Östersjöns in- och utflöden 2023

Östersjöns djupvatten förnyas då och då genom att havsvatten från Kattegatt flödar in genom Bälten och Öresund. SMHI beräknar flödet genom Öresund baserat på vattenståndsskillnader mellan två vattenståndsstationer som är placerade i norra samt södra delen av Öresund (Viken samt Klagshamn).

Inflödesvolymen genom Öresund är mellan en fjärdedel och en tredjedel av den totala volymen, inflödet genom Bälten och Öresund summerat. I denna artikel presenteras inflödesbidraget som går genom Öresund. 

Inflöden genom Bälten övervakas av ett nätverk av bojar och fasta mätsystem som förvaltas av de tyska havsmiljöinstituten; Leibniz-Institut für Ostseeforschung Warnemünde (IOW) och Bundesamt für Seeschifffahrt und Hydrographie (BSH). IOW gör också liknande beräkningar som SMHI på det totala inflödet till Östersjön.

2023 års summerade in- och utflöde till Östersjön genom Öresund blev 327 km³ (in) respektive 633 km³ (ut). Medelvärden för inflöde och utflöde under perioden 1977-2022 är 318 km³ (in) respektive 622 km³ (ut). Under 2023 var alltså både in- och utflödet något större än normalt. Det ackumulerade flödet över året (dvs. utflöde minus inflöde) är alltid ett nettoflöde ut ur Östersjön och visas som negativa siffror i figur 1.

Få och små inflöden under hela året

I regel sker de största inflödena av vatten till Östersjön under höst- och vinterperioden i samband med speciella väderförhållanden. Under 2023 var det totala inflödet något större än medelvärdet för 1977-2022. Vid beräkning av ackumulerat inflöde respektive utflöde summerat per vecka (figur 2) kan man se att det generellt är något lägre aktivitet under sommarmånaderna (tunna linjer visar medelvärden för 1977-2020).

Under 2020-2022 varierade frekvensen av små inflöden från 3-4 per år. Under 2023 observerades tre inflödeshändelser genom Öresund. Inflödena i april och juni har inte haft någon inverkan på syresituationen i de djupare delarna av egentliga Östersjön. Den sista, i december, var något större, strax under 40 km³. Detta inflöde följdes av en rad mindre inflöden som kanske skulle kunna förbättra syresituationen i södra Östersjön under 2024, eftersom det var kallt, väl syresatt och relativt hög salthalt.

För att ett inflöde skall ha effekt behövs ett antal dagar då vattnet inte bara åker fram och tillbaka genom Öresund. Om inflödet pågår i mer än 5 dagar kan man räkna med att inflöde också sker genom Bälten, då det tar längre tid för vattnet att passera genom Bälten jämfört med Öresund. Längre perioder av in/utflöden genom Öresund kan ses i figur 1 (t.h) som staplar samt i figur 2 (den grå tjocka linjen) summerat per vecka.

I Arkonabassängen följer syresituationen i djupvattnet normalt årscykeln med väl syresatta förhållanden under vinter och vår, följt av minskade syrehalter under sommaren och återhämtning under senhösten. 2023 följde syresituationen samma mönster. Låga syrehalter rådde mellan juli och september. I september uppmättes nästan syrefria förhållanden, vilket är sällsynt på denna bassäng. Flera små inflöden eller mer sannolik vindblandning förbättrade dock förhållandena så att goda syreförhållanden återfanns under oktoberexpeditionen.

Syresituationen, i djupvattnet vid Hanöbukten, var hypoxisk under hela året, med det enda undantaget i februari då halterna låg strax över 2 ml/l. Bottenvattnet var nästan syrefritt, med syrehalter nära 0 ml/l, från juni och hela året. I Bornholmsbassängen rådde liknade syreförhållandena under hela året som i Hanöbukten.

Längre in i sydöstra Egentliga Östersjön förändrades inte syreförhållandena i djupvattnet mycket under året. Hypoxi, < 2ml/l eller nära anoxiska förhållanden rådde under hela året och anoxiska förhållanden med svavelväte noterades nära botten i januari, mars, juli och augusti.

I djupvattnet vid Gotlandsdjupet, i Östra Gotlandsbassängen, har halterna av svavelväte varit konstant höga under året. Från djup över 225 meter varierade halterna av svavelväte mellan 130 - 213 µmol/l under året. Den uppmätta koncentrationen av svavelväte i september 2023 på 239 meters djup var 213 µmol/l. Detta är den högsta koncentration som noterats i östra Gotlandsbassängen under den analyserade perioden 1960-2023.

Större inflöden betydelsefulla

Definitionen av ett mycket stort inflöde är att ~100 km³ ska strömma genom Öresund och för det krävs ett relativt kontinuerligt inflöde under omkring en månads tid. Normalt strömmar samtidigt dubbla mängden vatten in genom Stora och Lilla Bält, vilket innebär att totalt 300 km³ då flödar in i Östersjön.

Det senaste riktigt stora inflödet ägde rum i december 2014 och dessförinnan 2003/2004. Under perioden 2015-2016 skedde en serie små och medelstora inflöden som kunnat spåras i Egentliga Östersjöns djupvatten. Under 2017 inträffade inget större inflöde och även under 2018 var inflödena få och små.

Dock medförde det inflöde som inträffade i september 2018 att syreförhållandena, som var mycket allvarliga i Östersjöns djupvatten under sommar och höst, tillfälligt förbättrades i de södra delarna av Egentliga Östersjön, så som Arkona- samt Bornholmsbassängen. I slutet av 2019 inträffade ett inflöde genom Öresund på omkring 30-35 km³ vilket förbättrade förhållandena i södra Egentliga Östersjön, men som inte påverkade djupvattnet i de centrala djupbassängerna. 

För att en markant förbättring av syresättningen ska ske behövs en serie av medelstora till stora inflöden som syresätter bottnarna i Östersjön och att dessa sker relativt ofta. 

Effekterna av inflödena genom Öresund och Bälten följs under SMHIs månatliga expeditioner med R/V Svea. De stationer som SMHI provtar följer den väg som vattnet strömmar in i Östersjön och därmed kan man utvärdera inflödenas inverkan på Östersjön. Varje månad publiceras aktuella resultat från SMHIs senaste expedition. Se SMHIs TEMA-sida för Havsmiljön: https://www.smhi.se/tema/havsmiljo Länk till annan webbplats.