Julväder

Det finns ett tillfälle på året när snön är särskilt efterlängtad – julen. För många vägrar rent av den rätta julstämningen att infinna sig utan den vita varan. På senare år har det varit flera riktigt snörika jular, men det är svårt att säga om det är tillfälligheter eller inte.

Det är inte alltid som den svenska julen är så snöfylld som på ett klassiskt julkort. Sverige är ett långt land där mildväder och vinterkyla ofta böljar fram och tillbaka vid jultiden innan vintern ännu hunnit stabilisera sig. Men på senare år har det varit flera riktigt snörika jular. Diagrammet till höger visar ungefärligt snödjup på juldagens morgon 1900-2012.

Foto Johan Lindell

I december förra året, 2012, bidrog flera kraftiga snöfall över främst de östra landskapen till att Härnösand med ett snödjup på 65 centimeter hade sin snörikaste jul på minst 100 år. I Stockholm var snödjupet 41 centmeter, vilket är det mesta någon jul sedan 1915.
Julen 2010 är i viss mening den allra "vitaste" vi känner med minst en decimeter snö vid samtliga rapporterande SMHI-stationer.

Störst chans till vit jul i norr

Normalkarta för frekvensen av vita jular 1931-1980
Figur 1: Den ungefärliga sannolikheten för en vit jul enligt data för åren 1931-1980.
Förstora bild

Hur stor är då chansen att vi ska få en vit jul i landets olika delar? Vi kan ge sannolikheten genom att titta på hur snötäcket har varit under tidigare års jular.

Kartan visar genomsnittlig sannolikhet för att julen ska bli vit, det vill säga ha minst en centimeter snö på juldagens morgon.

Som väntat minskar chanserna till en vit jul ju längre söderut i landet man kommer. Chansen är störst i den inre delen av norra Norrland och de södra fjälltrakterna där man praktiskt taget alltid har snö vid juletid.

I praktiskt taget hela Norrland, Dalarna och norra Värmland är sannolikheten för snö mer än 80 %, det vill säga högst en jul av fem har barmark. Färre än varannan jul är vit i Götalands kusttrakter och det finns snö bara var femte till var tionde jul i sydvästra Skåne.

Kartan måste betraktas som relativt översiktlig, eftersom kartläggningen har skett med hjälp av rapporter från endast ett hundratal stationer. Linjerna på kartan är dessutom utjämnade, och det kan därför förekomma lokala avvikelser.

Faktorer som påverkar snöchanserna

Förutom latituden finns det även andra faktorer som påverkar snöchanserna. Dessa är främst platsens höjd över havet och dess avstånd från kusten eller någon större insjö. På grund av detta blir den geografiska variationen ganska stor i vissa områden, t.ex. kring Sydsvenska höglandet och runt Vänern.

I höglänta områden är medeltemperaturen oftast lägre och nederbörden många gånger högre än i slättområden. I högre terräng är alltså sannolikheten för snö relativt hög.

Havens och de stora insjöarnas vatten är fortfarande relativt varmt vid juletid, och oftast finns det inte någon is. Därför höjer vattnet lufttemperaturen i omgivningarna och chansen för snö blir således mindre.

Jular att minnas

En mycket kall jul kan följas av en mycket mild sådan året därpå, eller omvänt. Såväl milda som kalla jular kan uppträda i sviter om två, tre eller till och med fyra år i följd.

En mild jul behöver inte nödvändigtvis vara snöfattig, en kall inte nödvändigtvis vara snörik. En normalt tempererad jul kan vara både snörik och snöfattig.

Milt och/eller snöfattigt

En riktigt mild julafton var det 1977 i Götaland då Simrishamn i Skåne på förmiddagen uppmätte 13,7°C , tillika svenskt värmerekord för december.

Typiskt gröna jular inträffade bland annat åren 2006 och 1970, då man hade barmark i Götaland, praktiskt taget hela Svealand och i en stor del av Norrland.

Kallt och/eller snörikt

Julen 2012 var den snörikaste på över 100 år i Härnösand. Stockholm hade mer snö än någan annan jul sedan 1915.

Den kanske allra "vitaste" julen var 2010 med minst en decimeter snö vid samtliga rapporterande SMHI-stationer. Exempelvis hade Lund, där man annars bara har vit jul ungefär vart tionde år, 32 centimeter snö.

1981 var en annan riktig julkortsjul med gott om snö i hela landet. Det året hade Lund 23 centimeter.

Den snörika julen 1955 var det 30-50 centimeter snö i flera av Götalands och Svealands större städer, till exempel Göteborg, Växjö, Linköping, Karlstad och Stockholm.

I Stockholm hade man allra mest snö julen 1915 då den var 65 centmeter djup. Östersund hade hela 108 centimeter julhelgen år 1912.

En riktigt smällkall julafton fick man uppleva i delar av mellersta Sverige 1876. Då hade Stockholm -22,5° (köldrekord för december) på kvällen. Falun hade -34° medan det i Östersund var -37,0°.

Blåst

Det är inte bara snö och kyla som kan skapa minnesvärt julväder, utan i vissa fall även blåst.

Det gällde inte minst annandag jul 2011 då mellersta Sverige drabbades av ovädret Dagmar, och julen 1902 då Sverige drabbades av en av de svåraste stormar vi någonsin haft.

Vit jul om hundra år?

Kanske kan kommande generationer enbart drömma om en vit jul. Klimatforskarnas beräkningar visar att chanserna för snötäckt mark minskar radikalt i framtiden. Åtminstone om man bor i södra delen av landet.

Med stigande temperaturer kommer säker snötillgång att begränsas till de norra delarna av Sverige. De framtidsscenarier som SMHIs klimatforskare tagit fram pekar samstämmigt på en avsevärd minskning av snön i nästan hela landet.

Beräkningarna för snötillgången i framtiden görs utifrån olika matematiska modeller för hela jorden. Resultatnivåerna varierar dock på grund av att beräkningarna grundas på olika modeller och antaganden om mängden växthusgaser som åstadkommer klimatförändringarna.

Kartor som visar sannolikhet för vit jul 1961-1990 respektive 2071-2100
Figur 2: Sannolikheten för en vit juldagsmorgon enligt modellberäkningar. Vänstra kartan visar tidsperioden 1961-1990, och högra 2071-2100. Det scenario som använts här är RCAO-HadAM3H-A2.
Förstora bild

Vad säger scenarierna?

Ett scenario visar att det överhuvudtaget inte blir en vit julafton i Malmöområdet om hundra år. Normalvärdet idag är, enligt modellberäkningar, en chans på 30 procent. Göteborg får 20 procents sannolikhet i framtiden, mot 40 idag, Stockholm 30 procent jämfört med dagens 70, Åre och Luleå 90 procent, vilket kan ställas mot normalvärdets 100-procentiga sannolikhet.

Snökartan för Sverige kommer med andra ord att bli allt grönare i framtiden. Ett undantag är de norra fjälltrakterna, där mycket tyder på en ökad mängd snö.

Fotnot: Kartorna i figur 1 och figur 2 över den nuvarande sannolikheten för vit jul skiljer något i absoluta tal. Det beror dels på olika geografiska avgränsningar, dels på att kartan i figur 1 baseras på mätningar medan kartan i figur 2 baseras på matematiska modellberäkningar.

Sidansvarig Kundtjänst
Skicka e-post till Kundtjänst
Stäng
Skicka e-post Du kommer att skicka ett e-postmeddelande till Kundtjänst.




Artikel senast uppdaterad 27 november 2013
Skriv ut
Tipsa
Stäng
Tipsa en vän





*Obligatoriskt fält