Huvudinnehåll
Utforska ett ämne i kunskapsbanken
Meteorologi
Faktapaket: Halofenomen
Vertikalpelare och ljuspelare
Vertikalpelare är ett ganska vanligt halofenomen och kan ibland vara mycket framträdande och spektakulärt. Till skillnad från många andra halofenomen uppstår det genom solljusets reflektion i iskristaller och inte genom brytning. Ljuspelare är i stort sett samma sak men då handlar det om artificiella ljuskällor och inte solljuset.
Vertikalpelare
Vertikalpelaren bildas genom reflektion av solljus i basytan av horisontellt liggande och svagt pendlande platta iskristaller. Dessa iskristaller återfinns ofta i frostdimma eller frostdis.

En vertikalpelare observerad i Närke i februari 2011 före solens uppgång.
Vanligen observeras vertikalpelare i samband med solens uppgång eller nedgång. Färgen är ofta gul till orange. Solen behöver inte vara över horisonten för att halon ska synas.
Vertikalpelaren syns oftast ovanför solen, men den kan ibland även synas under solen. Eftersom vertikalpelaren oftast uppträder när solen står lågt, så är det vanligast att det är den övre vertikalpelaren man observerar.
Den övre vertikalpelaren orsakas av solljusets reflektion mot undersidan av iskristallerna medan den nedre vertikalpelaren skapas genom reflektion mot ovansidan av iskristallerna.

Övre och undre vertikalpelare tillsammans med flera andra halokomponenter.
Undersol
En specialvariant av nedre vertikalpelare är den så kallade undersolen. Det är den nedre vertikalpelaren som vid hög solhöjd krympt ihop till en skarp fläck som liknar en spegelbild av solen. Den kan bara ses från en hög höjd eller från ett flygplan eftersom den ligger under horisonten vid marken.
Om man flyger över ett moln bestående av iskristaller och solen står relativt högt, så kan man ibland se en undersol som följer med flygplanet. Ibland kan man också observera bisolar till undersolen.
Ljuspelare
En variant av vertikalpelare är ljuspelare. De bildas på liknande sätt genom reflektion mot undersidan av horisontella iskristaller. I detta fall är inte solen ljuskälla utan gatubelysning, strålkastare eller starka lampor över till exempel idrottsplatser.
Ofta syns flera ljusa vertikala pelare som sträcker sig upp mot himlen. Färgen kan variera beroende av ljuskällans färg. Eftersom mängden iskristaller som skapar ljusreflektionen kan variera med höjden, så kan även ljusintensiteten variera på olika höjd.

Ljuspelare i Falun fotograferade den 11 januari 2010.
Ljuspelarna i den här bilden är spännande då den övre delen vidgar sig som en tratt. Studier har visat att detta beror på att ljuskällan ger ett divergent strålknippe (till skillnad mot solen som ger ett parallellt) samt läget av iskristallerna i förhållande till observatören.
Relaterade länkar
Mer i detta faktapaket
- Meteorologi
Halofenomen
Halo kallas optiska fenomen i form av färgade eller ofärgade ringar, bågar, pelare eller ljusa fläckar runt solen och ibland månen. Dessa fenomen u...
- Halofenomen
22°-halo
Ett av de vanligaste halofenomenen är en ring på ett vinkelavstånd från solen på 22°. Vissa gånger är 22°-halon mycket tydlig. Andra gånger krävs d...
- Halofenomen
46°-halo, supralaterala och infralaterala bågar
Några ovanligare halofenomen är 46°-halon, supralaterala och infralaterala bågar samt Parrys supralaterala och infralaterala bågar. De är till sitt...
- Halofenomen
Bisolar - parhelia
Ett av de mest slående halofenomenen är bisolar. Ett gammalt svenskt namn är vädersolar. Ett annat namn för bisol är parhelia och av namnet framgår...
- Halofenomen
Cirkumhorisontbågen
Denna färgsprakande halo kan inte observeras i Sverige, utom möjligtvis i allra sydligaste Skåne. Detta eftersom solen måste stå högt på himlen, mi...
- Halofenomen
Cirkumzenitala bågen
Denna ganska sällsynta halo förväxlas ibland med regnbågen på grund av dess klara och vackra färger. Den är dock böjd på motsatt sätt som regnbågen...
- Halofenomen
Horisontalcirkeln, anthelion och 120°-bisolar
I samband med välutvecklade halofenomen kan man få se en cirkel som sträcker sig runt himlavalvet på samma höjd över horisonten som solen. Det är d...
- Halofenomen
Liljequists och Edbäcks bisolar
En del sällsynta halofenomen har fått namn efter sina upptäckare. Det finns bland aannat några halokomponenter som fått namn efter svenskar .
Faktapaket meteorologi
Alla faktapaket inom meteorologi
Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.




.jpg)