Påverkar k-strimmor klimatet?

Kondensationsstrimmor (k-strimmor) efter flygplan påverkar klimatet, men effekten kan vara både temperatursänkande och temperaturhöjande.

Flygens utsläpp skapar moln

I debatten om en allmän uppvärmning av atmosfären på grund av mänskliga utsläpp, en förstärkt "växthusffekt", spelar strålningsbalansen kring iskristaller i moln en viktig roll. En ökning av mängden höga moln, och dit måste man också räkna kondensationsstrimmorna från flygplan, skulle kunna påverka atmosfärens temperatur.

På grund av ökad flygtrafik skapas förutsättningar för mer moln på hög höjd (cirka 8-12 km). En ökande mängd iskristaller på dessa höjder kommer i ökad grad att absorbera den från jorden utgående långvågiga värmestrålningen, med en allmän temperaturförhöjning som följd.

En ökad flygtrafik ger inte bara mer utan också tjockare Cirrus (fjädermoln). Därmed ökar också molnens reflekterande mekanism, vilket i stället ger en temperatursänkning, då mindre solstrålning därmed når jordytan.

Det är alltså inte lätt säga om en framtida förändring av molnmängden ger upphov till uppvärmning eller avkylning. Därtill krävs beräkningar och dessa är komplicerade och små osäkerheter ger upphov till skilda resultat vad avser den framtida lufttemperaturen.

Enligt den senaste IPCC-rapporten Boucher et al. (2013) görs bedömningen att k-strimmornas nettoeffekt ger en viss temperaturhöjning. Den är dock avsevärt mindre än motsvarande effekt från ökningen av växthusgaser. Effekten varierar regionalt beroende av hur intensiv luftfarten är. 

Påverkar växthuseffekten

Det stämmer alltså att k-strimmorna och de höga ismolnen påverkar strålningsbalansen och därmed klimatet, även om effekten är svår att bestämma exakt. I områden med mycket flygtrafik som över Europa och Nordamerika kan bestående k-strimmor bidra till att Cirrus) bildas eller förstärka redan existerande moln över stora regioner.

Genom att flyga på lägre höjder skulle man kunna minska mängden k-strimmor, men man behöver då mer bränsle då luftmotståndet ökar ju närmare jordytan man kommer och därmed ökar istället koldioxid-utsläppen. Flygningarna tar även längre tid och med tät flygtrafik kan risken för olyckor öka.

Genom att använda väderinformation som temperatur och vind på olika höjder skulle det dock vara möjligt att räkna ut optimal höjd för flygningen för att totalt sett minska påverkan på klimatet.

Referens

Boucher, O. et al. (2013), Clouds and Aerosols. In: Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Stocker, T.F., et al.(eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA.