Klimatförändringen är en global kris som påverkar oss idag, och kommande generationer under århundraden framåt.
Vi befinner oss i en mycket snabb klimatförändring. Läget är kritiskt och alla ytterligare växthusgasutsläpp spelar roll.
Människan har värmt upp jordens klimat med drygt 1,3 grader Celsius sedan 1800-talet, främst genom just utsläpp av växthusgaser.
Varje ytterligare temperaturökning medför ökad risk för mänskliga samhällen och stor, mestadels negativ påverkan på naturmiljön.
I Sverige är temperaturökningen ungefär dubbelt så stor jämfört med globalt. Det beror på att uppvärmningen är snabbare över kontinenterna än över haven, och extra snabb där snö och is minskar i utbredning.
I stora delar av Arktis är uppvärmningen mer än fyra gånger så stor som globalt.
Uppdaterat: 2025-03-25
Hitta på sidan
Människan värmer upp jordens klimat
Mänskliga aktiviteter gör att koncentrationen av växthusgaser ökar i atmosfären. Det gör att det blir varmare, och att vi nu befinner oss i en snabb klimatförändring.
Människan har värmt upp jordens klimat med drygt 1,3 grader sedan 1800-talet. För vårt över årtusenden relativt stabila klimat innebär det en dramatisk förändring. Från och med 1980-talet, som då var det varmaste decenniet som hittills hade uppmätts, har varje nytt decennium varit varmare än det närmast föregående.
Diagrammet visar global medeltemperatur per år från 1850, jämfört med förindustriell tid (1850-1900).
Globala medeltemperaturer som är lägre än medelvärdet för perioden 1850-1900 visas i blått och globala medeltemperaturer som är högre än medelvärdet för perioden 1850-1900 visas i rött.
SMHI har beräknat förändring i global medeltemperatur jämfört med förindustriell tid (1850-1900) baserat på HadCrut5
Länk till annan webbplats. (som täcker en längre period bakåt i tiden än ERA5), ett dataset från Met Office Hadley Centre.
Mer om den här datakällan och beräkningar:
Mer om växthuseffekten
Växthuseffekten är en grundläggande egenskap hos jordens klimat och påverkar balansen mellan inkommande solstrålning och utgående värmestrålning. Växthuseffekten bromsar värmestrålningens väg ut i rymden vilket gör att atmosfären värms. Den är livsviktig och har verkat på jorden under nästan hela vår planets historia. Utan den skulle vår planet vara för kall för att vi skulle kunna leva här. Men när vi nu släpper ut mer växthusgaser i atmosfären rubbas den balans vi är vana vid. En högre andel växthusgaser hindrar mer av den utgående värmestrålningen, vilket leder till en högre temperatur vid jordytan.
Snabbare uppvärmning i Sverige
Temperaturökningen är ungefär dubbelt så stor i Sverige som för det globala medelvärdet. Eftersom Sverige är en liten region finns det en större variation i temperatur än för det globala medelvärdet.
Datakälla globalt: HadCRUT5 (Met Office Hadley Centre) Länk till annan webbplats.
Datakälla Sverige: SMHIs klimatindikatorer - Temperatur (SMHI)
Diagrammet visar medeltemperatur för fem-årsperioder jämfört med förindustriell tid (1860-1900) för både Sverige och globalt.
Temperaturer som är lägre än medeltemperaturen för perioden 1860-1900 visas i blåa färger och temperaturer som är högre än medeltemperaturen för perioden 1860-1900 visas i röda färger.
SMHI har beräknat förändring i global medeltemperatur (för 5-årsperioder) jämfört med förindustriell tid (1860–1900) baserat på HadCRUT5 Länk till annan webbplats.-data från Met Office Hadley Centre. I det här diagrammet används data från 1860 istället för 1850. Detta då globala data jämförs med svensk data, och Sveriges observationsnät var ännu inte tillräckligt utbyggt före 1860.
Fem-årsmedel för Sverige är beräknade baserat på SMHIs klimatindikator: Årets medeltemperatur i Sverige
Mer om de här datakällorna och beräkningar:
Varför värms Sverige så fort?
Uppvärmningen sker över hela vår planet, men vissa områden värms upp än andra. Till exempel stiger temperaturen snabbare över land än över hav.
Det minskande snötäcket i Sverige gör att markens förmåga att reflektera bort solljus minskar, vilket förstärker uppvärmningen. Dessutom frigörs mer värme från mark och hav när snö och is inte längre ligger som isolerande lager. Den kortare snösäsongen leder också till en tidigare vår, med risk för uttorkning av marken. En torrare mark värms snabbare upp, vilket förstärker temperaturökningen ytterligare på våren.
Albedoeffekten
En ytas förmåga att reflektera solljus kallas albedo. Du har säkert märkt det själv – svarta kläder gör dig varmare än en vita under en solig dag, eftersom mörka ytor absorberar mer solstrålning medan ljusa reflekterar bort den. På samma sätt påverkas jorden: när snö och is smälter och ersätts av mörkare mark eller havsytor, minskar albedot, och mer solstrålning absorberas, vilket i sin tur påskyndar issmältningen ytterligare. Det skapas alltså en självförstärkande återkopplingsmekanism, som får uppvärmningen accelerera.
Arktis värms snabbast
Den plats där klimatförändringarna går som snabbast är Arktis, området runt Nordpolen. I stora delar av Arktis är uppvärmningen mer än fyra gånger så stor som det globala medelvärdet.
En anledning är att det i Arktis finns processer som bidrar till ökad uppvärmning, så kallade återkopplingsmekanismer. Ett exempel är när Arktis snö och is smälter vilket minskar förmågan att reflektera solstrålning. En stor del av Norra ishavet är täckt av havsis, som reflekterar mellan 50 och 85 procent av solinstrålningen. När isen smälter ersätts den av öppet hav, som istället bara reflekterar omkring sju procent av solinstrålningen. Då absorberas mer värme, vilket i sin tur påskyndar issmältningen ytterligare.
En annan effekt uppstår på grund av att transporten av värme från jordytan till högre nivåer i atmosfären är långsammare närmare polerna. Det gör att markytan värms snabbare närmare polerna.
Uppvärmningsspiralen i Arktis har redan bidragit till att havsisen minskat i utbredning med omkring 40 procent sedan 1980-talet. Om växthusgasutsläppen inte minskar snabbt och kraftigt, riskerar vi att uppleva det Norra ishavet isfritt under sommaren redan inom 30 år. Detta är kritiskt, bland annat för det arktiska ekosystemet, som är beroende av havsisen.
