SMHI i årtal

En kortfattad historik över SMHI och dess föregångare.

 
SMHI och dess föregångare
Statens Meteorologiska Centralanstalt 1873-1918
Hydrografiska byrån 1908-1918
Statens Meteorologisk-Hydrografiska Anstalt 1919-1945
Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut 1945-

1873

Den 1 januari bildas Statens Meteorologiska Centralanstalt (MCA) underställd Kungliga Vetenskapsakademien. Robert Rubenson blev dess förste föreståndare. MCAs kontor återfinns i en trerummare vid Drottninggatan i Stockholm.
»»Läs mer om Robert Rubenson

Första synoptiska kartan upprättades för den 1 maj.
»»Läs mer om synoptisk väderkarta

Den första officiella internationella meteorologiska kongressen anordnas i Wien varvid IMO (International Meteorological Organization) bildas. IMO hade till syfte att samordna utbytet av meteorologiska observationer. 1951 ombildades IMO till ett FN-organ: WMO (World Meteorological Organization).

1874

1 juli utkommer den första svenska väderbulletinen. Syftet var att sprida information om väderleksläget till en större allmänhet. Bulletinen innehöll uppgifter om sammanfattning av vädret med väderkarta från ett tiotal svenska stationer och lika många utländska. Ibland utgavs även korta notiser om kommande dags väder. Denna form av väderleksbulletin upphörde 1980.

1880

Första dagliga väderprognosen utfärdas den 15 juli: "För södra Sverige fortfarande varmt och klart väder, för nordliga Sverige, omslag till mulen eller regnig väderlek."

1881

Publicering av månadsvisa väderöversikter "till landtbrukets tjenst" i samarbete med Hushållningssällskapet. Publikationerna redigerades av H E Hamberg och anses vara grundläggande för kartläggning av Sveriges klimat.

1882

Samarbete med Statens Järnvägstrafik genom uppsättande av sammanfattande väderrapporter vid större järnvägsstationer. Rapporterna spreds med järnvägstelegrafen.

1889

Startar en särskild prognostjänst för Stockholms län. Väderprognoserna spreds med hjälp av färgade flaggor som hissades efter ett speciellt system.
»»Läs mer om signalflaggor

1891

Särskilda prognoser under sommarmånaderna för jordbrukets fromma inrättas efter en försöksperiod i Stockholms län. Prognoserna vidarebefordras till att början med telegrafens hjälp. 1918 utarbetades ett särskilt abonnemangssystem per telefon.

1902

Vid månadsskiftet september/oktober avgår Robert Rubenson och han avlider två veckor senare. Hugo Emanuel Hamberg, som gått in som tillförordnad föreståndare under Rubensons sjukdom, tillträder formellt den 12 november.
»»Läs mer om Hugo Hamberg

En naturvetenskaplig station anläggs vid Vassijaure där MCA får ansvar för de meteorologiska mätningarna. Stationen brinner 1910 och flyttas till Abisko 1912.

1904

Första svenska mätningarna av solskenstid utfördes i Stockholm 1904-1906.

1905

Stormvarningsstationer upprättas på 27 platser utefter västkusten. 1906-1907 även sydkusten, varvid antalet stationer ökar till 46. 1913 beslutades att hela svenska kusten skulle infattas i systemet. Från att i första hand gagnat fiskenäringen gällde nu att informera sjöfarten i stort.
»»Läs mer om signalering med klot och koner

1908

Hydrografiska byrån (HB) bildas den 1 januari. Axel Wallén blir dess förste föreståndare. Myndigheten hade till uppgift att kartlägga de svenska färskvattnen, både vetenskapligt och praktiskt.
 
Ett stationsnät för detta ändamål upprättades. Samarbete med MCA rörande vissa meteorologiska observationer såsom nederbörd och snötäcke. HB inhystes i Kungl Arméförvaltningens f d hus vid Munkbrogatan 2 i Stockholm.
»»Läs mer om Hydrografiska byrån

1909

Sammanlagt finns 418 stationer för vattenståndsiakttagelser i landet varav 164 är helt i HB:s regi.

1912

Vid konferens i Wien beslutas att skapa ett nät av pilotballongstationer i Europa med uppgift att dagligen klockan 11-13 sända upp och följa en pilotballong. Syftet med uppsändningarna var att studera luftrörelserna i de lägre luftlagren. Alltefter lufttrafiken ökade, ökade även behovet av kunskap om rörelser i luftskikten.

1913

Nils Ekholm går under hösten in som tjänsteförrättande föreståndare för MCA under Hugo Hambergs tjänstledighet.
»»Läs mer om Nils Ekholm

1914

Den 7 januari tillträder Nils Ekholm formellt som föreståndare för Meteorologiska centralanstalten.

1915

Samarbete med flygväsendet inleds genom avlämnande av vissa väderuppgifter till det militära flygväsendet.

1918

Från den 10 oktober fram till årsskiftet går J W Sandström in som tillförordnad föreståndare för MCA.

Under ledning av Vilhelm Bjerknes startades en särskild väderlekstjänst i Bergen, Norge. Bjerknes hade redan 1904 formulerat det meteorologiska prognosproblemet i matematisk form. Institutionen blev snart en av de ledande i världen inom meteorologisk forskning.

Den s k Bergenskolan lockade tidigt även unga begåvade svenskar som Carl Gustaf Rossby och Tor Bergeron.
»»Läs mer om Bergenskolan 
»»Läs mer om Tor Bergeron
»»Läs mer om Carl-Gustaf Rossby

1919

Statens Meteorologisk-Hydrografiska Anstalt (SMHA) bildas den 1 januari genom sammanslagning av HB och MCA. Axel Wallén blir SMHAs förste chef med titeln överdirektör.
»»Läs mer om Axel Wallén

Särskilda vattendomstolar inrättas med uppgift att pröva och avgöra mål enligt vattenlagen. Senare utses SMHI till utredare och kontrollant för att vattendomstolars beslut följs.

1920

SMHA installerar egen radiostation. Redan hösten samma år hade radion näst intill ersatt all trådbaserad internationellt vädertelegramutbyte.
»»Läs mer om radiostationer

1921

Instrument införskaffas för registrering av den totala energistrålningen från sol och himmel. Instrumentet uppsattes på en privatvilla i Stocksund och flyttades först 1946 till SMHIs lokaler vid Fridhemsplan i Stockholm.

1922

Den Nautisk-Meteorologiska byrån upphör med utgången av år 1921 och dess verksamhet överförs till SMHA.

1923

Första väderlekstelegrammen utbyts över Atlanten mellan Europa (genom radiostationen i Eiffeltornet i Paris) och Amerika.

1924

Första väderrapporten uppläses lokalt i Stockholms rundradio (19 februari). Året därpå kompletterades väderleksöversikten med stormvarningar. Därvid började diskussion kring behovet av de särskilda stormvarningsstationerna med signalmast (se ovan). Signaleringen upphörde dock inte förrän i början av 1950-talet.
»»Läs mer om väderrapporter

1928

Anordnas en provisorisk militäravdelning vid SMHA, som permanentas 1929. 1944 överfördes avdelningen i sin helhet till flygvapnet.

1929

Övertar SMHA issignaltjänsten från Lotsverket för ostkusten, året därpå hela kuststräckan. Cirka 100 isutkiksstationer fanns längs kusterna belägna vid lots- eller fyrplatser.

1933

Första meteorologiska högfjällsstationen anläggs i samarbete med Svenska Turistföreningen: Nya Sylstationen. Stationen flyttades 1944 till Blåhammaren.

1934

Ett mycket varmt år noteras i Sverige. Ett rekord som skulle stå sig i 80 år.

1935

Överdirektör Axel Wallén avlider den 24 februari. Den 18 juli blir Gustaf Slettenmark ny överdirektör för SMHA.

1936

"Fröken Väder" med lokala prognoser för Stockholm över automatisk telefonsvarare.

Inleddes de första svenska försöken med ballongradiosonderingar, som ersatte pilotballongerna. Detta möjliggjorde att vind-, temperatur- och fuktighetsobservationer på högre höjd kunde registreras i realtid.

1939

Kriget medförde att det internationella utbytet av vädertelegram i stort upphörde. SMHA lyckades dock dechiffrera många av de krigförande ländernas militära väderkoder.

1945

Den 1 juli omvandlas SMHA till Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI). Gustaf Slettenmark blir överdirektör även för den nya myndigheten.
»»Läs mer om namnändringen

En aerologisk station upprättas vid Bromma. Stationen inhämtade information från de högre luftlagren genom ballonger med radiosonder.

Börjar Sveriges första kvinnliga meteorolog, Renate Schäffer, sin anställning vid SMHI.
»»Läs mer om Renate Schäffer

1949

Anders Ångström tillträder som chef (överdirektör) för SMHI den 1 april.
»»Läs mer om Anders Ångström

Carl-Gustaf Rossby programmerade sin numeriska prognosmodell i en amerikansk dator. Tillgång på kraftfulla datorer är en nödvändighet för att matematiskt kunna beräkna väderprognoser.

1950

Första radarn för bl a iakttagelser av annalkande regnområden monteras upp på SMHIs tak vid Fridhemsgatan i Stockholm.

1951

IMO ombildas till ett fackorgan direkt underställd FN: WMO. WMO är FNs fackorgan rörande meteorologiska och hydrologiska frågor, där SMHI representerar Sverige. En viktig uppgift allt från organisationens bildande är bistånd till utvecklingsländer.

1954

Första TV-sända väderleksrapporten i Sverige som dock endast kunde ses i Stockholm med omnejd. Premiärmeteorolog var Lars Oredsson. Från den 9 augusti 1957 sänds väderrapporter regelbundet i svensk TV.

1955

Alf Nyberg blir SMHIs chef (överdirektör) den 1 januari. 1964 utses han till SMHIs förste generaldirektör.
»»Läs mer om Alf Nyberg

1956

SMHI startar numeriska prognosberäkningar på den svenskbyggda datorn BESK (färdigbyggd 1953). Två år tidigare hade Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet i samarbete med flygvapnet genomfört de första rutinmässiga numeriska prognoserna i världen.
»»Läs mer om bakgrunden

1960

Första vädersatelliten sänds upp från USA (TIROS 1). Från 1966 kan även SMHI ta emot bilder. Informationen från satelliter (och radar) i kombination med superdatorer och den numeriska prognosmodellen kommer att revolutionera den meteorologiska forskningen.

1964

SMHI installerar sin första egna dator för väderprognosberäkningar, SAAB D21. D21 hade 1962 ersatt BESK. 1969 ersattes D21 av DATASAAB D22.

Den 1 juli blir överdirektör Alf Nyberg SMHIs förste generaldirektör.

1965

SMHIs första automatstation Östergarn levererar data från och med november, men det ska dröja ytterligare 30 år innan automatiska observationer slår igenom.

1970

En miljöavdelning bildas på dåvarande Klimatbyrån med Björn Bringfelt som chef. Avdelningen gjorde särskilt under 1970-talet spridningsberäkningar för de flesta stora skorstenar i Sverige.

1972

HBV-modellen utarbetas vid SMHI. Modellen beräknar vattenföringen i exv en flod eller tillrinningen till en kraftverksdamm. Modellen användes senare över hela världen.
»»Läs mer om HBV-modellen

1975

SMHIs huvudkontor flyttar till Norrköping.
»»Läs mer

Ett europeiskt räknecenter för prognosforskning (ECMWF) bildas. Centret fick sin bas i Reading utanför London. Hit samlas väderdata från hela jorden som bearbetas och distribueras till medlemsländerna.

1976

Levereras undersökningsfartyget Sensor till SMHI från ett norskt varv.
>>Läs mer om Sensor.

1977

Lars Ag tillträder generaldirektörsposten den 1 juli.

1978

Påbörjades installering av automatstationer för havsmätningar.

1982

SMHI omorganiseras efter politiskt beslut, varvid affärsverksamheten får större prioritet.

Dåvarande Strålskyddsinstitutet (SSI) ger SMHI i uppdrag att mäta hur mycket naturlig ultraviolett solstrålning som finns. Anledningen är det kraftigt ökande antalet hudcancerfall. Mätningarna startar året därpå.

1983

Ett för tiden mycket avancerat automatiskt stationsnät för solstrålning startar. SMHI har även flera uppdrag för att kartera vindenergitillgången i landet. Båda projekten föranleddes av energikriserna (kraftiga prishöjningar på oljan) under 1970-talet.

1984

Dopplerväderradar från Ericsson monteras på taket till SMHI, Norrköping. Utgör starten till världens första nät av Dopplerväderradar.
»»Läs mer om SMHIs väderradar

1985

Hydrografiska laboratoriet byter namn till Oceanografiska laboratoriet och även huvudmannaskap från Fiskeristyrelsen till SMHI.

Tillsammans med övriga vädertjänster i Norden initierar SMHI den regionala prognosmodellen HIRLAM. Modellen blir under många år det viktigaste redskapet för att skapa tillförlitliga prognoser.

1986

SMHI ges första uppdraget för att beräkna väntade följdverkningar av en broförbindelse Malmö/Köpenhamn.

I april inträffar Tjernobylkatastrofen. SMHIs spridningsmodeller har stor betydelse för de svenska besluten. En nationell beredskap för kärnenergiolyckor byggs upp där SMHI är en viktig part.

Den 1 septembber efterträder Bert Ekström Lars Ag som generaldirektör.

1988

På uppdrag av Naturvårdsverket börjar SMHI att övervaka ozonskiktet. Det antarktiska ozonhålet som upptäcktes några år tidigare fick stort genomslag; Wienkonventionen och Montrealprotokollet.

1989

Den 1 juli efterträder Hans Sandebring Bert Ekström som generaldirektör.

1991

Den första europeiska fjärranalyssatelliten togs i bruk 17 juli, ERS-1. Satellitprogrammet finansieras genom ESA, det europeiska rymdprogrammet.

1992

Sammankopplas de nordiska väderradarstationerna i Sverige, Norge och Finland till ett nät (NORDRAD).

1995

Aerologiska stationen på Bromma läggs ner. Återstår därmed de två aerologiska SMHI-bekostade stationerna på flygplatserna i Sundsvall/Härnösand och Göteborg-Landvetter. Ekonomiskt besvärliga tider ligger bakom.

1995/96

SMHI installerar det nya automatiska meteorologiska synoptiska observationssystemet OBS 2000. I sin förlängning innebär det att cirka 100 bemannade stationer läggs ner. Det är främst den kärva svenska ekonomin som driver på denna utveckling.

1996

SMHI ingår samarbete beträffande högpresterande datorresurser med SAAB, Linköpings universitet och Nationellt superdatorcentrum (NSC). Datorn CRAY C90 tas i drift.

Den ekonomiska intresseföreningen ECOMET (European Cooperation on Meteorology) bildas. SMHIs generaldirektör blir dess förste ordförande.
 

1997

Klimatforskningsprogrammet SWECLIM igångsätts genom samarbete mellan SMHI, MISTRA samt universiteten i Stockholm och Göteborg. Navet inom svensk klimatforskning förläggs därmed till Rossby Centre vid SMHI. Programmet avslutas 2003, men Rossby Centre lever vidare och utökas.

SMHI lägger ut mer och mer information på webben. Detta år lanseras bland annat UV-index i grafisk form, med en klickbar karta och kurvor över den skadliga UV-strålningen, en produkt som skulle leva kvar länge i samma form i den snabbt föränderliga IT-världen.

1998

Monopolet på vädertjänster försvinner och SMHI utsätts för ökande konkurrens. SMHI öppnade ett kontor i Åbo, Finland. Syftet var att konkurrera om den finska kommersiella prognosmarknaden.

2000

Långvarigt regnande under oktober och november över Dalarna och Värmland gav bland annat en svår översvämning i Arvika.

2003

Maria Ågren blir ny generaldirektör från den 1 juli.

2005

Stormen Gudrun i januari blev den svåraste naturkatastrofen i Sverige i modern tid. Den tillsammans med tsunamikatastrofen, den 26 dec 2004, och några svåra översvämningar ibland annat Arvika år 2000 och i Ljungby 2004 ledde till att det blev ett fokus på krisberedskapen i Sverige. SMHI har sedan dess successivt blivit en mer officiell part i den nationella beredskapen.

2007

Klimatförändringsfrågan växer och blir alltmer förankrad i samhället. Det stora genombrottet skedde i samband med Klimat och sårbarhetsutredningen 2007.

2009

Lena Häll Eriksson blir ny generaldirektör från den 1 juni.

2010

Under vintern 2009/2010 kom mycket snö, vilket gjorde att tak rasade, på flera håll i landet. 

Ny webbsida som inkluderar sociala medier (Facebook 11 oktober) och dialogfunktioner lanseras. Twitter hade börjat året innan. Myndigheten är tillgänglig 365/7/24 (året, veckan och dygnet runt).

Utbrottet från vulkanen Eyafjallajökul gjorde att flygtrafiken stängdes i stora delar av Europa. SMHI bistod flygtrafiksektorn med både specialprognoser och spridningsberäkningar.

2011

I februari utkom det sista numret av Väder och Vatten. En mer än 100-årig månatlig utgivning av sammanställningar i tryckt form av väder- och vattenförhållandena i Sverige upphör. Därefter tillgängliggörs informationen via webben.

2012

Arbetet med klimatförändringen gick över i en ny fas. Nu var det klimatanpassning som gällde. Informationen hade sedan några år inriktats mot Länsstyrelserna, men under 2012 blev SMHI ett centrum för information om klimatanpassning i och med att "Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning" inrättades.

Den 25 juni börjar SMHI att blogga om intressanta väderhändelser

2013

SMHI utses till Sveriges modernaste myndighet.

2014

Ett system för prognoser och varningar för värmebölja hade introducerats året innan, men det var först under den varma och på många håll torra sommaren 2014 som det verkligen kom till användning.

Under senare delen av året börjar SMHI efterhand att tillgängliggöra alla sina observationsdata via webben kallat Öppna data.

Den 1 september tillträder Rolf Brennerfelt som generaldirektör för SMHI.

Årets medeltemperatur i Sverige, slog det tidigare rekordet från 1934, och blev därmed den högsta som dittills uppmätts i vårt land.

2015

Regeringen permanentar Kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.

Vid klimatmötet COP21 i Paris enades världens länder om ett nytt klimatavtal.