-5 millibar. Inga övriga väderfenomen skedde i samband med dessa plötsliga tryckfall, och deras orsak tycks också okänd.