Varning klass 2, SverigeDet är inte alltid som den svenska julen är så snöfylld som på ett klassiskt julkort. Sverige är ett långt land där mildväder och vinterkyla ofta böljar fram och tillbaka vid jultiden innan vintern ännu hunnit stabilisera sig.
Hur stor är då chansen att vi ska få en vit jul i landets olika delar? Vi kan ge sannolikheten genom att titta på hur snötäcket har varit under tidigare års jular.
Diagrammet till höger visar ungefärligt snödjup på juldagens morgon 1900-2010. Kartan nedan visar genomsnittlig sannolikhet för att julen ska bli vit, dvs. haft minst en centimeter snö på juldagens morgon.
Störst chans till vit jul i norr
Som väntat minskar chanserna till en vit jul ju längre söderut i landet man kommer. Chansen är störst i den inre delen av norra Norrland och de södra fjälltrakterna där man praktiskt taget alltid har snö vid juletid.
I praktiskt taget hela Norrland, Dalarna och norra Värmland är sannolikheten för snö mer än 80 %, det vill säga högst en jul av fem har barmark. Färre än varannan jul är vit i Götalands kusttrakter och det finns snö bara var femte till var tionde jul i sydvästra Skåne.
Kartan måste betraktas som relativt översiktlig, eftersom kartläggningen har skett med hjälp av rapporter från endast ett hundratal stationer. Linjerna på kartan är dessutom utjämnade, och det kan därför förekomma lokala avvikelser.
Faktorer som påverkar snöchanserna
Förutom latituden finns det även andra faktorer som påverkar snöchanserna. Dessa är främst platsens höjd över havet och dess avstånd från kusten eller någon större insjö. På grund av detta blir den geografiska variationen ganska stor i vissa områden, t.ex. kring Sydsvenska höglandet och runt Vänern.
I höglänta områden är medeltemperaturen oftast lägre och nederbörden många gånger högre än i slättområden. I högre terräng är alltså sannolikheten för snö relativt hög.
Havens och de stora insjöarnas vatten är fortfarande relativt varmt vid juletid, och oftast finns det inte någon is. Därför höjer vattnet lufttemperaturen i omgivningarna och chansen för snö blir således mindre.
Jular att minnas
En mycket kall jul kan följas av en mycket mild sådan året därpå, eller omvänt. Såväl milda som kalla jular kan uppträda i sviter om två, tre eller till och med fyra år i följd.
En mild jul behöver inte nödvändigtvis vara snöfattig, en kall inte nödvändigtvis vara snörik. En normalt tempererad jul kan vara både snörik och snöfattig.
En typisk grön jul inträffade bland annat åren 2006 och 1970, då man hade barmark i Götaland, praktiskt taget hela Svealand och i en stor del av Norrland.
2010 och 1981 var däremot riktiga ”vykortsjular” med gott om snö i hela landet. Den allra "vitaste" av dessa var 2010 med minst en decimeter snö vid samtliga rapporterande SMHI-stationer.
Även i södra delen av landet kan man således ha rejält med julsnö. I Lund, där man har vit jul bara ungefär vart tionde år, hade man 32 cm snö år 2010 och 23 cm år 1981. Den snörika julen 1955 var det 30-50 cm snö i flera av Götalands och Svealands större städer, till exempel Göteborg, Växjö, Linköping, Karlstad och Stockholm.
I Stockholm hade man mest snö julen 1915 då den var 65 cm djup, och Östersund hade hela 108 cm julhelgen år 1912.
Vit jul om hundra år?
Kanske kan kommande generationer enbart drömma om en vit jul. Klimatforskarnas beräkningar visar att chanserna för snötäckt mark minskar radikalt i framtiden. Åtminstone om man bor i södra delen av landet.
Med stigande temperaturer kommer säker snötillgång att begränsas till de norra delarna av Sverige. De framtidsscenarier som SMHIs klimatforskare tagit fram pekar samstämmigt på en avsevärd minskning av snön i nästan hela landet.
Beräkningarna för snötillgången i framtiden görs utifrån olika matematiska modeller för hela jorden. Resultatnivåerna varierar dock på grund av att beräkningarna grundas på olika modeller och antaganden om mängden växthusgaser som åstadkommer klimatförändringarna.
Vad säger scenarierna?
Ett scenario visar att det överhuvudtaget inte blir en vit julafton i Malmöområdet om hundra år. Normalvärdet idag är, enligt modellberäkningar, en chans på 30 procent. Göteborg får 20 procents sannolikhet i framtiden, mot 40 idag, Stockholm 30 procent jämfört med dagens 70, Åre och Luleå 90 procent, vilket kan ställas mot normalvärdets 100-procentiga sannolikhet.
Snökartan för Sverige kommer med andra ord att bli allt grönare i framtiden. Ett undantag är de norra fjälltrakterna, där mycket tyder på en ökad mängd snö.
Fotnot: SMHI har även tidigare tagit fram statistik för vita jular under de gångna åren. Där visas något lägre chans för snö i södra landet enligt normalvärdet, t.ex. drygt 50 procents sannolikhet för Stockholm. Skillnaderna i värdena beror dels på olika geografiska avgränsningar, samt på att statistiken baseras på mätningar och denna nya studie på matematiska modellberäkningar.
