Hagel

Hagel bildas i Cumulonimbus (bymoln) som innehåller underkylda vattendroppar. Om en snöflinga i molnet kolliderar med en sådan droppe fryser den på kristallen. När den blir större ökar risken för ytterligare kollisioner och större iskorn kan växa till.

När ett litet hagel träffas av en underkyld vattendroppe kan den fastna direkt på hagelkornet eller flyta ut innan den fryser. Vad som sker beror på haglets temperatur. Om dropparna flyter ut innan de fryser får hagelkornet ett lökliknande utseende med flera skal på varandra.

Hagelkornen hålls uppe i molnet med hjälp av uppvindar, men om de blir för tunga faller de ner. Ju större hagelkorn desto starkare är alltså uppvindarna. Hagelkornet kan virvla runt upp och ner i molnet innan det slutligen faller till marken, och även denna process påverkar dess utseende och utformning.

Hagel av större storlekar kan ställa till stora skador genom att slå ner skördarna i utsatta områden. I vissa speciellt utsatta länder utförs olika försök för att förhindra de värsta skadorna, exempelvis genom beskjutning av molnen.

Stora hagel uppmätta i Norrköping juli 2007.
Stora ishagel som föll i Norrköping juli 2007.
Foto Weine Josefsson Förstora Bild

Olika slags hagel

Man skiljer på tre typer av hagel: snöhagel, småhagel och ishagel, där de två senare främst skiljs åt av storleken.

Snöhagel

Snöhagel, tidigare även kallad trindsnö, bildas främst under våren i samband med bynederbörd och temperaturer nära noll grader, ibland i samband med snöfall. De är små, vita, spröda, snöliknande korn, ungefär 2-5 mm i diameter. Om de faller på hårt underlag så studsar de, och går ofta itu.

Småhagel

Småhagel bildas främst under sommaren, vid temperaturer över fryspunkten, mestadels i byar tillsammans med regn och ofta i samband med kraftig blåst eller åska.

Småhagel är hårda, runda iskorn, upp till 5 mm stora. En teori säger att de är isöverdragna snöhagel, som till skillnad från dessa ej studsar och går sönder när de faller på hårt underlag.

Ishagel

Ishagel är i princip småhagel som har vuxit sig förbi 5 mm gränsen, och kan bli mycket stora. De är inte alltid runda utan kan vara både avlånga och oregelbundna i formen. Denna sorts hagel förekommer endast sällan i Sverige och då oftast i samband med kraftiga åskskurar.

Om man önskar en något mer fysikalisk skiljelinje mellan små- och ishagel, skulle det kunna vara att ishagel till minst 50 % ska bestå av kompakt is.

Hur stora kan hagel bli?

I Gulganj i Bangladesh föll hagel med en vikt av 1,02 kg den 14 april 1986, vilket gäller som världsrekord. I litteraturen kan man ibland stöta på uppgifter om betydligt större hagel, till exempel upp till 4 kg i Kina 1902. Dessa uppgifter är dock inte internationellt accepterade.

I USA observerades hagel med en vikt av 0,88 kg i Vivian, South Dakota den 23 juli 2010. I Aurora, Nebraska föll hagel med en omkrets av 48 cm den 22 juni 2003. 

I Sverige föll det 2 hg tunga (7 x 8 cm) hagel över Ramnäs, Västmanland den 4 juli 1953. Hagel är inte alltid symmetriskt formade; i Lund sommaren 1984 föll det till exempel ishagel som var 1 cm tjocka, men hela 6 cm långa.

Föremål i hagel

Vid ett antal observationer har man lagt märke till att vissa hagelkorn efter smältning innehållit objekt. Ett par rapporter från Sverige, bland annat från Lund den 15 juni 1991, meddelar att det fallit hagelkorn som efter smältning visat sig innehålla små kiselstenar.

En trolig förklaring till detta fenomen är att små föremål, vid oväder där det förekommer tromber, kan transporteras upp i Cumulonimbus och sedan beläggas med is för att bilda hagel.

Ett omtalat sådant fall nämns i The Guiness Book of Weather Facts and Feats. Enligt den ska det i Iowa, USA den 16 juni 1882 ha fallit upp till 12,5 cm stora hagel innehållandes små grodor!

Samma källa berättar också om människor som förvandlats till jättehagel. Det gäller ett fall i Tyskland 1930, då fyra segelflygare fick sätta livet till, sedan de fångats in av de våldsamma uppvindarna i ett välutvecklat bymoln och sedan först upp och ned under ständig nedisning tills de slutligen ramlade ner som formliga isstoder. Ytterligare en segelflygare i Tyskland drabbades av samma öde 1938.