Vi är inte på rätt spår – utsläppen av växthusgaser ökar globalt.
Inte ens dagens sammantagna åtaganden från alla länder räcker för att nå målen i Parisavtalet, varken att hålla temperaturökningen väl under 2 grader Celsius, eller 1,5 grader Celsius.
Även om ansträngningarna ökas framöver så medför de höga utsläppen efter Parisavtalets undertecknande 2015 att det i praktiken är omöjligt att de närmaste decennierna hålla temperaturökningen under 1,5 grad.
Trots att Parisavtalets temperaturnivåer kan komma att överskridas är det fortsatt viktigt att minska utsläppen av växthusgaser, för att begränsa klimatförändringen. Sverige har förbundit sig att genomföra omfattande utsläppsminskningar som bidrar till Parisavtalet.
Uppdaterat: 2025-03-25
Hitta på sidan
Dagens åtgärder helt otillräckliga
År 2015 enades världens länder om att, genom Parisavtalet, begränsa den globala temperaturökningen till långt under 2 grader, med en strävan att hålla den under 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. Detta för att undvika de allvarligaste konsekvenserna för både samhälle och natur.
Sedan Parisavtalets undertecknade har de globala utsläppen av växthusgaser fortsatt att öka. De nuvarande åtgärderna och ambitionerna räcker inte för att begränsa temperaturökningen till nivåerna i Parisavtalet. Samtidigt är alla ansträngningar för att minska utsläppen värdefulla, då varje temperaturökning medför ökade risker och negativa effekter.
Sverige har, likt i princip alla andra av världens länder, förbundit sig till Parisavtalet. För att arbeta med utsläppsminskningar i linje med Parisavtalet har Sverige nationellt fastställda klimatmål, och har även ansvar för att bidra till EU:s klimatmål.
Parisavtalet är ett klimatavtal från 2015 där i princip alla världens länder enades om att samarbeta för att begränsa den globala uppvärmningen. Länderna förbinder sig att regelbundet uppdatera och skärpa sina klimatåtaganden samt rapportera sina utsläpp. Utöver att minska utsläppen ska länderna också arbeta med anpassning för att bättre stå emot effekterna av klimatförändringen.
Rikare länder förbinder sig också till att stödja låginkomstländer som är mer sårbara för klimatförändringens effekter, det innebär finansiellt och tekniskt stöd för att de ska kunna genomföra åtgärder för klimatanpassning och utsläppsminskning.
Läs mer om Parisavtalet på Naturvårdsverkets webbplats.
Länk till annan webbplats.
I Parisavtalet valde länderna 1,5 grad jämfört med förindustriell tid, som en gräns för den globala uppvärmningen att sträva efter att inte passera. Denna sattes för att skydda några av de mest sårbara samhällena och ekosystemen.
Kan vi klara att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader?
Vi har redan släppt ut så mycket koldioxid att överskridande av 1,5 °C i praktiken är omöjligt att undvika. Det här får en stor påverkan på människor och natur runt om i världen.
Dagar som är 1,5°C varmare än förindustriell tid blir allt fler
En konsekvens av de höga utsläppen av växthusgaser är att vi nu ser allt fler dagar per år då den globala medeltemperaturen är mer än 1,5 grader högre jämfört med motsvarande dag under förindustriell tid. Vi börjar till och med få några dagar som är mer än 2 grader varmare.
Temperaturökning jämfört med förindustriell tid
Diagrammet uppdateras i nära realtid (oftast med två dagars fördröjning) och visar antal dygn, per år, för vilka den globala medeltemperaturen ökat med minst en grad.
I diagrammet kan du från år 1990 följa hur många av årets dagar då den globala medeltemperaturen varit minst en grad högre jämfört med förindustriell tid (1850-1900). Diagrammet visar en tydlig ökande trend.
Datumet under diagrammet visar fram till vilket datum som det finns data för i diagrammet. Det är oftast två dagar innan dagens datum.
Du kan klicka på temperaturintervallen i diagramförklaringen för att slå på eller av visning av intervaller.
SMHI har beräknat antalet dagar inom olika temperaturintervaler jämfört med förindustriell tid (1850-1900) baserat på ERA5 Länk till annan webbplats.-data från EU:s klimattjänst Copernicus Climate Change Services Länk till annan webbplats.. Den förindustriella medeltemperaturen har beräknats enligt Copernicus förlaga enligt beskrivning här: Referensperioder.
Mer om den här datakällan och beräkningar:
Har vi redan passerat 1,5-graders uppvärmning?
När vi pratar om klimat så pratar vi ofta om längre tidsperioder på ett par decennium. Därför har vi inte överstigit en global temperaturökning på 1,5 grader än, även om vi är på väg i den riktningen.
Snabba fakta om temperaturökningen
- 2024 var det första enskilda året då den globala medeltemperaturen var minst 1,5°C högre jämfört med förindustriell tid.
- Varje dag 2024 var den globala temperaturen minst 1,25 °C högre jämfört med förindustriell tid.
- 75 procent av dagarna 2024 var temperaturen minst 1,5°C högre jämfört med förindustriell tid.
- Både 2023 och 2024 hade några dagar där den globala temperaturen var minst 2°C högre jämfört med förindustriell tid.
Rejäl ambitionsökning krävs
För att klara Parisavtalets mål om att hålla den globala temperaturökningen långt under två grader och helst 1,5 grader, krävs snabba, kraftiga och i de festa fall omedelbara utsläppsminskningar inom alla samhällssektorer, samt koldioxidborttagning genom upptag till naturen och eventuellt teknik för att direkt från atmosfären ta bort koldioxid för lagring exempelvis i gamla gas- och oljefält.
Även om vi skulle överskrida Parisavtalets mål, om att hålla den globala temperaturökningen långt under två grader och helst under 1,5 grader, finns det fortfarande möjligheter att begränsa uppvärmningen. Varje ytterligare temperaturökning vi lyckas undvika är av stor betydelse.
Om utsläppen däremot fortsätter att öka under kommande decennier riskerar vi en temperaturökning på upp mot tre grader, och kanske till och med över fyra grader. Det skulle få ännu allvarligare konsekvenser för både samhälle och ekosystem. Vid högre temperaturökningar ökar dessutom risken för abrupta förändringar och att kritiska brytpunkter i klimatsystemet passeras.
Är det kört?
Vi måste agera snabbare och mer beslutsamt – men det är inte kört. Varje tiondels grad vi kan begränsa uppvärmningen gör en skillnad för människans välbefinnande och planetens hälsa.
Hur mycket varmare blir det i slutet av seklet?
Hur klimatförändringen utvecklas beror på hur väl världen begränsar växthusgasutsläppen. Det beror i sin tur på samhällsutvecklingen – inom teknik, ekonomi, globalt samarbete, konflikter, livsstil, utbildning och befolkningstillväxt.
Välj ett utsläppsscenario (utveckling av utsläppskurvan) för att se hur temperatur och risknivåer kan utvecklas till slutet av seklet.
Frågor och svar
Diagrammet visar globala utsläpp av växthusgaser för ett valt framtidsscenario i Giga ton (Gt) koldioxidekvivalenter (CO₂e) under seklet. Koldioxidekvivalenter är ett mått som används för att jämföra olika växthusgasers utsläpp genom att omvandla deras klimatpåverkan till den mängd koldioxid som skulle ge samma effekt på klimatet. I utsläppskurvan visas både faktiska historiska utsläpp, samt beräknade utsläpp för det valda framtidsscenariet, utsläppen överlappar då framtidsscenarierna utgår från år 2015.
Den data som visas på jordgloben bygger på ett antal globala klimatmodeller (samma CMIP6-ensemble som används i Copernicus Climate Atlas, https://atlas.climate.copernicus.eu/ Länk till annan webbplats.), och visar temperaturförändring för perioden 2081–2100 jämfört med den förindustriella referensen 1850–1900, för fem möjliga framtida utsläppsscenarier (SSP1–1.9 till SSP5–8.5).
Du kan rotera, zooma in och ut i globen eller byta till en kartvy.
Faktarutorna visar den bästa uppskattningen av den globala uppvärmningen år 2081-2100 samt ett sannolikt intervall. Faktarutorna visar även risknivåer för unika och hotade system samt för extrema väderhändelser.
På SMHI, och andra webbplatser finns olika typer av tjänster för att förstå klimatförändringen.
Utsläppskurva:
Historiska utsläpp: https://globalcarbonbudgetdata.org/latest-data.html Länk till annan webbplats.
Framtida scenarier: https://ipcc-browser.ipcc-data.org/browser/dataset/8438 Länk till annan webbplats.
Faktarutor:
Temperatur: https://www.ipcc.ch/report/ar6/wg1/downloads/report/IPCC_AR6_WGI_SPM.pdf Länk till annan webbplats.
Risknivåer: https://ipcc-browser.ipcc-data.org/browser/dataset/5923/0 Länk till annan webbplats.
Temperaturförändring:
Data från Copernicus Interactive Climate Atlas: https://atlas.climate.copernicus.eu/atlas Länk till annan webbplats.
Hur fungerar utsläppsscenarier?
För att visa hur olika samhällsutvecklingar kan påverka framtida utsläpp används här Shared Socioeconomic Pathways (SSP) – utlsläppssscenarier som tagits fram av internationella forskargrupper och som bland annat används av FN:s klimatpanel IPCC. Scenarierna kan kombineras med klimatmodeller, för att beräkna hur utsläppen påverkar framtida klimat vilket sedan kan användas för att beskriva klimatrisker.
Läs mer om SSP-scenarier i SMHIs kunskapsbank.
Negativa utsläpp kan exempelvis uppnås genom åtgärder inom markanvändning. Att öka mängden växande skog är ett exempel på en åtgärd som ökar upptaget av koldioxid från atmosfären så länge skogens biomassa ökar.
Det finns även teknologier för koldioxidborttagning, till exempel genom avskiljning och lagring av koldioxid i samband med bioenergianvändning. Olika former av koldioxidborttagning kommer att vara nödvändiga för att uppnå nettonollutsläpp. Dock finns betydande utmaningar med att skala upp koldioxidborttagning, inklusive höga ekonomiska kostnader, risker och potentiella målkonflikter.
Mot vilken uppvärmning går världen?
Enligt Climate Action Tracker (2025) beräknas den globala uppvärmningen jämfört med förindustriell nivå att nå 2,6 grader i slutet av seklet med nuvarande klimatpolitik och åtgärder för att minska utsläppen.
Lär dig mer på Climate Action Trackers webbplats Länk till annan webbplats.
Hur varmt kan det bli i Sverige?
Sverige värms snabbare än det globala genomsnittet. En global uppvärmning runt 2,5 grader kan i Sverige komma att bli upp emot 5 grader i slutet av seklet.
