Alla växthusgasutsläpp spelar roll.
Alla koldioxidutsläpp påverkar klimatet under århundraden. Därför krävs snabba och omfattande utsläppsminskningar.
Det finns kunskap, tekniker och underlag för att göra detta, men det ställer krav på genomgripande omställning av hela samhället. Detta innebär bland annat en snabb utfasning av fossila produkter och en övergång till ett resurseffektivt samhälle, samt att nettoupptaget av koldioxid i skog och mark kan öka.
En rättvis omställning kan påskyndas av politisk vilja och samordning, precisa styrmedel, ledarskap och engagemang genom hela samhället och internationellt samarbete.
Vill du som individ minska din klimatpåverkan rekommenderar Naturvårdsverket och Livsmedelsverket till exempel att flyga mindre och åka kollektivt, cykla eller gå istället för att köra bil. Du kan också minska matsvinnet, äta mindre kött och ost, handla begagnat hellre än nytt och minska din energianvändning.
Uppdaterat: 2025-03-25
Hitta på sidan
Vi måste minska utsläppen
De globala utsläppen av växthusgaser har fortsatt att öka, även om takten i ökningen har avtagit. Det handlar om koldioxid, metan, lustgas och en rad andra gaser, exempelvis freoner. Alla dessa utsläpp måste minska snabbt och kraftfullt.
För att stoppa den globala uppvärmningen måste vi nå nettonollutsläpp av koldioxid. Nettonollutsläpp innebär att mänskliga aktiviteter inte bidrar till en ökning av koncentrationer av koldioxid i atmosfären. Detta kräver först och främst kraftiga utsläppsminskningar. Men det kommer att finnas utsläpp som är väldigt svåra att reducera, vilka kan kompenseras för genom att koldioxid aktivt tas bort ur atmosfären, så kallade negativa utsläpp.
Hur länge påverkar koldioxidutsläpp klimatet?
I praktiken tar det hundratals år innan koldioxiden omsätts. Dagens utsläpp kommer därför att påverka klimatet och människors liv långt in i framtiden. Det innebär att även om vi omedelbart slutade släppa ut koldioxid, skulle den globala medeltemperaturen inte sjunka, det kan ske först när halterna av växthusgaser i atmosfären sjunker.
Negativa utsläpp kan exempelvis uppnås genom åtgärder inom markanvändning. Att öka mängden växande skog är ett exempel på en åtgärd som ökar upptaget av koldioxid från atmosfären så länge skogens biomassa ökar.
Det finns även teknologier för koldioxidborttagning, till exempel genom avskiljning och lagring av koldioxid i samband med bioenergianvändning. Olika former av koldioxidborttagning kommer att vara nödvändiga för att uppnå nettonollutsläpp. Dock finns betydande utmaningar med att skala upp koldioxidborttagning, inklusive höga ekonomiska kostnader, risker och potentiella målkonflikter.
Energimyndigheten har i uppdrag att främja användning av teknik för avskiljning och lagring av koldioxid i Sverige. På deras webbplats kan du lära dig mer.
Energimyndighetens kunskapsbank
Länk till annan webbplats.
Går det åt rätt håll med utsläppen?
Även om de globala utsläppen fortsätter att öka finns det samtidigt positiva trender. Tekniken för förnybar energi utvecklas snabbt, och sedan Parisavtalets undertecknande har de flesta länder skärpt sina klimatambitioner. Detta har bidragit till att bromsa takten på utsläppsökningen.
Lär dig mer om Sveriges klimatmål
Det långsiktiga nationella målet är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast 2045. Målet är minst 85 procents minskning av Sveriges territoriella utsläpp år 1990. Återstående utsläpp får tillgodoräknas genom så kallade kompletterande åtgärder, vilket bland annat innefattar avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen (bio-CCS), ökat upptag av koldioxid i skog och mark till följd av ytterligare åtgärder samt utsläppsminskningar utanför Sveriges gränser.
För delar av Sveriges utsläpp finns det även etappmål till år 2030 och 2040. Målen innefattar de utsläpp som inte ingår i EU:s system för handeln med utsläppsrätter. Det innebär därför utsläpp som främst kommer från transporter, arbetsmaskiner, mindre industri- och energianläggningar, bostäder och jordbruk. Jämfört med 1990 ska dessa utsläpp ha minskat med: 63 procent senast 2030, samt 75 procent senast 2040.
Det finns även ett särskillt mål för utsläppen av växthusgaser från transporter (vägtransporter, järnväg och sjöfart) i Sverige. De ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. I målet ingår dock inte utsläpp från inrikesflyg då de ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter.
EU har beslutat att unionen ska vara klimatneutral 2050. Det finns även ett gemensamt klimatmål till 2030, där EU:s nettoutsläpp ha minskat med minst 55 procent jämfört med 1990. Ett mål till 2040 är också under beslut, och det förslag som nu slutförhandlas är att utsläppen ska ha minskat med 90 procent jämfört med 1990.
Hur bidrar Sverige till Parisavtalet (Naturvårsverket) Länk till annan webbplats.Sveriges del av EU:s klimatmål (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.Det klimatpolitiska ramverket (Klimatpolitiskarådet)
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.EU:s system för utsläppshandel (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
De utsläpp av växthusgaser som sker inom ett lands gränser, kallas för territoriella utsläpp. I dessa ingår dock inte de utsläpp som uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion – om dessa räknas med blir Sveriges totala utsläpp högre.
Sverige har haft en långsiktig trend där utsläppen minskar. Enligt klimatstatistik från Naturvårdsverket har de territoriella utsläppen minskat med omkring 33 procent sedan 1990. Mellan 2023 och 2024 har dock utsläppen ökat med omkring 7 procent.
Sveriges utsläpp per sektor
Diagrammet visar Sveriges territoriella utsläpp från olika sektorer. Det går att visa eller dölja de olika sektorerna genom att klicka på dem.
Sveriges mål om nettonollutsläpp till år 2045 är markerat i diagrammet. För delar av utsläppen finns även etappmål till 2030 och 2040, men dessa är inte utmarkerade i diagrammet.
Datakälla: Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Diagrammet visar Sveriges utsläpp av växthusgaser i Miljoner ton (Mt) koldioxidekvivalenter (CO₂e). Koldioxidekvivalenter är ett mått som används för att jämföra klimatpåverkan från olika växthusgaser. Genom att uttrycka utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anges hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet.
Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för officiell statistik om miljömässiga förhållande, inklusive Sveriges utsläpp av växthusgaser.
Varför sticker förändringen under vissa år ut?
Sveriges utsläpp har minskat relativt stadigt sedan 1990-talet. Vissa specifika händelser syns i kurvan. Den kraftiga minskningen mellan 2008 och 2009 berodde delvis på finanskrisen, medan covid-19-pandemin hade stor påverkan på minskningen 2020. Ökningen av utsläpp mellan 2023 och 2024 förklaras till stor del av förändrad politik, då sänkt reduktionsplikt ledde till en ökad användning av fossila drivmedel.
Vad är kompletterande åtgärder?
Kompletterande åtgärder är klimatåtgärder utanför de direkta nationella utsläppsminskningarna. De kan användas för att komplettera för utsläpp som är svåra att få bort. Kompletterande åtgärder som kan användas för att nå det svenska målet om nettonoll utsläpp senast 2045 är bland annat avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen (bio-CCS), ökat upptag av koldioxid i skog och mark till följd av ytterligare åtgärder samt utsläppsminskningar utanför Sveriges gränser.
Når Sverige de nationella klimatmålen?
I sin årliga analys 2025 konstaterar Naturvårdsverket att varken det långsiktiga målet till 2045, etappmålen för 2030 och 2040, samt EU-åtaganden till 2030, kan nås med nu beslutade styrmedel. Med styrmedel menas de statliga åtgärder som i huvudsak är ekonomiska (som skatter och subventioner), administrativa (som lagar och riktlinjer) eller informativa (som utbildning).
Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar regeringens samlade politik. I sin årliga rapport för 2025 bedömer rådet att den nuvarande klimatpolitiken är otillräcklig för att Sverige ska nå sina klimatmål och EU-åtaganden till 2030.
Når Sverige de nationella klimatmålen? (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.Klimatpolitiska rådet (klimatpolitiskaradet.se) Länk till annan webbplats.
Hela samhället måste ställa om
För att minska växthusgasutsläppen krävs ökad elektrifiering och utfasning av fossil energi. En positiv trend i omställningsarbetet är att kostnaden för förnybara energikällor som sol- och vindkraft har sjunkit kontinuerligt sedan 2010, delvis på grund av riktade styrmedel och bredare politiska åtgärder för att främja innovation och introduktion.
Utöver energiomställningen krävs ökad resurseffektivitet, med mer hållbar produktion och konsumtion i alla samhällssektorer. Det handlar bland annat om att förändra våra matvanor, öka återbruket av produkter och minska resursförbrukningen. Genom stadsplanering och politiska beslut kan det också bli enklare för individer att göra hållbara val, exempelvis genom bättre kollektivtrafik och ökad tillgång till transportmedel med låga utsläpp.
Omställningen av samhället är en stor utmaning. Samtidigt kan klimatomställningen innebära möjligheter till ett bättre liv för oss alla, såväl för samhälle som naturmiljö, genom exempelvis renare luft och tryggare energiförsörjning.
Vad kan vi göra?
Ökat globalt samarbete, kraftfulla europeiska och nationella åtgärder, arbete i regioner, kommuner, näringsliv, föreningsliv, samt individuella insatser är alla viktiga delar av lösningen. Det krävs gemensamma ansträngningar på alla nivåer för att lyckas.
Hur kan Sverige nå klimatmålen?
I plattformen Panorama kan du utforska hur Sverige kan nå klimatmålet om nettonollutsläpp senast år 2045. Panorama drivs av Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Klimatpolitiska rådet.
På webbplatsen kan du få koll på landets utsläpp och vad som krävs för att minimera dem.
Panorama (panorama-sverige.se) Länk till annan webbplats.
Hur kan jag minska min klimatpåverkan?
Vad du som privatperson gör är viktigt för att minska utsläppen av växthusgaser. Naturvårdsverket, Konsumentverket och Livsmedelsverket beskriver hur du kan minska din klimatpåverkan, bland annat genom att resa mindre med flyg, förändra dina matvanor och köpa mer begagnat.
Hur kan jag minska min klimatpåverkan? (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Så kan du minska din klimatpåverkan (Konsumentverket) Länk till annan webbplats.
Miljösmarta matval (Livsmedelsverket) Länk till annan webbplats.
