Vi är inte på rätt spår – utsläppen av växthusgaser ökar globalt.
Inte ens dagens sammantagna åtaganden från alla länder räcker för att nå målen i Parisavtalet, varken att hålla temperaturökningen väl under 2 grader Celsius, eller 1,5 grader Celsius.
Även om ansträngningarna ökas framöver så medför de höga utsläppen efter Parisavtalets undertecknande 2015 att det i praktiken är omöjligt att de närmaste decennierna hålla temperaturökningen under 1,5 grad.
Trots att Parisavtalets temperaturnivåer kan komma att överskridas är det fortsatt viktigt att minska utsläppen av växthusgaser, för att begränsa klimatförändringen. Sverige har förbundit sig att genomföra omfattande utsläppsminskningar som bidrar till Parisavtalet.
Uppdaterat: 2025-03-25
Hitta på sidan
Enorm ambitionsökning krävs
År 2015 enades världens länder genom Parisavtalet att begränsa den globala temperaturökningen till långt under 2 grader, med en strävan att hålla den under 1,5 grader jämfört med förindustriell tid, för att undvika de allvarligaste konsekvenserna för både samhälle och natur.
Alla ansträngningar för att minska utsläppen är värdefulla, då varje temperaturökning medför ökade negativa effekter och risker. De nuvarande åtgärderna och ambitionerna är otillräckliga för att begränsa temperaturökningen till nivåerna i Parisavtalet.
Parisavtalet är ett klimatavtal från 2015 där i princip alla världens länder enades om att samarbeta för att begränsa den globala uppvärmningen. Länderna förbinder sig att regelbundet uppdatera och skärpa sina klimatåtaganden samt rapportera sina utsläpp. Utöver att minska utsläppen ska länderna också arbeta med anpassning för att bättre stå emot effekterna av klimatförändringen.
Rikare länder förbinder sig också till att stödja låginkomstländer som är mer sårbara för klimatförändringens effekter, det innebär finansiellt och tekniskt stöd för att de ska kunna genomföra åtgärder för klimatanpassning och utsläppsminskning.
Läs mer om Parisavtalet på Naturvårdsverkets webbplats.
Länk till annan webbplats.
I Parisavtalet valde länderna 1,5 grad jämfört med förindustriell tid, som en gräns för den globala uppvärmningen att sträva efter att inte passera. Denna sattes för att skydda några av de mest sårbara samhällena och ekosystemen.
Dagar som är 1,5°C varmare blir allt fler
En konsekvens av de höga utsläppen av växthusgaser är att vi nu ser allt fler dagar per år då den globala medeltemperaturen är mer än 1,5 grader högre jämfört med motsvarande dag under förindustriell tid. 2024 var även det första året som den globala årsmedeltemperaturen var mer än 1,5 grader högre jämfört med förindustriell tid. Vi börjar till och med få några dagar som är mer än 2 grader varmare.
I diagrammet kan du från år 1990 följa hur många av årets dagar då den globala medeltemperaturen varit minst en grad högre jämfört med förindustriell tid (1850-1900). Diagrammet visar en tydlig ökande trend.
Datumet under diagrammet visar fram till vilket datum som det finns data för i diagrammet. Det är oftast två dagar innan dagens datum.
Du kan klicka på temperaturintervallen i diagramförklaringen för att slå på eller av visning av intervaller.
SMHI har beräknat antalet dagar inom olika temperaturintervaler jämfört med förindustriell tid (1850-1900) baserat på ERA5 Länk till annan webbplats.-data från EU:s klimattjänst Copernicus Climate Change Services Länk till annan webbplats.. Den förindustriella medeltemperaturen har beräknats enligt Copernicus förlaga enligt beskrivning här: Referensperioder.
Mer om den här datakällan och beräkningar:
Har vi redan passerat 1,5-graders uppvärmning?
När vi pratar om klimat så pratar vi ofta om längre tidsperioder på ett par decennium. Därför har vi inte överstigit en global temperaturökning på 1,5 grader än, även om vi är på väg i den riktningen.
Snabba fakta om temperaturökningen
- 2024 var det första enskilda året då ökningen av den globala årsmedeltemperaturen var högre än 1,5°C jämfört med förindustriell tid.
- Varje dag 2024 var den globala temperaturen minst 1,25 °C högre jämfört med förindustriell tid.
- 75 procent av dagarna 2024 var temperaturen minst 1,5°C högre jämfört med förindustriell tid.
- Både 2023 och 2024 hade till och med några dagar där den globala temperaturen var minst 2°C högre jämfört med förindustriell tid.
Kan vi klara att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader?
Vi har redan släppt ut så mycket koldioxid att det i praktiken är omöjligt att nå Parisavtalets mål om att sträva efter att hålla uppvärmningen under 1,5°C . Det här får en stor påverkan på människor och natur runt om i världen.
Växthusgasutsläppen fortsätter att öka
Trots att i princip alla länder har förbundit sig till Parisavtalet har de globala utsläppen av växthusgaser fortsatt att öka. Människan släpper alltså hela tiden ut växthusgaser i en ökande takt, samtidigt som den samlade vetenskapen tydligt pekar på att utsläppen som den främsta orsaken till klimatförändringen.
Koldioxidkoncentrationen i atmosfären har inte varit så hög som nu på åtminstone två miljoner år. Det beror främst på utsläppen av koldioxid som kommer från användning av kol, olja och fossilgas. Även förändrad markanvändning spelar en roll – exempelvis har avverkningen av stora skogsområden, som annars skulle ha bundit koldioxid, ökat halten i atmosfären.
Utöver koldioxid bidrar människan också med utsläpp av andra växthusgaser, framför allt metan och lustgas, vars koncentrationer i atmosfären också ökar.
Människans utsläpp av luftföroreningar bidrar också till stora mängder av aerosolpartiklar, det vill säga små partiklar som svävar i atmosfären. Till skillnad från växthusgaserna så verkar dessa huvudsakligen kylande på klimatet. I takt med åtgärder för att rena luften har aerosolkoncentrationerna på många håll börjat minska vilket gör att uppvärmningen orsakad av växthusgaser blir ännu tydligare.
Datakälla koldioxid: Mauna Loa CO2, NOAA. Länk till annan webbplats.
Diagrammet visar koncentrationen av koldioxid i atmosfären i miljondelar (ppm).
För koldioxid i atmosfären visar vi årsmedelvärden från Mauna Loa Länk till annan webbplats.-observatoriet på Hawaii, NOAA.
Mer om den här datakällan:
Snabba fakta om de globala växthusgasutsläppen
- Koncentrationen av koldioxid i atmosfären var högre 2024 än vid någon annan tidpunkt på minst 2 miljoner år.
- Halterna av metan i atmosfären var 2024 högre än de varit någon gång på minst 800 000 år.
- Under 2024 ökade koldioxidhalten i atmosfären till i genomsnitt 422,1 ppm, en ökning av 2,9 ppm jämfört med 2023. Ppm står för "Parts Per Million” och betyder miljondel.
Går det åt rätt håll?
Även om utsläppen fortsätter att öka finns det samtidigt positiva trender. Tekniken för förnybar energi utvecklas snabbt, och sedan Parisavtalets undertecknande har de flesta länder skärpt sina klimatambitioner. Detta har bidragit till att bromsa takten på utsläppsökningen.
Vi måste minska utsläppen
Hur mycket temperaturen fortsätter att stiga beror på våra framtida utsläpp av växthusgaser. Därför måste vi vända den globala utsläppskurvan – och vi måste göra det snabbt.
Sverige har förbundit sig till Parisavtalet
Sverige har en långsiktig trend där de territoriella utsläppen minskar, alltså de utsläpp av växthusgaser som sker inom landets gränser. Enligt Naturvårdsverket har de territoriella utsläppen minskat med nästan 40 procent sedan 1990. De konsumtionsbaserade utsläppen, som tar hänsyn till klimatpåverkan som svensk konsumtion orsakar i Sverige och andra länder (till exempel vid produktion av varor som vi importerar), är betydligt högre än de territoriella utsläppen. Även de konsumtionsbaserade utsläppen har minskat över tid, dock i en långsammare takt.
Sveriges utsläpp av växthusgaser (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Sverige har, likt i princip alla andra av världens länder, förbundit sig till Parisavtalet. För att arbeta med utsläppsminskningar i linje med Parisavtalet har Sverige nationellt fastställda klimatmål, och har även ansvar för att bidra till EU:s klimatmål. Det långsiktiga nationella målet är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast 2045, med flera etappmål längst vägen.
Hur bidrar Sverige till Parisavtalet (Naturvårsverket) Länk till annan webbplats..
Inom EU har det beslutats om ett gemensamt klimatmål till 2030 och 2050 som gäller hela unionen. Hur mycket de olika länderna i unionen ska minska utsläppen har fördelats olika baserat på deras BNP per capita. Det innebär att Sverige ska minska sina utsläpp med minst 50 procent till 2030 jämfört med 2005 års nivåer.
Sveriges del av EU:s klimatmål (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Når Sverige de nationella klimatmålen?
Varken det långsiktiga målet till 2045 eller etappmålen för 2030 och 2040 kan nås med nu beslutade styrmedel. Det konstaterar Naturvårdsverket i sin årliga analys av Sveriges möjligheter att uppfylla klimatmålen.
Når Sverige de nationella klimatmålen? (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Klimatpolitiska rådet utvärderar regeringens klimatpolitik
Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar regeringens samlade politik. I sin årliga rapport för 2025 bedömer rådet att den nuvarande klimatpolitiken är otillräcklig för att Sverige ska nå sina klimatmål och EU-åtaganden till 2030.
Klimatpolitiska rådet (klimatpolitiskaradet.se) Länk till annan webbplats.
Vart är vi på väg?
Hur varmt det blir beror helt på hur vi lyckas begränsa de globala växthusgasutsläppen. För att klara Parisavtalets mål om att hålla den globala temperaturökningen långt under två grader och helst 1,5 grader, krävs snabba, kraftiga och i de festa fall omedelbara utsläppsminskningar inom alla samhällssektorer, samt koldioxidborttagning genom upptag till naturen och eventuellt teknik för att direkt från atmosfären ta bort koldioxid för lagring exempelvis i gamla gas- och oljefält.
Även om vi skulle överskrida Parisavtalets mål, om att hålla den globala temperaturökningen långt under två grader och helst under 1,5 grader, finns det fortfarande möjligheter att begränsa uppvärmningen. Varje ytterligare temperaturökning vi lyckas undvika är av stor betydelse.
Om utsläppen däremot fortsätter att öka under kommande decennier riskerar vi en temperaturökning på upp mot, och kanske till och med över, fyra grader. Det skulle få ännu allvarligare konsekvenser för både samhälle och ekosystem.
Hur mycket varmare kan det bli globalt?
Med nuvarande klimatpolitik och åtgärder för att minska utsläppen beräknas den globala uppvärmningen jämfört med förindustriell nivå att nå 2,7 grader i slutet av seklet.
Hur mycket varmare kan det bli i Sverige?
Sverige värms ungefär dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. Därför kan uppvärmningen här komma att bli upp emot 5 grader över förindustriell nivå.
