Höst

Uppvärmningen från solen avtar

Solen står succesivt allt lägre på himlen och förmår därmed inte att värma upp luftmassorna lika mycket som under högsommaren.

Ökade temperaturskillnader

I lufthavet är det fortfarande varmt i söder, medan luften pga. mindre solinstrålning avkyls i norr.

Fler och kraftigare lågtryck

Större temperaturskillnader leder till att den energi som skapar lågtryck i atmosfären ökar. I västvindbältet över Nordatlanten och norra Europa bildas vandrande lågtryck och stormar.

Kalluftsutbrott

Efter lågtryck, som passerar Skandinavien, strömmar allt kallare luftmassor söderut. I den "brottningsmatch" som kalla och varma luftmassor utkämpar, utbreder sig höstluften stötvis, avbrutna av varmluftens sista ansträngningar.

Höststormar

Ovädren skulle kunna dra in över vilken del av Sverige som helst, men det är oftast de södra delarna som har drabbats av de största skade-verkningarna. Det beror inte bara på stor befolkningstäthet och lång kust. Det är också en följd av atmosfärens allmänna cirkulation och de förhärskande lågtrycksbanorna.

Under hösten förstärks temperaturkontrasten mellan norr och söder. Temperaturkontrasten är som störst vid den så kallade polarfronten. Denna har ofta en sträckning över Skandinavien.

På polarfronten bildas lågtryck och lågtrycksaktiviteten brukar öka ju större temperaturkontrasterna är. Detta förklarar varför lågtrycken i allmänhet är intensivare under vinterhalvåret än under sommarhalvåret.

Vissa höstar drabbas Skandinavien av våldsamma stormar. Andra höstar är vädret beskedligare. Det är svårt att förklara dessa skillnader med annat än slumpen.

År med våldsamma höststormar kan ibland komma tätt på varandra, såsom de fruktansvärda stormarna i oktober 1967 och i september respektive november 1969.

Läs mer om kraftiga svenska stormar i artikeln Stormar i Sverige.

Septemberväder

Normalt sett brukar hösten redan ha börjat i nordligaste Sverige i början av september. I mitten av månaden har den även Svealand i sitt grepp, och i slutet är det bara de sydligaste kusterna som fortfarande kan ha sommartemperaturer.

Under senare år har september ofta varit en mjuk avrundning på sommaren, ofta torr, solig och med temperaturer över det normala.

Från år 2000 och framåt verkade september bli allt varmare för varje år. Rekord slogs framförallt under den extremt varma september 2006, som hade temperaturöverskott på över fyra grader.

Mönstret bröts dock år 2007 då september var allmänt höstlik med ett flertal passerande nederbördsområden, vilket egentligen är en tämligen normal september.

År 2008 kom hösten ett par veckor tidigare än normalt, och i mitten av september var det bara delar av Götalandskusten som fortfarande hade sommartemperaturer.

Novemberväder

November är en månad som många kanske upplever som en månad "utan" väder. Det är ofta molnigt, disigt och grått. Alla löv har fallit och dagarna blir allt kortare.

November ligger i topp vad gäller dimma. Ofta ligger dimmolnen kvar under hela dagen. Solen orkar inte längre lösa upp molnen, utan vi får ett grått täcke som stänger ute dagsljuset.

Men månaden har också bjudit på rejäla oväder. Mest känd är kanske allhelgonaorkanen som inträffade den 1 november 1969. Den åstadkom stor förödelse i mellersta och östra Svealand, i Östergötland och på Gotland och skördade sex dödsoffer. Den högsta vindhastigheten som uppmättes var 36 m/s på Örskär vid Upplandskusten.

Ett annat känt oväder är snöstormen 17 november 1995. Ett för årstiden ovanligt djupt lågtryck drog in över Sydsverige med snöfall och kraftiga vindar. Både på väst- och ostkusten rapporterades stormvindar.

Det föll även mycket snö och på morgonen den 18 var snödjupet 25-60 cm i stora delar av Götaland. Hela södra Sverige var lamslaget och folk uppmanades att inte ge sig ut på vägarna. Tåg- och flygtrafik slogs ut och elförsörjningen drabbades av veckolånga avbrott.