Snörullar och vattensnöbollar

Snörullar kan bildas i töväder när kraftig vind river upp ett tunt täcke våt snö på ett hårt underlag, oftast skare. Den lösrivna snöfliken rullas vidare tills det bildats en så stor rulle att vinden inte längre förmår flytta den.

Snörulle, skiss

Att se snörullar i tusental dra fram över öppna fält och ängar, såväl uppför som nedför sluttningar, är enligt alla ögonvittnet ett fantastiskt skådespel. Men chansen att få se det hända anses mycket liten.

Möjligheten är förstås större att i efterhand få se snörullar i förstenade former, små och stora om varandra, upprättstående eller omkullstjälpta och i regel med tydliga rullspår efter sig. De meteorologiska förutsätt-ningarna borde egentligen föreligga ganska ofta i Sverige, men rapporterna är fåtaliga.

Snörulle
Långsmal snörulle i sluttning.
Foto Petr Dlouhý
Förstora bild

Enligt Handbok för väderbitna (Bosaeus och Melin) var den största snörullen som påträffats ca 90 cm i diameter. Den hittades 2 mars 1944 i Wallersee nära Salzburg, Österrike. Fenomenet finns annars rapporterat i Skandinavien, Brittiska öarna, Centraleuropa och norra Nordamerika.

Stora rullar i Sverige

Ett par fall med ovanligt stora snörullar rapporterades till SMHI i januari 1989, det ena i Älvdalen under nyårshelgen. Det var med säkerhet storm- och orkanbyar över Dalarna som initierat rullarna (Väder och vatten jan 1989).

Snörullarna förekom längs en vägsträcka på ca en km och de största hade en diameter på drygt 60 cm medan bredden varierade mellan 20 och 40 cm - de var alltså höga men smala. Rullarna fanns kvar i ganska oförändrat skick i minst 14 dagar efter tillkomsten.

Det andra fallet inträffade efter trettonhelgen i Jämtland på Storjöns is. Dessa rullar hade en diameter på mellan 30 och 80 cm, de största alltså stora som tunnor. Tillkomsten av dessa följde det typiska mönstret; efter ett par dygn med minusgrader och åtföljande skarskikt på isen, föll ett tunt täcke av nysnö, varpå vinden slog om till västlig med en medelhastighet på 10-14 m/s och vindbyar upp till 22 m/s, samtidigt som temperaturen steg till ett par plusgrader. Det var med stor sannolikhet detta skede som satte den krama snön i rörelse och snörullarna bildades.

Snöbollar

Att de normalt cylinderformade snörullarna i sällsynta fall verkar anta en sfärisk form kan bero på att rullsträckan varit kort och att bollarna inte hunnit vidga sig tillräckligt för att anta den typiska cylindriska formen.

Snöbollar skapade i samband med stormvindar och nederbörd.
Snöbollar skapade i samband med stormvindar och nederbörd.
Foto Lennart Magnusson
Förstora bild

Ett sådant exempel visas i fotografiet ovan, vilket är taget utanför Borås. Snöbollarna skapades i samband med en storm som drog in över landet 8 februari 2011. Vid detta tillfälle förkom det vindbyar av stormstyrka samtidigt som det snöade och haglade och temperaturen var omkring noll.

Vattensnöbollar

Ibland kan man påträffa snöbollar i vattendrag, från några centimeter i diameter, till upp mot en meter stora. En trolig förklaring till detta är att det är sfäriskt formade snörullar som helt enkelt blåst eller rullat ner i vattnet.

En annan förklaring till vattensnöbollar är att vinden kan driva samman snösörja mot en strand, dela upp den i långa band eller klumpa ihop sörjan till - bollar.

Sidansvarig Kundtjänst
Skicka e-post till Kundtjänst
Stäng
Skicka e-post Du kommer att skicka ett e-postmeddelande till Kundtjänst.






*Obligatoriskt fält
Artikel senast uppdaterad 15 februari 2011
Skriv ut
Tipsa
Stäng
Tipsa en vän





*Obligatoriskt fält

LÄR DIG MER