Det går inte att utesluta att kritiska brytpunkter i klimatsystemet passeras.
Redan när vi passerade 1 grads global uppvärmning kan oåterkalleliga processer ha satts igång, som avsmältning av de stora isarna på Grönland och i delar av Antarktis.
Risken att passera flera kritiska brytpunkter, även kallade tippningspunkter, ökar med ökad global uppvärmning. Till exempel går det inte att utesluta stora förändringar eller till och med kollaps av Amoc, ett stort system av havsströmmar i Atlanten.
Andra exempel är kollaps av tropiska korallrev, tinande permafrost, utbredd skogsdöd både i Amazonas regnskog och i våra nordliga skogar.
Uppdaterat: 2025-03-25
Hitta på sidan
Vad är en kritisk brytpunkt?
Kritiska brytpunkter i klimatsystemet, så kallade "tippningspunkter", markerar abrupta eller omfattande förändringar. När en sådan brytpunkt passeras övergår en del av klimatsystemet från ett stabilt tillstånd till ett annat. Om vi överskrider dessa kritiska gränser kan det bli omöjligt att behålla den miljön vi känner idag.
För att förstå tippningspunkter kan du tänka dig en kopp på ett bord. En liten knuff påverkar den knappt och den kan enkelt puttas tillbaka. Men om koppen når ut över bordskanten faller den – och då går det inte att stoppa eller att knuffa tillbaka den. På samma sätt fungerar klimatsystemet: vissa processer gör att systemet kan passera en gräns där förändringen blir självförstärkande och nästintill omöjlig att vända.
Att passera tippningspunkter kan leda till dramatiska förändringar och medföra allvarliga risker för ekosystem och samhällen på både global och regional nivå. Det kan även försvåra arbetet med att begränsa den globala uppvärmningen.
Exempel på kritiska gränser
Här beskriver vi några av de kritiska brytpunkterna. Risken att passera dessa ökar med ökad global uppvärmning.
Skogsdöd
Tropiska skogar riskerar att nå kritiska gränser både på grund av ett varmare och torrare klimat samt utbredd skogsskövling. Enligt FN:s klimatpanel IPCC riskerar exempelvis Amazonas att omvandlas från regnskog till en savannliknande miljö.
Även de boreala skogarna, som Sverige karaktäriseras av, påverkas av klimatförändringen. Exempelvis genom ökad dödlighet hos träd till följd av ett varmare klimat med ökad risk för torka, ökad risk för skogsbränder, ändrade risker för skadeinsekter och vindfälle.
Skogsdöd riskerar att leda till en omfattande förlust av biologisk mångfald och påverkar skogarnas förmåga att lagra koldioxid, vilket bidrar till ytterligare uppvärmning.
En hand håller en gren från en gran med bruna barr.
Permafrost
Permafrost är mark som har varit konstant frusen i minst två år. Den innehåller ofta stora mängder av kol från döda växter och djur som samlats under tusentals år. När klimatet blir varmare tinar permafrosten, vilket gör att det lagrade kolet börjar brytas ned och frigörs i form av växthusgaser som koldioxid och metan. Storskalig upptining kan därför driva på ytterligare uppvärmning och skapa en självförstärkande process.
Kollaps av korallrev
Den höjda havstemperaturen orsakar massblekning och död av koraller, eftersom de alger som korallerna tar sin näring ifrån försvinner vid förhöjda temperaturer. Samtidigt leder utsläpp av koldioxid till att havet försuras, då delar av utsläppen tas upp av havet och bildar kolsyra. Havsförsurningen minskar korallernas förmåga att bygga sina skal, eftersom den sura miljön försvårar förkalkningen.
Korallblekning i Filippinerna
Golfströmmen och Amoc - vad är vad och kan de kollapsa?
Vad är det som händer med Golfströmmen? Det är en vanlig fråga som SMHIs klimatforskare får. Oftast menas då ett större system av havsströmmar i Atlanten som kallas för Amoc, och som Golfströmmen är en del av. Amoc transporterar värme norrut och bidrar till att vi har ett relativt milt klimat här i Sverige, trots vårt nordliga läge.
Amoc drivs av skillnader i havets densitet. Kallt och salt vatten är tyngre än varmt och mindre salthaltigt. När isen i Arktis smälter i allt större omfattning, och gör havet mindre salthaltigt samtidigt som det blir varmare, då rubbas denna balans. Observationer visar att Amoc har minskat i styrka sedan 2004. Ny forskning pekar på att det inte går att utesluta stora förändringar eller till och med en kollaps av Amoc vid fortsatt uppvärmning.
En försvagning bidrar till en regionalt kylande effekt, vilken kan påverka de nordiska länderna. Den kylande effekten kompenseras dock av den globala uppvärmningen. Men en fullständig kollaps av Amoc inom det här århundradet, skulle kunna leda till allvarliga och oåterkalleliga konsekvenser och ett mycket kallare klimat i Sverige.
.png)
Allt om Amoc och Golfströmmen
Lyssna på SMHI-poddenInlandsisarna på Grönland och Västantarktis
Enligt FN:s klimatpanel kan inlandsisarna på Grönland och Västantarktis redan vid 1,5 till 2 graders global uppvärmning nå en kritisk gräns där avsmältningen leder till att de nästan helt försvinner under de kommande årtusendena. Risken för en oåterkallelig kollaps av inlandsisarna ökar i takt med den globala uppvärmningen.
68 procent av jordens färskvatten finns lagrat i inlandsisarna på Antarktis och Grönland. När isen smälter blir det mer vatten i haven och havsnivån höjs. Det är avsmältningen av inlandsisarna tillsammans med termisk expansion som gör att den globala havsnivån väntas stiga med flera meter de kommande århundradena.
