Klimatförändringen ger fler och kraftigare extremväder.
Forskningen kan idag tydligt koppla många typer av extremväder till klimatförändringen, genom attributionsstudier.
Redan idag har förekomsten av värmeböljor, såväl på land som i hav, kraftig nederbörd och torka ökat. Även intensiteten i många extremväder har ökat, till följd av klimatförändringen. Samtidigt minskar vissa extremer förknippade med kyla. I ett framtida varmare klimat kommer den här typen av förändringar att bli ännu kraftigare, både globalt och i Sverige.
Uppdaterat: 2025-03-25
Många extremväder blir fler och kraftigare
Du har kanske följt nyhetsrapporteringen och sett hur olika delar av Europa drabbats av kraftiga översvämningar eller sett hur skogsbränder härjar i USA och Australien? Kanske minns du den extremt varma sommaren i Sverige 2018 eller skyfallet i Gävle 2021, och funderat på om dessa händelser är kopplade till klimatförändringarna?
Exempel på extremväder som blir vanligare
Uppvärmningen gör att atmosfären kan hålla mer fukt, vilket leder till ökad avdunstning samt till mer och intensivare nederbörd. Samtidigt orsakar högre temperaturer längre och mer intensiva värmeböljor, både på land och i havet. Den ökande temperaturen, tillsammans med kraftigare avdunstning och förändrade nederbördsmönster, ökar risken för torka och brand.
Vårt klimat blir varmare, det innebär fler dagar med extrem värme, och att dagarna med extrem kyla blir färre.
Ökad risk i hela Sverige
Ökad brandrisk, längre värmeböljor, fler och kraftigare skyfall och en förändrad tillgång till dricksvatten kan inträffa i hela Sverige. Samtidigt minskar riskerna för kallt väder och extrema köldknäppar.
Vissa effekter, som till exempel havsnivåhöjningen, medför större risker längs sydkusten i Sverige. Andra känsliga platser är exempelvis tätorter med mycket hårdgjorda ytor då de löper ökad risk för översvämningar vid intensiva regn samt förhöjda temperaturer under värmeböljor.
Klimatindikatorer - följ klimatets utveckling i Sverige
Hur kan vi koppla extremhändelse till klimatförändringen?
Genom attributionsstudier undersöker forskare om och i så fall hur mycket den globala uppvärmningen ökat sannolikheten för att specifika väderhändelser inträffat. Dessa studier kan genomföras på olika sätt, exempelvis genom att använda klimatmodeller och väderdata för att beräkna hur ett hypotetiskt nutida klimat hade sett ut utan människans klimatpåverkan. Det hypotetiska klimatet jämförs sedan med dagens klimat, vilket gör det möjligt att beräkna hur mycket sannolikheten för extrema väderhändelser har ökat.
En annan metod bygger på långa observationsserier av väderdata. Här jämför forskare förekomsten av en viss typ av extrema väderhändelser under de senaste 30 åren med liknande händelser under en förindustriell 30-årsperiod. På så sätt kan de direkt beräkna om och hur sannolikheten för dessa händelser har förändrats över tid.
Attributionsstudier på SMHI
SMHI har genom en så kallad attributionsstudie undersökt hur den globala uppvärmningen har påverkat sannolikheten för en värmebölja likt den som drabbade Sverige 2018. Studien visar att sannolikheten för en sådan extrem händelse har minst fördubblats på grund av mänsklig påverkan på klimatet.
Sannolikheten för värmeböljor likt sommaren 2018 har fördubblats — SMHI
Länk till annan webbplats.
