Bakgrund
Detta forskningsområde ger SMHI verktyg att skapa detaljerad information om hur klimatförändringen och dess effekter kan se ut, beroende på klimatpåverkande utsläpp och markanvändning. Informationen är en grund på vilken myndigheter, företag och forskare bygger ännu mer specifik och detaljerad information. All kunskap måste uppdateras regelbundet för att visa på hur vetenskapen utvecklas.
Fokus
Även om vi vet att klimatet förändras och att samhället måste anpassas till det saknas det fortfarande information. Dels om hur klimatet faktiskt kommer att förändras, dels om hur denna information ska presenteras. Mitt forskningsområde handlar om att utarbeta metoder för att konstruera och använda klimatinformation. En viktig del av arbetet är att göra informationen relevant och användbar för de som tar emot den. Modeller och scenarier ska väljas på ett genomtänkt sätt. Osäkerheter, variabilitet och extremer ska kunna kvantifieras och beskrivas. Det är viktigt att klimatinformationen är vetenskapligt underbyggd, konsekvent, begriplig och relevant.
Forskningsfrågor
- Hur ska koncepts som ensembleurval, bias-justering och användarfokuserad index utvecklas och användas?
- Hur kan vi kvantifiera och uttrycka osäkerhet, naturlig variabilitet och extremer?
- Vilken är betydelsen av scenario, uppvärmningsnivåer och modellupplösning i klimatscenarierna?
- Hur ska kunskap om klimatförändringar spridas till användarna?
Verktyg
- Stora modellensembler med både globala och regionala klimatmodeller
- Metoder för urval av ensembler
- Statistiska metoder för beräkning av trender och variabilitet
- SMHI:s webbsidor
Senaste publikationer
Strandberg, G. and Lind, P.: The importance of model resolution on simulated precipitation in Europe – from global to regional model, Weather Clim. Dynam., https://doi.org/10.5194/wcd-2020-31, 2020.
T. Koenigk, L. Bärring, D. Matei, G. Nikulin, G. Strandberg, E. Tyrlis, S. Wang & R. Wilcke (2020) On the contribution of internal climate variability to European future climate trends, Tellus A: Dynamic Meteorology and Oceanography, 72:1, 1-17, DOI: 10.1080/16000870.2020.1788901
Wilcke, R. A. I., Kjellström, E., Lin, C., Matei, D., Moberg, A., and Tyrlis, E.: The extremely warm summer of 2018 in Sweden – set in a historical context, Earth Syst. Dynam., 11, 1107–1121, https://doi.org/10.5194/esd-11-1107-2020, 2020.
Christensen, O. B., Kjellström, E., 2020: Partitioning uncertainty components of mean climate and climate change in a large ensemble of European regional climate model projections, Clim. Dyn., 54, 4293–4308, https://doi.org/10.1007/s00382-020-05229-y
Bärring, L., and Strandberg, G., 2018: Does the projected pathway to global warming targets matter? Environ Res Lett 13, https://doi.org/10.1088/1748-9326/aa9f7
Kjellström, E., Nikulin, G., Strandberg, G., Bøssing Christensen, O., Jacob, D., Keuler, K., Lenderink, G., van Meijgaard, E., Schär, C., Somot, S., Lund Sørland, S., Teichmann, C. and Vautard, R., 2018: European climate change at global mean temperature increases of 1.5 and 2 °C above pre-industrial conditions as simulated by the EURO-CORDEX regional climate models. Earth Syst. Dynam., 9, 459-478.