Rotblöta och skyfall

Sommartid används ibland uttrycken rotblöta och skyfall, men hur mycket nederbörd handlar det om?

Rotblöta

Rotblöta är ett ganska vanligt uttryck för en större mängd nederbörd under sommaren. Emellertid finns INGEN vedertagen minsta mängd nederbörd för en rotblöta. Som framgår av namnet krävs en mängd som gör att nederbörden tränger ner i marken och når rötterna. 

Utifrån detta krav framgår att mängden nederbörd som krävs för en rotblöta måste variera beroende av omständigheterna. Om marken från början är fuktig eller torr, liksom markens övriga egenskaper påverkar naturligtvis om nederbörden når rötterna eller inte. Om det är gräsrötter, trädrötter eller några andra rötter som ska nås är inte heller klarlagt. 

En grov skattning kan vara att det nog krävs minst 25 mm för att få en genomfuktning av marken, som även når trädens rötter, när det varit torrt väder en tid. 

Skyfall

En viss mängd nederbörd kan komma på mindre än en timme eller utspritt under ett dygn. Om en större mängd faller på kort tid används ibland uttrycket skyfall då det upplevs som häftigt och kraftigt. SMHIs definition av skyfall är minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm på en minut.

Människor promenerar i skyfall.

Vid många stationer mäts nederbörden endast en gång per dygn. Då är det svårt att veta om regnet nått skyfallsintensitet, såvida inte observatören gjort en speciell notering om tidpunkten för regnet. Sedan mitten av 1990-talet är många stationer utrustade med automatiska nederbördsmätare där registrering görs var 15:de minut, vilket har gjort att vi numera har bättre underlag för att bedöma skyfallen. 

Nästintill alla dessa skyfall inträffar sommartid och i samband med kraftiga skurar. Då skurarna har liten geografisk utsträckning, några km, kommer inte alltid de största nederbördsmängderna att hamna i SMHIs nederbördsmätare. Därför förekommer det skyfall som inte hamnar i vår statistik. 

Extrem nederbörd

Vid SMHI görs även analyser av fall med extrem nederbörd över ett större område. Det gäller att på ett över tiden enhetligt och jämförbart sätt kartlägga dessa tillfällen.

Därför utgår vi från nederbörden från två nederbördsdygn (48 timmar) och tar fram värden för de nederbördsrikaste 24 timmarna. Endast SMHIs egna stationer används. Därefter görs en analys av nederbördsmängderna, och med hjälp av den uppskattas genomsnittsmängden inom det värst drabbade 1000 km² stora området.

För att tas med i statistiken krävs minst 90 mm över arean 1000 km² under den nämnda 24-timmarsperioden.