Luft

Luft är den gasblandning som finns överallt omkring oss i jordens atmosfär, och som vi behöver för att kunna andas. Luften består till största delen av kväve, cirka 78 procent, och syre, cirka 21 procent.

I luften finns även mycket små mängder av andra gaser såsom argon, koldioxid och neon. En av de viktigaste gaserna i atmosfären är vattenångan. Mängden vattenånga i luften är i allmänhet en halv till ett par procent.

Luften blir tunnare ju högre upp i atmosfären man kommer, därför att man där inte har lika mycket luft ovanför sig som vid jordytan. På höga höjder måste man därför ta många fler andetag för att få i sig samma mängd syre, och det är därför det känns jobbigt att röra sig på till exempel höga berg.

  1. Kväve    78,1 %
  2. Syre      20,9 %
  3. Argon      0,9 %
  4. Koldioxid 0,039 %

Huvudbeståndsdelarna i torr luft angivet som relativa proportioner i volymsprocent i troposfären. Mängden koldioxid varierar under året på grund av växternas fotosyntes. Sett över tiotals år sker en ökning av koldioxiden och en minskning av mängden syre på grund av människans förbränning av fossila bränslen.

Vattenånga finns i varierande mängd i atmosfären, främst i troposfären. I fuktiga områden i tropikerna kan andelen vattenånga i luften uppgå till flera procent, medan den i kalla polarområden bara finns i ytterst små mängder.

En annan viktig gas som varierar kraftigt i luften är ozon. Trots sin ringa mängd är den betydelsefull genom att den ger ett skydd mot solens UV-strålning. Nära jordytan är den emellertid ett problem då den är lätt giftig.

Det finns mängder med andra gaser i låga halter som även de har betydelse för kemiska reaktioner och som betydande komponenter i växthuseffekten.  

Atmosfärens massa

Hur mycket luft finns det? Genom att sammanställa och studera lufttrycksmätningar runt om på jorden gjorda under många år kan tyngden av atmosfären fastställas.

Medellufttrycket vid jordytan uppgår till cirka 985,5 hPa vilket i sin tur kan omräknas till atmosfärens totala massa. Då erhålls värdet 5,15*1018 kg.

Under året sker en viss variation (cirka 1,5*1015 kg) framförallt beroende av hur mycket vattenånga som uppehåller sig i luften.

Litteratur

Trenberth K. and Smith L. (2004), The Mass of the Atmosphere: A Constraint on Global Analyses, J Climate V.18, pp 854-875.