Brittsommar

I litteraturen hittar man något varierande definitioner av brittsommar, men i allmänhet avses varma och soliga dagar omkring Birgittadagen den 7 oktober. Vanligtvis finns också kravet att det dessförinnan ska ha varit minst en period med kyligt och höstlikt väder. Det innebär att brittsommaren ofta präglas av en vacker kombination av nästintill sommarlika temperaturer och solbelysta lövträd i prunkande höstfärger.

En legend berättar att den heliga Birgitta tyckte att vi hade så kallt och bistert  klimat här i Norden, att hon bad för oss. Herren ska då ha svarat med att kring den heliga Birgittas dag ge oss några extra sommardagar. Dessa kom att kallas Brittsommar. Liksom andra väder knutna till en viss tidpunkt har tolkningen av vad som är Brittsommar med tiden blivit mer generös. Ibland börjar man prata om Brittsommar så fort en mildare period inträffar redan i september.

En definition av brittsommar

Att skapa objektiva definitioner av brittsommar och andra företeelser, som grundar sig på en subjektiv upplevelse av vädret är inte helt lätt. Den definition som föreslås här är därför bara en av flera tänkbara.

När det gäller tidpunkten är det vanligt att man för en äkta brittsommar definierar en ganska snäv period omkring Birgittadagen, nämligen 4-10 oktober. Brittsommaren förväntas vidare bjuda på vackra och varma dagar och därför är det lämpligt att som utgångspunkt välja maximitemperaturen. Dessutom bör det dessförinnan ha inträffat någon kylig period med nattfrost på många håll.

Men hur hög bör maximitemperaturen då vara? Man kan inte kräva att den ska nå lika höga värden som under en normal dag under sommarmånaderna juni, juli och augusti. För ett antal stationer har detta hittills aldrig inträffat. Om man å andra sidan nöjer sig med att maximitemperaturen når den i oktober normalt högsta temperaturen leder detta till att brittsommar inträffar vart och vartannat år. Lite mer bör ändå krävas för en riktig brittsommar.

Om man lägger gränsen för maximitemperaturen mitt emellan den normalt högsta och den absolut högsta temperaturen för oktober får man en definition av brittsommar som gör denna till ett regelbundet återkommande men ändå lite speciellt fenomen. Kartan visar den temperatur som enligt denna definition bör uppnås åtminstone någon dag mellan den 4 och 10 oktober för att berättiga användandet av uttrycket brittsommar.

Eftersom definitionen tar hänsyn till varje stations normalvärden fungerar den lika bra i södra som i norra Sverige. Den kommer även att fungera i framtiden med varmare klimat. En fast temperaturgräns skulle i annat fall kunna leda till att vi varje år får brittsommar under hösten.

Enligt både den subjektiva bedömning som gjorts i våra månadskrönikor och enligt den använda objektiva definitionen av brittsommar, så framträder en nästan tio år lång period från 1995-96 till 2005 utan egentlig brittsommar.

Detta betyder dock inte att det skulle ha varit sällsynt med varma höstar på senare år. Tvärtom, höstarna 1999, 2000 och 2006 är bland de varmaste vi känner. Men de speciella förhållanden, som måste råda för brittsommar, var inte uppfyllda på grund av regnigt eller tillfälligt kyligare väder under den aktuella perioden i oktober

Hur ofta blir det brittsommar?

Om vi begränsar oss till någorlunda modern tid så är det framför allt åren 1973, 1995 och 2005 som utmärker sig med brittsommar över nästan hela landet enligt den definition som används i den här artikeln. År 1995 noterades för övrigt svenskt värmerekord för oktober med 24,5° i Oskarshamn den 9 oktober.

Några andra år som är värda att nämna är 1962 och 2010 med brittsommar främst i nordligaste Sverige samt 1985 med brittsommar i främst södra delen av landet.

Finns någon statistisk verklighet bakom brittsommar?

Finns det något i den meteorologiska statistiken som talar för att det verkligen brukar förekomma en varm period kring Birgittadagen? Diagrammet nedan visar medelvärdet av dygnsmedeltemperaturen för tio observationsstationer i södra Sverige samt för tio stationer i norra Sverige medelvärdet under perioden 15 september till 25 oktober åren 1961-2007.

På båda kurvorna i diagrammet kan man faktiskt ana sig till en period med något högre temperatur i början av oktober.

Medelvärdet av dygnsmedeltemperatur visar en period med något högre temperatur i början av oktober.
Medelvärdet av dygnsmedeltemperaturen för tio observationsstationer i södra Sverige samt för tio stationer i norra Sverige medelvärdet under perioden 15 september till 25 oktober åren 1961-2007.
Förstora Bild

Det är svårt att förstå vad orsaken till en genomsnittligt lite varmare period i början av oktober skulle vara. Det troligaste är att detta är en slump, vilket stöds av statistik baserad på hela den långa Stockholmsserien från 1756. I den statistiken är det svårt att se något annat än en i genomsnitt stadigt avtagande temperaturkurva under hösten.

Dygnsvis medeltemperatur för Stockholm 1756-2014
Medelvärdet av maximitemperatur, minimitemperatur och medeltemperatur för varje dygn i Stockholm under perioden 1756-2014.
Illustration SMHI Förstora Bild

Sen brittsommar

Vår brittsommar är, i alla fall enligt nutida tradition, starkt knuten till Birgittadagen den 7 oktober. Men i vissa sällsynta fall kan sommarlik värme uppträda ännu senare.

Brittsommarväder efter den 10 oktober är sällsynt. Mest framträdande är året 1978. Då rapporterade Oskarshamn 24,0° så sent som den 13 oktober. Detta gällde då som svenskt värmerekord för hela oktober månad, och är fortfarande den högsta kända temperaturen i Sverige så långt fram på höstsäsongen.

Det senaste datum då temperaturen nått minst 20 grader i Sverige är den 17 oktober. Detta inträffade år 1949 i Borås, Skara och Jönköping.
Denna notering var dock nära att slås den 20 oktober 2012 då Helsingborg nådde upp till 19,7°.

Historiken kring brittsommar

Att Birgittadagen infaller just den 7 oktober hänger samman med att påven i Rom, Bonifatius IX, helgonförklarade Birgitta den 7 oktober 1391. Fram till 1571 års kyrkoordning var Birgittadagen helgdag.

Ordet brittsommar är dock avsevärt yngre. Enligt Svenska Akademiens ordbok är det tidigaste belägget från år 1856 i Fredrika Bremers roman Hertha. Det äldre uttrycket brittmässesommar finns belagt från åtminstone första halvan av 1800-talet. Uttrycket kan dock vara betydligt äldre än så, och från en tid när den julianska kalendern fortfarande gällde i Sverige. Detta får då intressanta konsekvenser för tolkningen av begreppet brittsommar.

Under heliga Birgittas 1300-tal motsvarade den 7 oktober rent astronomiskt den 15 oktober enligt den nuvarande gregorianska kalendern. Vid kalenderreformen år 1753 hade förskjutningen ökat, och den 7 oktober motsvarade då ungefär den 18 oktober i vår nutida kalender. Solhöjden sjunker snabbt under oktober och därför bör det ha varit sällsynt med riktigt varmt och soligt väder kring en så sen Birgittadag.

Man kan av den anledningen fråga sig varför Birgittadagen överhuvudtaget har kommit att förknippas med vackra höstdagar. Men inte bara i Sverige utan även i andra Europeiska länder har olika helgon kopplats samman med sommarlikt väder under hösten. Framför allt gäller detta Sankt Martin (Mårten) och Lukas. Dessa dagar ligger dock så sent i almanackan, 11 november respektive 18 oktober, att de knappast passar in på vårt nordiska klimat.

Då ligger vårt svenska helgon Birgitta bättre placerad i almanackan. Det gäller i synnerhet i vår nuvarande kalender där Birgittadagen råkar infalla under den tid på hösten som är den senast möjliga för någorlunda regelbundet återkommande sommarlikt väder. Kanske är det därför som begreppet brittsommar visat sig så livskraftigt.