Tropiska orkaner kan påverka vädret i Sverige

I Skandinavien kan tropiska orkaner ej bildas eftersom havsvattentemperaturerna aldrig blir tillräckligt höga. Men de tropiska orkanerna kan ändå påverka vädret i Sverige på flera olika sätt.

Att resterna av en tropisk cyklon kommer hit till norden är inte ovanligt, men inte heller regel. De flesta orkaner dör ut när de kommer in över Nordamerikas fastland, andra fortsätter ut i Atlanten som vanliga lågtryck.

I undantagsfall kan tropiska orkaner, i försvagat tillstånd, nå oss här i Skandinavien. De för då med sig milt och fuktigt väder och kraftigt regn.

I juli 1985 hände det till och med att en sådan före detta tropisk orkan plötsligt levde upp utanför Smålandskusten och ställde till en häftig storm där många seglare kapsejsade och några människor tragiskt omkom.

Döende orkaner förstärker vanliga lågtryck

Inte så sällan kan en tropisk orkan leta sig ut på Nordatlanten i försvagat tillstånd, men ändå som en kraftig stormvirvel. Innan den dör ut över det kalla vattnet kan den ibland hinna lämna över sin energi till ett vanligt lågtryck som är under bildning.

Detta kan då med ökad kraft dra österut in över Europa. Ett berömt exempel på detta var i oktober 1987 då den döende tropiska orkanen Floyd initierade ett lågtryck som ställde till den värsta stormen i London sedan 1703.

Lågtryck och högtryck bygger upp varandra

De tropiska orkanerna drivs till stor del av den energi som frigörs då vattenångan kondenserar (latent värme). Denna energi omvandlas sedan till rörelseenergi och lägesenergi.

Dessa två energiformer kan övergå i varandra. Det är inte alltid så att högtryck (mycket lägesenergi) och lågtryck (mycket rörelseenergi) hela tiden "kämpar" mot varandra, där högtrycken söker "stoppa" lågtrycken och lågtrycken "bryta ner" högtrycken. Lika ofta bygger de upp varandra (läs mer i artikeln Lågtryck och högtryck samverkar).

Det som kan hända är alltså att själva orkanvirveln dör ut när den når upp till västvindbältet, men energin överförs till de kraftiga vindband som råder på 7-13 km höjd, de så kallade jetströmmarna.

Denna energi transporteras där snabbt nerströms, alltså åt ”vårt håll” och kan i sin tur omvandlas till nya stormar. Dessa är inga tropiska cykloner utan vanliga Atlantlågtryck, men ofta kraftigare och mer svårprogno-serade.