För sjöfarten är det viktigt att under de kalla månaderna få information om risken för nedisning. När is bildas på fartyget kan det leda till att fartygets stabilitet försämras och i värsta fall att fartyget förliser. För att avgöra om det finns risk för nedisning kör SMHI sannolikhetsmodellen Nedis. I modellen vägs flera faktorer in som ger en samlad sannolikhet för nedisning.
Förhållandet mellan vind och lufttemperatur
Risken för nedisning beror på flera faktorer, bland annat förhållandet mellan vind och lufttemperatur. Är luften kall samtidigt som det blåser en kraftig vind ökar risken för nedisning på grund av mer vattenstänk som snabbt kan frysa på fartyget. J.E Lundqvist studerade detta och kom fram till en empirisk modell som beskriver detta förhållande för Östersjön och Bottniska viken. Här är salthalten låg och havsvattnet kan därför frysa på fartygen vid högre vattentemperaturer jämfört med i Västerhavet. Detta på grund av att saltare vatten har en lägre fryspunkt.
Vattentemperatur och vågor
En viktig faktor för att is ska bildas är att havsvattnet är tillräckligt kallt. När ytvattentemperaturen når under 4 grader finns det en betydande risk för nedisning i Östersjön och Bottniska viken. Även våghöjden påverkar risken, som ökar i samband med högre vågor.
Alla dessa faktorer vägs samman och ger ett mått på sannolikheten för lätt, måttlig och svår nedisning. Utifrån detta gör SMHI:s vakthavande oceanograf en bedömning och vid tillräckligt hög sannolikhet för måttlig eller svår nedisning utfärdas en varning.