De älvar i Sverige där de högsta vattenflödena har uppmätts är Torneälven, Ångermanälven, Umeälven, Dalälven och Luleälven. I tabellen nedan visas de högsta flödena i varje älv.
| Namn på ort och vattendrag |
Flödestillfälle | Flöde (m3/s) | Startår för mätserie |
|---|---|---|---|
| Kukkolankoski Duortnoseatnu/ Torneälven |
1968-06-11 | 3 670 | 1911-01-01 |
| Sollefteå |
1943-06-20 | 3 260 | 1909-01-01 |
| Umeå |
1938-06-14 | 2 860 | 1918-07-01 |
| Fäggeby Dalälven |
1860-06-01 | 2 640 | 1851-11-08 |
| Boden Luleälven |
1922-06-27 | 2 630 | 1900-01-01 |
Torneälven – Sveriges största oreglerade älv, en naturlig vinnare
Det allra högsta flödet som uppmätts i ett svenskt vattendrag mättes vid den finska stationen "Kukkolankoski övre" under vårflödet 1968 i Torneälven. Nästan lika högt flöde uppmättes under vårfloden 2023.
Det fanns inte extremt mycket snö i Torneälvens avrinningsområde vintern 1968 och det föll inte heller mycket nederbörd i samband med vårfloden. Det var istället den mycket snabba avsmältningen som var avgörande för de extremt höga flödena.
Vårfloden 2023 blev kraftig på grund av snösmältning i kombination med kraftig nederbörd. Kring den 10 maj satte värmen igång snösmältningen och vattenflödena ökade. Ett kraftigt regn i området den 17 maj förvärrade situationen. I Torneälven och biflödet Muonioälven var flödena extremt höga och jämförbara med den tidigare rekordvårfloden 1968. Vid några stationer längre upp i älven var vattenflödena till och med de högsta som observerats sedan mätningarna startade.
Ångermanälven vid Sollefteå 1943
Vinter 1942/1943 var nederbördsrik över Ångermanälvens avrinningsområde. Snölagret byggdes upp i Ångermanälvens avrinningsområde och när snösmältningen skedde blev det översvämning på många håll. Det högsta flödet för Ångermanälven och det tredje högsta i Sverige mättes den 20 juni 1943 på över 3 200 kubikmeter per sekund i Sollefteå. Bara flödena i Torneälven 1968 och 2023 som beskrivs ovan har varit högre. Vattenflödet i Ångermanälven var då relativt oreglerat.
Umeälven med katastrofen i Spöland 1938
Det högsta flödet som uppmätts i Umeälven är från 1938 vid den dåvarande mätstationen vid Gubböle. Högre flöden har uppmätts vid många tillfällen i både Torneälven och Ångermanälven.
Anledning till de höga flödena var en snabb snösmältning som ledde till översvämningar i Umeälven och biflödet Vindelälven. Vid Spöland långt ned i Vindelälven nära Vännäs blev problemen stora.
Artikel om flödet 1938 och översvämningen i Spöland
Dalälvens högsta uppmätta flöde vid Fäggeby 1860
År 1860 finns ett registrerat flöde på 2 644 kubikmeter per sekund vid Fäggeby då vårfloden blev mycket stor. Det är det högsta vattenflödet som uppmätts i Dalälven. Det vittnas om broar som fördes med av vattenmassorna och många hus och vägar som översvämmades.
Luleälvens högsta flöde vid vårfloden 1922
Vårfloden 1922 blev rejäl i delar av norra Norrland med rekordhögt flöde i Luleälven. Det var framförallt den rikliga nederbörden som föll i samband med vårfloden som gjorde att vattenflödena blev så extrema.
Längd på mätserien har betydelse
Vattenflödesmätningar i Sveriges vattendrag är inte heltäckande, men sedan ganska lång tid tillbaka finns mätningar i de stora älvarna. Mer heltäckande mätningar skulle dock bara ändra på detaljer i sammanställningen ovan.
Reglering påverkar
Alla älvar i listan förutom Torneälven är kraftigt reglerade för vattenkraft och flödesrekorden är från tiden innan regleringen. Regleringen gör att delar av vårfloden kan samlas i magasinen och på så sätt undviks många av de extrema flödena.
Rekonstruktioner har gjorts för hur flödena hade blivit om älvarna förblivit oreglerade. Dessa visar att Ångermanälven, Umeälven och Luleälven alla hade haft högre flöden vid vårfloden 1995 än det högsta uppmätta i sammanställningen ovan. Även om regleringen dämpar många höga flöden finns fortfarande en risk för höga flöden i dessa älvar, mer om det kan läsas i Regleringars påverkan på risken för översvämningar i de stora vattenkraftälvarna
Stora sjöar dämpar flöden
I sammanställningen över älvar med de högsta flödena finns inte Göta älv med, trots att den är Sveriges största vattendrag räknat till medelflöde och avrinningsområdets storlek. Förklaringen till det är att Vänern dämpar de höga flödena och gör att flödet ut från sjön blir mera jämnt. Det högsta flödet som uppmätts där är ungefär 1200 kubikmeter per sekund.
Även Storsjön och Mälaren dämpar flödena, vilket gör att flödena i Indalsälven och Norrström inte finns med i sammanställningen över de högsta flödena trots att de har relativt stora avrinningsområden.
Annat sätt att se på saken
Det går också att titta på ovanliga flöden på andra sätt. Flödet i Kukkolankoski i Torneälven var ungefär tio gånger så högt som ett medelflöde i Torneälven. Vid Marstad mätstation i Marstadsbäcken vid Skänninge i Östergötland, uppmättes 2010 ett flöde som var 35 gånger högre än ett medelflöde. Bäcken är, som namnet avslöjar, inte särskilt stor, men för att vara en bäck, så var flödet extremt. Flödet inträffade i samband med snösmältning.
Flöden i andra vattendrag
Om du vill ha information om vattenflöden i andra älvar kan du ladda ner tidsserier för uppmätta vattenflöden i Vattenwebb på smhi.se.