Med ökande global uppvärmning kommer allt större delar av samhället och naturmiljön passera gränser där anpassning inte längre är möjlig.
Många samhällen hotas av långa perioder med hälsofarlig hetta, brist på dricksvatten eller av stigande havsnivå. När förändringarna blir för stora kan samhällena bli obeboeliga.
För flera ekosystem har gränser redan passerats, till exempel vissa varmvattenkorallrev, vissa kustnära våtmarker, vissa regnskogar och ekosystem i polarområden och bergsområden.
Uppdaterat: 2025-03-25
Anpassning är inte alltid möjligt
När klimatet förändras behövs åtgärder för att anpassa oss till de nya förhållandena. Det kan exempelvis innebära att förändra vad vi odlar, att installera luftkonditionering, plantera fler skuggande träd i städer eller bygga infrastruktur som skyddar mot översvämningar. Men det finns gränser för anpassningen. Vi kan inte fortsätta värma upp jorden och räkna med att det i alla sammanhang finns lösningar för att fortsätta leva som tidigare. Till slut når vi gränser där vissa platser blir obeboeliga och arter försvinner för alltid.
Höjd havsnivå påverkar hundratals miljoner människor
Hundratals miljoner människor i låglänta områden världen över kommer att påverkas och många lågt liggande öar riskerar att behöva överges på grund av höjda havsnivåer.
Sverige är ett land med lång kust som redan nu har problem med höga havsnivåer. Där havsnivåhöjningen riskerar att göra utsatta platser längs Sveriges kust obeboeliga eller att de helt hamnar under vatten. Detta gäller främst i södra Sverige där landhöjningen sedan senaste istiden är liten.
Förutom förlust av landområden kommer havsnivåhöjningen globalt att utlösa en kedja av konsekvenser, inklusive förlust av kustnära ekosystem, saltvatteninträngning, stranderosion, översvämningar och skador på infrastruktur. Detta skapar i sin tur allvarliga risker för försörjningsmöjligheter, var det är säkert att bo, folkhälsa, tillgång till mat och vatten samt kulturella värden – både på kort och lång sikt.
Klimatkrisen är även en global vattenkris
Människan är beroende av vatten, det behövs som dricksvatten, för jordbruket och inom i princip alla samhällssektorer. Redan idag är läget kritiskt. Mer än en fjärdedel av världens befolkning saknar tillgång till säkert dricksvatten.
Samtidigt har vi en klimatförändring som gör läget ännu mer kritiskt. Klimatförändringen påverkar vattentillgången genom ökad avdunstning, förändrade nederbördsmönster, samt förändrade extremväder, vilket ökar risken för både torka och översvämningar. Dessutom är över två miljarder människor beroende av smältvatten från glaciärer som en viktig källa till färskvatten – en resurs som krymper med den globala uppvärmningen.
Sverige är ett land med huvudsakligen rik tillgång på vatten, men klimatscenarierna visar att även hos oss finns platser där vatten väntas bli en bristvara under delar av året. Detta ser vi redan exempel på idag.
En sjö som har torkat ut.
För flera ekosystem har gränser redan passerats
Korallreven minskar globalt. Även i ett framtidsscenario där vi snabbt och kraftfullt minskar utsläppen riskerar korallreven att minska i stor omfattning främst på grund av den ökande intensitet och frekvens av marina värmeböljor.
Den snabba uppvärmningen i både Antarktis och Arktis bidrar till förlusten av livsmiljöer för många arter och förväntas leda till en minskning av den biologiska mångfalden samt en försämring av ekosystemens funktioner.
