Januari 2024 - Ovanligt kall början

Temperatur 

Jämfört med normalperioden 1991-2020 blev januari kallare än normalt i hela landet. På många håll räcker det dock att gå tillbaka till 2021 eller 2016 för att hitta en kallare januarimånad.

Den 5, 6 och 16 januari blev nationella isdygn, det vill säga maximitemperaturen under ett dygn från klockan 19 föregående dygn till 19 följande dygn var -0,1° eller lägre vid samtliga SMHIs mätstationer i Sverige.

Kylan gjorde att även de sista kuststationerna i Götaland fick meteorologisk vinter. Sist ut var Utklippan i Blekinge skärgård där den meteorologiska vintern anlände den 4 januari.

Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen fick ett nytt absolut köldrekord då temperaturen sjönk till -43,6° natten till den 3 januari. Stationens mätserie för temperatur började i september 1887.

Kallast blev det i Vittangi i norra Lappland som registrerade -44,6° den 5 januari. Det blev både månadens och århundradets hittills lägsta uppmätta temperatur i Sverige. Senast det registrerades lägre temperaturer var i slutet av januari 1999, då det var som lägst -49,0° i Karesuando i nordligaste Lappland.

I Karesuando sjönk temperaturen till -43,6° sent på kvällen den 3 januari 2023, men sedan slutade tyvärr stationen att leverera temperaturdata. Om det blev kallare än i Vittangi går inte att säga.

Exempel på stationer med långa mätserier som uppmätte sin hittills absolut lägsta temperatur för århundradet under januari 2024:

• -43,6° i Karesuando i nordligaste Lappland den 4 januari. Kallast sedan 1999.
• -36,8° i Luleå/Kallax i Norrbotten den 4 januari. Kallast sedan 1999.
• -35,2° i Abisko i nordligaste Lapplandsfjällen den 4 januari. Kallast sedan 1994.
• -43,4° i Jäckvik i mellersta Lapplandsfjällen den 5 januari. Kallast sedan 1978.
• -42,9° i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen den 5 januari. Kallast sedan 1999.
• -39,7° i Pajala i Norrbotten den 5 januari. Kallast sedan 1999.
• -36,6° i Umeå i Västerbotten den 5 januari. Kallast sedan 1978.
• -34,0° i Gustavsfors i Värmland den 16 januari. Kallast sedan 1985.
• -31,2° i Östmark i Värmland den 16 januari. Kallast sedan 1987.
• -31,7° i Mora i Dalarna den 20 januari. Kallast sedan 1986.

Det var betydligt mildare i norra Sverige under andra veckan i januari och i princip hela Sverige de tio sista dygnen i månaden. Den 9 januari hade Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen 8,3° vilket endast överträffas av januarirekordet på 8,6° från 2006. Mätserien började 1950.

Månadens högsta temperatur blev 9,1° på Sylarna (1030 möh) i Jämtlandsfjällen den 29 januari. Det är inte helt unikt att fjälltoppar kan vara varmast vintertid om det finns ovanligt varm luft i högre nivåer.

Stationer med långa mätserier som uppmätte sin hittills högsta januaritemperatur för århundradet under januari 2024:

• 7,0° i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen den 29 januari. Varmast i januari sedan 1930.
• 6,5° i Gäddede i norra Jämtland den 29 januari. Varmast i januari sedan 1975.        
• 5,8° i Hemavan i södra Lapplandsfjällen den 29 januari. Varmast i januari sedan 1993.

Fler avvikelsekartor med normalperiod 1991-2020 och referens­normalperiod 1961-1990

Jämförelse med tidigare januarimånader i Sverige och globalt

Januari 2024 blev den kallaste januarimånaden sedan 2016 för landet som helhet. I ett historiskt perspektiv hamnade Sverigemedeltemperaturen ganska nära referensvärdet gällande 1860-1900.

Nederbörd

Nederbördsmängderna var omkring eller något under de normala för januari i en stor del av landet. Störst underskott fanns i kustområdena i Norrland där nederbörden var ungefär hälften av den normala. Det räcker dock på de flesta håll att gå tillbaka 1-7 år för att hitta en lika torr eller torrare januari.

I ett stråk över östra och södra Skåne kom det däremot ungefär dubbelt så mycket nederbörd än normalt. Brösarp på Österlen fick mest och noterade sin nederbördsrikaste januarimånad sedan mätningarna började 1997. Ungefär hälften föll den 1-3 januari då det kom sammanlagt 76,0 mm. I Trelleborg var månadssumman den högsta för januari sedan 1988.

Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen registrerade månadens högsta dygnsnederbörd med 35,0 mm den 8 januari i samband med ett lågtryck. Det var största dygnsnederbörden för januari i Katterjåkk sedan 2017 då det som mest föll 53,1 mm den 25 januari.

Ett omfattande nederbördsområde gav nästan lika mycket vid västkusten nederbördsdygnet den 21 januari. Fotskäl i västligaste Västergötland fick då 33,6 mm och Håvelund i Bohuslän 33,5 mm.

Temperatur och nederbörd vid 10 mätstationer i januari 2024 (806 kB, pdf)

Detaljerad tabell över temperatur och nederbörd vid 15 stationer i januari 2024 (24 kB, pdf)

Vind

Lågtryckstrafiken gjorde att januari i allmänhet blev blåsigare än normalt, framförallt i norra Norrland som berördes av flera lågtryck under senare delen av månaden.

På Hanö i Blekinge blåste det storm den 3 januari med 25,4 m/s i medelvind och 31,2 m/s i byvind. Det uppmättes även stormbyar på Väderöarna och Måseskär vid västkusten samt Pålgrunden i Vänern. Blåhammaren i Jämtlandsfjällen uppmätte en byvind på 34,9 m/s och medelvind på 30,1 m/s.

Ett djupt lågtryck som passerade norr om Sverige den 29 januari orsakade storm i Lapplandsfjällen. På Stekenjokk uppmättes orkanvindar med 48,7 m/s i byvind och 40,3 m/s i medelvind. Det registrerades även orkanbyar i Hemavan-Gierevarto och Stora Sjöfallet samt i Tarfala där byvinden runt midnatt också nådde upp i 48,7 m/s.   

Snö

Året inleddes med ett snötäcke över en stor del av Sverige utom södra Götaland, Gotland och Öland där det var barmark. Snöfall den 1-3 januari gjorde att även södra Götaland fick ett snötäcke. Brösarp på Österlen hade morgonen den 4 januari ett snödjup på 38 cm. Det var det största uppmätta snödjupet i Brösarp oavsett månad sedan januari 2011. Den 5 januari låg det snö på marken i princip i hela landet.

Blidväder i västra och södra Götaland den 13-14 januari ledde till snösmältning där. Den 15 januari slog det om till kallare väder igen. Ett snöfallsområde som berörde hela landet den 17 januari medförde att praktiskt taget alla stationer i Sverige hade ett mätbart snödjup morgonen den 18 januari. Det gav även en snödjupsökning från 43 cm till 86 cm i Nordanbäck i nordligaste Ångermanland.

Höglekardalen i Jämtland hade månadens största uppmätta snödjup med 115 cm den 25 januari.

I slutet av månaden smälte snön snabbt i södra Sverige i det milda vädret. Det ledde till översvämningar i bland annat Skåne, vilket sammanfattas i den hydrologiska månadskrönikan.

Solskenstid

Januari 2024 var i allmänhet något soligare än normalt i södra Sverige medan solskenstiden i norra Sverige varierade. Karlskrona registrerade flest timmar följt av Karlstad och Göteborg. Östersund var en av få stationer som fick en molnigare januari än vanligt. Där observerades en tredjedel av den normala solskenstiden för månaden.

Åska

Det registrerades flera blixturladdningar i samband med att ett intensivt lågtryck passerade över södra Sverige och sydöstra Norrland den 17-18 januari. Den 17 januari registrerades 29 urladdningar från södra Halland upp till Värmland och från Bohuslän i väster till strax nordost om Vättern. Dygnet efter noterades 7 blixturladdningar i södra Ångermanland och norra Medelpad.

Vädret dag för dag

Nederbörd i söder och rekordkallt i Kvikkjokk-Årrenjarka

Det nya året inleddes med att ett nederbördsområde gav snö och regn i Götaland och Svealand. Brösarp på Österlen i Skåne fick 24,9 mm regn och Kroppefjäll-Granan i Dalsland fick 22,8 mm snö i smält form den 1 januari. Samtidigt medförde ett högtryck mycket kallt väder i norra Sverige med temperaturer under -30° i Lappland och Tornedalen.

Den kalla luften kröp något söderut den 2 januari och temperaturen sjönk till -34,5° i Hoting i norra Ångermanland. Längst i norr kröp den under -40°. Nederbörden mattades i allmänhet av utom i sydligaste Götaland där Brösarp fick ytterligare 22,3 mm nederbörd i form av regn och snö.

Natten till den 3 januari var det klart väder i stora delar av norra Norrland och temperaturen i Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen sjönk till -43,6°, vilket var nytt absolut köldrekord för stationen vars mätserie för temperatur började i september 1887.

Snöoväder i Skåne och Blekinge

Ett lågtryck som passerade österut över sydligaste Sverige den 3-4 januari gav mycket blåsigt väder och nederbörd i södra Götaland och de östra delarna av södra Sverige. På Hanö i Blekinge blåste det storm den 3 januari med 25,4 m/s i medelvind och 31,2 m/s i byvind som högst. Ostliga vindar bidrog till kraftigt snöfall i Blekinge och östra Skåne, vilket ledde till svåra problem med snödrev på vägarna och långvarigt trafikstopp på E22.

Lyckeby i Blekinge fick 30,2 mm nederbörd på ett dygn och Brösarp på Österlen 28,8 mm. Brösarp uppmätte en snödjupsökning på 28 cm och ett totalt snödjup på 38 cm morgonen den 4 januari.

Snöfallet i södra Götaland mattades av och drog bort den 4 januari, men dröjde sig kvar i de östra delarna av landet. Högtrycket i norr bredde ut sig över Sverige den 4-6 januari och gav tidvis klart väder samt låga vintertemperaturer i hela landet.

Århundradets hittills lägsta uppmätta temperatur

Den 4 januari sjönk temperaturen till -43,8° i Naimakka i nordligaste Lappland och ännu kallare var det den 5 januari då Vittangi i norra Lappland hade -44,6°, vilket är århundradets hittills lägsta uppmätta temperatur. Den tidigare lägsta temperaturen under detta århundrade var -44,0° i Storbo i nordligaste Dalarna den 4 februari 2001.

I Svealand hade Särna i norra Dalarna -36,3° den 5 januari och i Götaland hade Horn i sydligaste Östergötland -25,7° den 6 januari. Iskristaller i den kalla luften bidrog till att ljuspelare och vertikalpelare observerades på flera håll den 4-8 januari.

Mildare i norra Sverige

Ett lågtryck som passerade norr om Sverige den 7 januari medförde att mildare luft började strömma in över nordligaste Sverige. Vinden tilltog och i Lapplandsfjällen snöade det. Högtrycket som hade sitt centrum över Norge och västra Svealand gav fortsatt kallt och tidvis klart väder i resten av Sverige.

Högtrycket försköts söderut den 8 januari samtidigt som ett nytt lågtryck passerade strax norr om Sverige. Tarfala och Stora Sjöfallet i Lapplandsfjällen uppmätte orkanbyar. I Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen föll det 35,0 mm nederbörd.

De följande två dygnen var det mycket milt i Norrland. Temperaturen steg till 8,3° i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen den 9 januari och 7,1° på Lungö vid Ångermanlandskusten den 10 januari. Lågtryck från Norska havet som passerade ner över Finland gav blåsigt väder i norra Sverige med orkanbyar i Stora Sjöfallet och Tarfala den 9 januari. I fjällen föll en del regn och snö, medan det i södra Sverige var ganska soligt på många håll.

Den 11 januari låg Sverige mellan ett högtryck över Brittiska öarna och ett lågtryck över Ryssland, samtidigt som ett lågtryck från Norra ishavet drog in över norra Norrland under kvällen. I norra halvan av landet medförde lågtrycket snöfall med inslag av regn där det rådde plusgrader.

Lågtryckspassager

Lågtrycket över norra Norrland fortsatte mot sydost över Östersjön den 12 januari. I samband med det föll nederbörd i östra delarna av södra Norrland och Svealand. Rossön i nordvästra Ångermanland fick 18,5 mm. I Götaland ökade molnigheten till kvällen då ett nytt, omfattande lågtryck på Norska havet närmade sig norra Sverige. Vid västkusten förekom dimma och dimmoln.

Det nya lågtrycket passerade över Norrland och östra Svealand den 13 januari. Det föll snö på flera håll i landet, i södra och västra Götaland regn. Örkelljunga i norra Skåne fick 9,4 mm.

Kallare väder

Kallare luft letade sig ner över norra Sverige den 14 januari. Ett nytt, mindre lågtryck och tillhörande snöfallsområde rörde sig under dagen och kvällen söderut från södra Norrland till Götaland. På en del håll bestod nederbörden av regn. Djursätra i Västergötland noterade 18,0 mm i dygnsnederbörd.

Lågtrycksområdet och nederbörden över södra Sverige drog bort österut den 15 januari. I Vänge på inre Gotland föll 14,0 mm nederbörd. En högtrycksrygg växte in över Sverige och molntäcket sprack upp med början norrifrån. Det blev kallare i hela landet. Temperaturen sjönk till -36,6° i Gielas i södra Lapplandsfjällen och -24,2° i Arvika i västra Värmland. Ett nytt lågtryck vid norska kusten medförde ökad molnighet och områden med snöfall i norra Norrland.

 

Lägsta temperaturen i Götaland sedan 2010

Natten blev klar och mycket kall i stora delar av landet. Morgonen den 16 januari hade Horn i södra Östergötland -28,8°. Det var den lägsta temperaturen i Götaland sedan den 1 december 2010 då Kymbo i Västergötland uppmätte -29,2°. Molnigheten ökade sedan västerifrån i landet och splittrade områden med lätt snöfall förekom i Norrland. I sydvästra Sverige drog ett nederbördsområde in under kvällen.

Lågtryck med snöfall

Ett intensivt lågtryck med delvis kraftigt snöfall drog in över västkusten och fortsatte upp över västra Svealand till nordöstra Svealand och sydöstra Norrland den 17 januari. Väderöarna vid västkusten registrerade en byvind på 30,3 m/s och medelvind på 25,3 m/s. Rossö i Bohuslän hade 20,0 mm i dygnsnederbörd samma morgon.

I Nordanbäck i nordligaste Ångermanland gav 21,2 mm dygnsnederbörd uppmätt morgonen den 18 januari en fördubbling av snödjupet till 86 cm. Gåltjärn i södra Ångermanland fick 29,4 mm i smält form och ett snödjup på 107 cm. Lågtrycket drog vidare ut över Östersjön samma dag och bakom luckrades molntäcket upp. I södra Sverige blev det sol på många håll.

Klart och kallt väder

Den 19 januari utvecklades ett högtryck över Sverige med klart väder på många håll samtidigt som nordliga vindar svepte ner kall luft över landet. Temperaturen sjönk till -38,0° i Gielas i södra Lapplandsfjällen och -20,0° i Horn i sydligaste Östergötland.

Ett lågtryck med nederbörd passerade över Götaland under första halvan av dygnet den 20 januari. I övriga delar av landet gav högtrycket inledningsvis ganska klart och kallt väder. Vittangi i norra Lappland uppmätte -38,4° och exempelvis Mora hade -31,7° vilket var det kallaste där sedan 1986. En front med snöfall och på en del håll regn drog senare in över södra Sverige och södra Norrland. Mollsjönäs i västligaste Västergötland fick sammanlagt 12,9 mm.

Mildare luft och lågtryck

Mildare luft kom in över södra Sverige den 21 januari medan det var fortsatt mycket kallt längst i norr. Väderöarna utanför Bohuskusten uppmätte 4,5° och Vittangi i norra Lappland -37,2°. Områden med snö och regn passerade österut över Sverige.

Ett djupt lågtryck på Norska havet, som fått namnet Isha av den brittiska vädertjänsten Met Office, passerade åt nordost över Norrland den 22-23 januari och mildare luft strömmade upp över Sverige. Ett omfattande nederbördsområde medförde regn i Götaland samt delar av Svealand medan det i huvudsak föll snö längre norrut. Störst nederbördsmängder morgonen den 22 januari uppmättes i Fotskäl i västligaste Västergötland som fick 33,6 mm på 24 timmar. Kalix i Norrbotten observerade 22,3 mm morgonen den 23 januari. Det var blåsigt i hela landet med stormbyar vid kusten och i fjällen. Bakom lågtrycket sprack det upp luckor i molntäcket under kvällen och natten.  

Varannandagsväder

En högtrycksrygg som passerade österut över landet den 23 januari gjorde att det tillfälligt klarnade upp på många håll. Det var mycket milt i hela landet. I Arvika i Värmland steg temperaturen till 8,0°.

Ett nytt lågtryck passerade över södra Sverige under dagen den 24 januari. Tillhörande nederbördsområde som började dra in under natten gav i huvudsak snö från norra Svealand upp till södra Norrland samt regn eller blötsnö söder därom. Baramossa i sydligaste Halland uppmätte på morgonen 23,0 mm i dygnsnederbörd. Det var fortsatt mycket milt i södra Sverige med 8,4° i Helsingborg i Skåne. I norra Norrland gav dock ett högtryck kallare och på en del håll klart väder.

En högtrycksrygg passerade österut över Sverige den 25 januari och gav uppehållsväder på de flesta håll. Det var kallt för årstiden längst i norr där temperaturen sjönk till -31,0° i Karesuando i nordligaste Lappland. 

Den 26 januari kom nästa lågtryck in från Atlanten över södra Sverige och dess nederbördsområde berörde hela landet. Från Svealand och norrut föll nederbörden främst som snö medan det även förekom regn i Götaland. Det kom bland annat 24,3 mm nederbörd i Lysekil och 23,2 mm i Heden i Bohuslän. I Myre i västligaste Värmland ökade snödjupet med 17 cm.

Milt i hela landet

Natten till den 27 januari klarnade det upp på flera håll och i söder frös det på våta vägbanor. Dygnet som helhet blev dock övervägande milt. Efter en del sol under dagen ökade molnigheten västerifrån. Ett lågtryck utanför Nordnorges kust gav blåsigt och ostadigt väder i fjälltrakterna. I Stekenjokk och Tarfala registrerades orkanbyar. Mjölkbäcken i Lapplandsfjällen fick 16,5 mm nederbörd i form av både snö och regn.

Molnen dominerade och det strömmade upp mildluft över landet den 28 januari. Ett nytt, djupt lågtryck mellan Island och Norge gav blåsigt väder på många håll. Det föll nederbörd främst i fjälltrakterna och norra Norrland. Ritsem i norra Lapplandsfjällen fick 9,3 mm.

Storm i Lapplandsfjällen

Det djupa lågtrycket passerade norr om Sverige den 29 januari och orsakade storm i fjällen. I Stekenjokk uppmättes orkanvindar med 48,7 m/s i byvind och 40,3 m/s i medelvind. Det registrerades även orkanbyar i Tarfala, Hemavan-Gierevarto och Stora Sjöfallet. Mosekälla i södra Lapplandsfjällen fick 16,0 mm nederbörd.

Mycket mild luft strömmade upp över landet. Vid Sylarna (1030 möh) i Jämtlandsfjällen steg temperaturen till 9,1°. I Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen var det 7,0° natten till den 29 januari, vilket är mätseriens tredje högsta januaritemperatur och den högsta som uppmätts i Katterjåkk/Riksgränsen sedan 1930 då januarirekordet på 7,6° noterades. Mätningarna började 1904.

Dis och dimma bildades i delar av Lapplandsfjällen, Svealand och Götaland under natten och morgonen den 30 januari. I fjällen fortsatte snöbyarna och det blåsiga vädret. Ett lågtryck från Atlanten passerade över södra Sverige med regn som gav 16,8 mm i Rossö i Bohuslän.

Natten till den 31 januari blev klar och kall i delar av södra Norrland. Temperaturen sjönk till -25,2° i Ljusnedal i Härjedalen. Ett nytt, djupt lågtryck på Atlanten som fått namnet Ingunn av den norska vädertjänsten närmade sig norra Sverige. Vinden tilltog även i resten av landet. Under kvällen uppmättes 30,0 m/s i byvind och 23,4 m/s i medelvind på Väderöarna vid västkusten.

Dygnsnederbörd på minst 40 mm januari 2024 (4 kB, pdf)

Medelvindhastighet vid kuststationer på minst 21 m/s i januari 2024 (5 kB, pdf)