Hydrologi - en historisk återblick

Kunskapen om hur vattennivåerna varierat i älvar och sjöar över året har alltid funnits eftersom det haft avgörande betydelse för bebyggelse, odling, bete och slåtter. På 1600-talet påbörjades en nationell insmling av data över sjöar och vattendrag men först 1908 bildades en Svensk hydrologisk tjänst.

Tidig kunskap om översvämningar

Det är tydligt att människors kunskap om vattendragens variationer är mycket gamla. Vårfloden har varit ett sätt att få betes- och slåttermarker gödda. Däremot har man inte bebyggt mark som riskerat att hamna under vatten vid översvämningar.

Översvämningar har dock genom historien och i skilda delar av världen drabbat befolkningar hårt, bland annat genom våldsamma regn men även genom naturliga uppdämningar av vattendrag och industriella anläggningar.

I sistnämnda fallet har stundom stridigheterna varit betydande med å ena sidan industriidkare och å andra sidan jordbrukare och fiskare.

Nationell insamling av data och kartläggning av sjöar och vattendrag från 1600-talet

Det svenska lantmäteriverket har sitt ursprung från 1620-talet. I instruktion från kung Gustaf Adolf till Anders Bure 1628 sägs bland annat att denne skulle ansvara för avmätning och kartläggning av "alla större sjöar och strömmars utlopp, särdeles deras, som äro eller kunde med frukt göras navigabla, eller eljest gagneligen afskickas och till något nyttigt bruk förbyggas, med hvad annat, som han vet därtill tjäna och någon profit affölja".

1643 ger Kammarkollegiet mer detaljerade instruktioner för lantmätarnas uppgifter att dokumentera landets sjöar och vattendrag. Lantmäteriet utförde omfattande och grundläggande profilavvägningar och kartläggningar.

Förutom lantmäteriorganisationen har hushållningssällskapen spelat en betydande roll när det gäller att samla in olika vattenmätningsuppgifter liksom att initiera undersökningar rörande exempelvis sjösänkningar, -regleringar och utdikningar.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

Olika särintressen framkallade under början av 1800-talet särskilda kommittéer. En sammanslagning ansågs dock nödvändig för att effektivt kunna handlägga de hydrotekniska frågorna.

1841 bildades den självständiga förvaltningen Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader. 1865 fick lantbruksingenjörerna sina första instruktioner.

Bildandet av Hydrografiska byrån

Under andra hälften av 1800-talet pågick en livlig debatt rörande nyttan av en ordentlig hydrografisk kartläggning av Sveriges samtliga vattendrag. Det framhölls att enbart de vattenståndsmätningar som gjordes var alldeles för otillräckliga för tidens krav.

Samma diskussioner fördes runt om i Europa. De flesta statsorganiserade hydrografiska instituten tillkom med anledning av det under åren 1880-1910. I Sverige bildades Hydrografiska byrån 1908.

Hydrografiska byrån hade den dubbla rollen att både beskriva och att forska. Detta myndighetsuppdrag vidareutvecklades efter sammanslagningen med Meteorologiska Centralanstalten 1919.

Det kan noteras att chefen för Hydrografiska byrån, Axel Wallén, även blev den nya myndighetens förste chef.