Östersjöns in- och utflöden 2024
Under 2024 inträffade fem inflöden genom Öresund till Östersjön som var så pass stora och salta att de förbättrade syresituationen i de södra delarna av Egentliga Östersjön.
Östersjöns djupvatten förnyas då och då genom att havsvatten från Kattegatt flödar in genom Bälten och Öresund. SMHI beräknar flödet genom Öresund baserat på vattenståndsskillnader mellan två vattenståndsstationer som är placerade i norra samt södra delen av Öresund (Viken samt Klagshamn).
Inflödesvolymen genom Öresund är mellan en fjärdedel och en tredjedel av den totala volymen, inflödet genom Bälten och Öresund summerat. I denna artikel presenteras inflödesbidraget som går genom Öresund.
Inflöden genom Bälten övervakas av ett nätverk av bojar och fasta mätsystem som förvaltas av de tyska havsmiljöinstituten; Leibniz-Institut für Ostseeforschung Warnemünde (IOW) och Bundesamt für Seeschifffahrt und Hydrographie (BSH). IOW gör också liknande beräkningar som SMHI på det totala inflödet till Östersjön.
2024 års summerade in- och utflöde till Östersjön genom Öresund blev 336 km³ (in) respektive 621 km³ (ut). Medelvärden för inflöde och utflöde under perioden 1977-2023 är 318 km³ (in) respektive 623 km³ (ut). Under 2024 var alltså inflödet något större än normalt medan utflödet var något lägre än normalt. Det ackumulerade flödet över året (dvs. utflöde minus inflöde) är alltid ett nettoflöde ut ur Östersjön och visas som negativa siffror i figur 1.
Förstora bildenFigur 1. Figuren t.v. visar ackumulerat inflöde i km³ genom Öresund 2024 (svart) jämfört med 1977-2023 (blått). Medelvärdena för perioden visas som en blå linje och de färgade områdena anger standardavvikelsen (mörkare blå) och maximum och minimumvärden (ljusare blå). Om den svarta kurvan går uppåt pågår ett inflöde om den går nedåt sker utflöde. Figuren t.h. visar inflöden (+) och utflöden (-) genom Öresund som pågår längre än 5 dygn och har en storlek >15 km3.
Få och små inflöden under året
I regel sker de största inflödena av vatten till Östersjön under höst- och vinterperioden i samband med speciella väderförhållanden. Under 2024 inträffade bara mindre inflöden men det totala inflödet var något större än medelvärdet för 1977-2023.
Under 2020-2023 varierade frekvensen av små inflöden från 3-4 per år. Under 2024 observerades fem inflödeshändelser genom Öresund. Inflödena i början på året har inte haft någon inverkan på syresituationen i de djupare delarna av Egentliga Östersjön men det sista, i december, var något större, ca 30 km³, och skulle kunna förbättra syresituationen i södra Östersjön under 2025. Detta eftersom det var kallt, väl syresatt och hade relativt hög salthalt.
För att ett inflöde skall ha effekt behövs ett antal dagar då vattnet inte bara åker fram och tillbaka genom Öresund. Om inflödet pågår i mer än 5 dagar kan man räkna med att inflöde också sker genom Bälten, då det tar längre tid för vattnet att passera genom Bälten jämfört med Öresund. Längre perioder av in/utflöden genom Öresund kan ses i figur 1 (till höger) som staplar samt i figur 2 (den grå tjocka linjen) summerat per vecka.
Förstora bildenFigur 2. Veckovis ackumulerat in- och utflöde genom Öresund i km³ för 2024 och medelvärden för 1977-2023. Inflöden (figuren överst) för 2024 (tjock blå linje, röda cirklar markerar de största inflödena under året) och medelvärden för 1977-2022 (tunn blå linje) samt utflöden (figuren nederst) för 2024 (tjock grå linje, röda cirklar markerar de största utflödena under året) och medelvärden för 1977-2023 (tunn grå linje).
Syrgashalten i Egentliga Östersjön
Syrgashalten i djupvattnet i Arkonabassängen följer normalt en årlig cykel med väl syresatta förhållanden under vinter och vår, därefter minskande syrekoncentrationer under sommar och höst. Under 2024 följde syresituationen samma mönster. Låga syrehalter rådde mellan juni och oktober. I den västra delen observerades akut syrebrist i juni och augusti, och nära syrefria förhållanden uppmättes i september – något som är ovanligt i denna bassäng. Längre österut i bassängen, noterades akut syrebrist först i september och oktober, och inga syrefria förhållanden registrerades.
I Hanöbukten var djupvattnet syrefattigt under hela året. Enda undantagen var i januari och december, då pågående inflöden från december 2023 samt november–december 2024 medförde syrekoncentrationer över 2 ml/l. Bottenvattnet var nära syrefritt, med halter nära 0 ml/l, i juli samt oktober–november.
I Bornholmsbassängen märktes de positiva effekterna av inflödet i december 2023 under januari–april, då syrekoncentrationen i djupvattnet låg över 2 ml/l. Under de följande månaderna sjönk syrenivåerna till akuta, och från juli rådde nära syrefria förhållanden resten av året.
I sydöstra Egentliga Östersjön hade pulsen från inflödet i december 2023 nått området i april-maj. Syrekoncentrationen nära botten uppgick till 3 ml/l. Detta var dock endast en kort period med förbättrad syresituation, då bottenvattnet under resten av året präglades av akut syrebrist eller syrefria förhållanden.
I Östra Gotlandsbassängen var svavelvätehalterna höga under året och fortsatte dessutom att öka under året. Från djup över 225 meter varierade halterna mellan 147–244 µmol/l under året. Maxvärdet uppmättes i november och var den högsta halten som någonsin noterats i denna bassäng. Inflödet från december 2023 nådde området i juni och kunde identifieras som en syretopp på upp till 1,5 ml/l vid cirka 100 meters djup. Redan i juli var denna ”syrepuls” försvunnen och nära syrefria förhållanden rådde därefter på detta djup resten av året. Akut syrebrist påträffades på ungefär 70 meters djup.
Syreförhållandena i djupvattnet i Norra Gotlandsbassängen visade en liknande utveckling som i den östra delen. Svavelvätehalten i bottenvattnet fortsatte också att öka, men koncentrationerna var lägre än i Östra Gotlandsbassängen. På djup över 150 meter varierade halterna mellan 31–58 µmol/l jämfört med 37–53 µmol/l under 2023.
I den Västra Gotlandsbassängen var svavelvätehalten högre än normalt och på rekordnivåer för denna bassäng. Vid Landsortsdjupet varierade halten i djupvattnet (>400 m) mellan 43–64 µmol/l, jämfört med 35–49 µmol/l under 2023. Akut syrebrist observerades från 60–80 meters djup och syrefria förhållanden från 60–90 meters djup.
Större inflöden betydelsefulla
Definitionen av ett mycket stort inflöde är att ~100 km³ ska strömma genom Öresund och för det krävs ett relativt kontinuerligt inflöde under omkring en månads tid. Normalt strömmar samtidigt dubbla mängden vatten in genom Stora och Lilla Bält, vilket innebär att totalt 300 km³ då flödar in i Östersjön.
Det senaste riktigt stora inflödet ägde rum i december 2014 och dessförinnan 2003/2004. Under perioden 2015-2016 skedde en serie små och medelstora inflöden som kunnat spåras i Egentliga Östersjöns djupvatten. Under 2017 inträffade inget större inflöde och även under 2018 var inflödena få och små.
Dock medförde det inflöde som inträffade i september 2018 att syreförhållandena, som var mycket allvarliga i Östersjöns djupvatten under sommar och höst, tillfälligt förbättrades i de södra delarna av Egentliga Östersjön, så som Arkona- samt Bornholmsbassängen. I slutet av 2019 inträffade ett inflöde genom Öresund på omkring 30-35 km³ vilket förbättrade förhållandena i södra Egentliga Östersjön, men som inte påverkade djupvattnet i de centrala djupbassängerna.
För att en markant förbättring av syresättningen ska ske behövs en serie av medelstora till stora inflöden som syresätter bottnarna i Östersjön och att dessa sker relativt ofta.
Effekterna av inflödena genom Öresund och Bälten följs under SMHIs månatliga expeditioner med R/V Svea. De stationer som SMHI provtar följer den väg som vattnet strömmar in i Östersjön och därmed kan man utvärdera inflödenas inverkan på Östersjön. Varje månad publiceras aktuella resultat från SMHIs senaste expedition. Se SMHIs TEMA-sida för Havsmiljön: https://www.smhi.se/tema/havsmiljo
Länk till annan webbplats.
