Cirkumzenitala bågen

Denna ganska sällsynta halo förväxlas ibland med regnbågen på grund av dess klara och vackra färger. Den är dock böjd på motsatt sätt som regnbågen och ligger centrerad kring zenit på himlen.

Den cirkumzenitala bågen uppstår då solljus bryts i platta iskristaller och inte i regndroppar som för regnbågen. Iskristallerna är av samma typ som bildar bisolar. Så om man uptäcker bisolar på himlen kan det vara lönt att titta högt upp på himlen för att eventuellt även se den cirkumzenitala bågen.

Läs om bisolar i Kunskapsbanken

Den cirkumzenitala bågen befinner sig högt på himlen vilket regnbågen inte gör. Den cirkumzenitala bågen ligger, som namnet antyder, centrerad kring zenit (punkten rakt upp på himlen). Nederst på bågen är det en rödaktig färg och närmast zenit en blå eller violett nyans

Den cirkumzenitala bågen kan inte bildas om solen står mer än 32,3° över horisonten. Det är en solhöjd som nås mitt på dagen i södra Sverige ungefär vid vårdagjämningen och i nordligaste Sverige ungefär i mitten av april.

Vackrast är den cirkumzenitala bågen vid en solhöjd omkring 22°. Då är också vinkelavståndet mellan bågen och zenit cirka 22°. Vid högre solhöjd ligger bågen närmare zenit och vid lägre solhöjd längre från zenit.

Oftast bildar den cirkumzenitala bågen bara en liten del av en cirkel kring zenit. Om man i ytterst sällsynta fall skulle kunna urskilja en svag fortsättning på motsatt sida zenit så är det något som kallas Kernbågen.

Bilder av den cirkumzenitala bågen kommer ibland med "på köpet" när man egentligen har koncentrerat sig på att fota andra halofenomen närmare horisonten.

På de här bilderna ser den cirkumzinitala bågen ut att vara kluven. Men i detta fall är det två halofenomen som hamnat intill varandra. Den lilla nedåtriktade snutten till höger är en del av en superlateral båge, som också är ett sällsynt halofenomenen. I likhet med cirkumzenitala bågen bildas den superlaterala bågen bara när solen står förhållandevis lågt.

Läs mer om supralaterala bågar i Kunskapsbanken