Klimatförändringen ger fler och kraftigare extremväder.
Forskningen kan idag tydligt koppla många typer av extremväder till klimatförändringen, genom attributionsstudier.
Redan idag har förekomsten av värmeböljor, såväl på land som i hav, kraftig nederbörd och torka ökat. Även intensiteten i många extremväder har ökat, till följd av klimatförändringen. Samtidigt minskar vissa extremer förknippade med kyla. I ett framtida varmare klimat kommer den här typen av förändringar att bli ännu kraftigare, både globalt och i Sverige.
Uppdaterat: 2025-03-25
Många extremväder blir fler och kraftigare
När många typer av extremväder blir både fler och kraftigare ökar riskerna för samhället. Det kan påverka allt från vår personliga säkerhet till samhällets matförsörjning, ekonomi och den infrastruktur vi är beroende av i vardagen.
Ökad risk för både torka och översvämning
Uppvärmningen gör att atmosfären kan hålla mer fukt, vilket leder till ökad avdunstning samt till mer och intensivare nederbörd. Samtidigt orsakar högre temperaturer längre och mer intensiva värmeböljor, både på land och i havet. Den ökande temperaturen, tillsammans med kraftigare avdunstning och förändrade nederbördsmönster, ökar risken för torka och brand.
Ökad risk i hela Sverige
Längre värmeböljor, fler och kraftigare skyfall och en förändrad tillgång till dricksvatten kan inträffa i hela Sverige. Samtidigt minskar riskerna för kallt väder och extrema köldknäppar.
Vissa effekter är mer betydande i vissa landsändar, till exempel havsnivåhöjningen som medför större risker längs sydkusten i Sverige. Förändringar i brandrisk i skog och mark påverkar större delen av landet, men allra mest de sydöstra landskapen, som redan idag har högre brandrisk. Andra känsliga platser är exempelvis tätorter med mycket hårdgjorda ytor då de löper ökad risk för översvämningar vid intensiva regn samt ännu högre temperaturer under värmeböljor.
Klimatindikatorer - följ klimatets utveckling i Sverige
Vårt klimat blir varmare, det innebär fler dagar med extrem värme, och att dagarna med extrem kyla blir färre.
Hur kan vi koppla extremhändelse till klimatförändringen?
Genom väderattributionsstudier undersöker forskare om och i så fall hur mycket den globala uppvärmningen ökat förutsättningarna för att specifika väderhändelser inträffat. Dessa studier kan genomföras på olika sätt, exempelvis genom att använda klimatmodeller och väderdata för att beräkna hur ett hypotetiskt nutida klimat hade sett ut utan människans klimatpåverkan. Det hypotetiska klimatet jämförs sedan med dagens klimat, vilket gör det möjligt att beräkna hur mycket sannolikheten för extrema väderhändelser har ökat.
En annan metod bygger på långa observationsserier av väderdata. Här jämför forskare förekomsten av en viss typ av extrema väderhändelser under de senaste 30 åren med liknande händelser under en förindustriell 30-årsperiod. På så sätt kan forskare direkt beräkna om och hur sannolikheten för dessa händelser har förändrats över tid.
Attributionsstudier på SMHI
Attributionsstudier av svenska extremhändelser
- Sannolikheten för en en värmebölja likt den som drabbade Sverige sommaren 2018 har minst fördubblats på grund av mänsklig påverkan på klimatet.
Läs mer om SMHIs studie
Länk till annan webbplats. - Värmeböljan som främst drabbade norra Sverige under sommaren 2025 var omkring 2 grader varmare än vad en motsvarande värmebölja hade varit utan människans klimatpåverkan.
Läs mer om studien från World Weather attribution Länk till annan webbplats. - Köldknäppen i början av 2024 i norra Norden hade varit 4 grader kallare utan människans klimatpåverkan.
Läs mer om studien från World Weather attribution Länk till annan webbplats.
