Tidiga snöfall i Sverige

Ibland överraskas vi av snöfall tidigt under hösten. I inre Norrland har det till och med hänt att det bildats snötäcke i augusti.

Det är inte så ovanligt att det ibland kommer rapporter om nysnötäckta fjälltoppar under sommarmånaderna. Men de snöfall som den här artikeln handlar om är sådana som förekommit i så pass låga höjdnivåer att de fångats av ordinarie väderstationer.

Det finns några enstaka sådana snöfall redan i juli månad. Men dessa är snarast att betrakta som en sista eftersläng av den passerade snösäsongen, och behandlas i artikeln om sena snöfall.

Snöfall i augusti

Det senaste tillfället i augusti månad då snötäcke bildats i så pass låga höjdnivåer att det fångats av en ordinarie väderstion är från den 30 augusti 2007. Då rapporterade SMHIs station i Kiruna 2 centimeter nysnö. Vid tillfället orsakade det hala väglaget även en bilolycka i Kiruna med dödlig utgång.

Den 31 augusti 1994 rapporterades ett snötäcke på 2 centimeter i Katterjåkk.

Ett lite mer omfattande snöfall förekom den 30-31 augusti 1986. Snö eller snöblandat regn förekom i ett stort område från Tornedalen ner till nordligaste Ångermanland. Lokalt var det inslag av snö så långt söderut som i gränstrakterna mellan Jämtland och Medelpad. Mätbart snödjup rapporterades från fyra svenska väderstationer. Som mest 4 centimeter i Skröven nära gränsen mellan Lappland och Norrbotten.

Om vi går längre tillbaka i tiden så finns det ytterligare något halvdussin tillfällen då officiellt snödjup rapporterats i augusti, 1912 och 1921 handlade det till och med om decimeterdjup snö.

Ett snöfall den 17 augusti 1949 är anmärkningsvärt dels för att det inträffade redan i mitten av augusti, dels för att det berörde områden utanför själva fjällkedjan. Ingen officiell väderstation rapporterade något snödjup, men enligt privata mätningar i byn Brännvallen i Härjedalen var marken där täckt av 4 centimeter snö.

Den 31 augusti 1921 rapporterade stationen Vallträsk i södra Lappland ett snödjup på hela 15 centimeter. Dagen innan hade Storhärjeåvallen i Härjedalen 10 centimer snö.

Den 31 augusti 1912 rapporterade Peuraure i mellersta Lappland 10 centimeter i snödjup.

Augustisnö i Svealand

Det enda kända fallet då mätbart snödjup rapporterats från en station i Svealand är från den 30 augusti 1921. Då rapporterades ett snödjup på 4 centimeter i Tjärnvallen, väster om Särna i Dalarna.

Snöfall i september

I Lapplandsfjällen är det på inget sätt ovanligt med snötäcke redan i september. I till exempel Katterjåkk är det vanligare att det bildas snötäcke redan i september än att det är barmark hela månaden. Normalt blir ett snötäcke i september varken speciellt tjockt eller långvarigt, men det finns några spektakulära undantag.

Det allra kraftigaste och mest omfattande snöfall som vi känner till i september månad inträffade den 27-28 september 1954. Detta snöfall är extra anmärkningsvärt eftersom det inte i huvudsak var Lapplandsfjällen som berördes utan främst höglänta delar av nordöstra Svealand och sydöstra Norrland. Sammanlagt fem stationer i Dalarna, Härjedalen och Hälsingland hade ett snödjup på 50 centimeter eller mer. Som mest rapporterades 60 centimeter på morgonen den 29 från Johannisberg i nordvästra Hälsingland.

Det finns bara ett annat tillfälle då en svensk väderstation rapporterat snödjup över en halvmeter redan i september. Det var den 18 september 1932 då Njuonjes i mellersta Lapplandsfjällen hade 60 centimeter. Denna numera nedlagda station kunde i vissa väderlägen få mycket stora mängder snö, och stationen var ensam om så här stora snödjup i september 1932.

Snöfall tidigt i september

När det gäller omfattande snöfall tidigt i september så är det i synnerhet ett som är värt att nämna.

Den 3-4 september 1984 bildades ett snötäcke på 2-3 decimeter i de höglänta delarna kring Stöttingfjället i södra Lappland. Stationen Kroksjö rapporterade som mest 25 centimer i snödjup på morgonen den 4 september.

Septembersnö i Götaland

Att marken täcks av snö i Götaland redan i september är ytterst sällsynt, men det finns ett par kända fall.

Den 30 september 1995 kunde fyra stationer i Götaland rapportera mätbart snödjup. Allra mest hade Spinkabo i Småland med 12 centimeter.

Den 26-27 september 1893 rapporterades lokalt 1-2 centimeter nysnö i inre Götaland.

Den 24 september 1867 antecknade observatören i Skara att det låg "flera tum" snö på marken.

Snöfall i oktober

I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år.

Under andra halvan av oktober 2006 föll mycket stora mängder snö över framför allt mellersta Norrland. Skärvången i Jämtland uppmätte då ett snödjup på hela 92 centimeter den 28. Detta är det största snödjup som uppmätts i Sverige i oktober, fjällkedjan undantagen.

I mitten av oktober 2002 byggdes det upp stora snödjup i västra Götaland med som mest 48 centimeter i Fägerhult i Västergötland den 20.

I mitten av oktober 1992 föll mycket stora mängder snö vid södra Norrlandskusten med upp till 80 centimeter i snödjup i Åsnorrbodarna i nordligaste Hälsingland vid några tillfällen under månaden.

Om vi går lite längre tillbaka i tiden finner vi under 1920-talet ett par spektakulära oktobersnöfall.

I oktober 1926 uppmättes i södra Sverige snödjup som fortfarande gäller som rekord för såväl Götaland som Svealand. Då hade nämligen Blåbärskullen i Värmland 75 centimeter den 31 och Bäckefors i Dalsland 65 centimeter den 29.

I många avseenden unika snöfall inträffade i oktober 1925. Då byggdes snödjupet i Kopparåsen längs Malmbanan efterhand upp till det exceptionella rekordvärdet 168 centimeter. Detta var i hög grad en bidragande faktor till det absoluta snödjupsrekordet på 327 centimeter som samma station noterade i februari följande år. Värdet från Kopparåsen är dock inte representativt för något större område. Den närliggande stationen Riksgränsen hade vid samma tillfälle i oktober 86 centimeter i snödjup.

Den 23-24 oktober 1921 orsakade stora mängder blötsnö i kombination med mycket kraftig vind svåra skador på skog och omfattande avbrott i el- och teleförbindelserna i främst norra Götaland och södra Svealand. Denna händelse har något oegentligt beskrivits som det främsta exemplet i Sverige på en så kallad "isstorm" med stora mängder underkyld nederbörd. Det faktiska händelseförloppet var snarast att den blöta snön frös till i samband med fallande temperatur.