Huvudinnehåll

Havsvattenstånd 2025

Uppdaterad

Publicerad

Detta var ett år med små avvikelser från medelvattenståndet, särskilt de låga vattenstånden lyste med sin frånvaro. Bara vid ett fåtal tillfällen i början och slutet av året noterades höga eller låga vattenstånd på 100 cm eller mer, och de allra största avvikelserna för året var bara någon eller några centimeter mer. Sommaren utmärkte sig med en medelnivå i Östersjön som var bland de högsta som registrerats, men de tillfälliga topparna var ändå rätt blygsamma. Så allt som allt, ett lugnt år för havsvattenståndet 2025.

Vinter

I början av året passerade flera lågtryck över de södra delarna av Sverige med dominerande sydvästvindar. Detta fick till följd att vattenstånden under årets första vecka låg kvar och pendlade omkring +40 cm på de norra farvattnen, medan de var omkring det normala på de södra farvattnen.

Den 6–7 januari närmade sig lågtrycket Floriane Skandinavien. Till att börja med var vinden sydlig, vilket pressade vattnet norrut längs västkusten. I Viken sjönk det till -37 cm. Sedan vred vinden mot sydväst vilket pressade vattnet tillbaka mot kusten. Vid midnatt mellan den 7 och 8 januari steg vattenståndet i Uddevalla till +100 cm vilket var vinterns hittills högsta vattenstånd. Göteborg noterade +79 cm och Smögen +69 cm.

Den 11 januari befann sig ett lågtryck öster om Sverige och det var en nordostlig vind över Skandinavien. På Östersjön pressades vattnet mot den svenska ostkusten. Vinterns högsta vattenstånd +100 cm noterades återigen, och denna gång vid Ölands norra udde. I Kungsholmsfort steg det till +87 cm.

Den 13 rörde sig ett lågtryck in över norra Skandinavien och på Bottenviken var det en sydvästlig vind som pressade vattnet norrut. I Kalix steg det till + 99 cm och Ratan noterade +75 cm. Under denna period hade Östersjöns vattenstånd sjunkit tillbaka och närmade sig det normala. När lågtrycket hade passerat var det en västlig vind över Östersjön. Det lägsta vattenståndet för januari, -45 cm observerades den 14 i Skanör.

Den 25 januari rörde sig ett djupt lågtryck med namnet Éowyn in mot Skandinavien. Det var en sydvästlig vind över södra Sverige. På de norra farvattnen pressades vattnet norrut och i Kalix steg det till +78 cm. Längs västkusten pressades vattnet in mot land och i Uddevalla steg det till +86 cm.

Den 5–7 februari gav ett vidsträckt lågtryck på Ishavet kraftig blåst över norra Skandinavien. Den sydvästliga vinden pressade vattnet åt norr, vilket ledde till en snabb höjning av vattenståndet vid de nordligaste stationerna. Kalix uppmätte den 5 februari +69 cm, följt av Furuögrund med +62 cm och Ratan med +52 cm.

Lugna förhållanden i mitten av februari ledde till en allmän sänkning av vattennivåerna. Vinterns lägsta vattenstånd noterades den 10 vid Kungsvik med -68 cm, i samband med ett omfattande högtryckssystem över Skandinavien. Den 15 februari noterade Kalix -45 cm medan Stockholm hade -27 cm dagen efter.

Samtidigt hade Kungsvik i norra Bohuslän en nivå på -43 cm, och längre söderut vid Göteborg uppmättes -34 cm. Så den 20 februari dominerades vädret av ett djupt lågtryck ute på Atlanten som gav sydliga vindar på västkusten vilket drev vattnet norrut. I Viken sjönk vattenståndet till -64 cm.

Den 23–25 februari gav ett djupt lågtryck på Atlanten sydvästliga vindar över Skandinavien som pressade in vatten mot den svenska västkusten, Kungsvik noterade+63 cm.

Vår

De tre vårmånaderna bjöd inte på några stora vattenståndshändelser. Förutom vid ett fåtal tillfällen avvek inte vattennivåerna mer än en halv meter från medelvattenståndet.

Lågtrycken som drog över norra Skandinavien den 5 och 6 mars orsakade både de högsta och lägsta vattenstånden för månaden. Längs Bohuskusten noterade Uddevalla det högsta vattenståndet för hela våren med +60 cm, medan Kungsvik hade +55 cm. Mars månads lägsta vattenstånd, -52 cm uppmättes samtidigt vid Skanör.

Därefter hände inget anmärkningsvärt med vattenståndet förrän den 9–10 april då ett lågtryck rörde sig åt sydost över norra Skandinavien. Den inledande nordvinden sänkte vattenståndet i Kalix till -57 cm och i Furuögrund till -52 cm. Under dagen vred vinden till väst och Skanör noterade natten mot den 11 april vårens lägsta uppmätta vattenstånd med -58 cm.

På västkusten hade väderlägena under första halvan av månaden ingen större påverkan på vattenståndet. Det var i huvudsak tidvattnets svängningar som gav Kungsvik -57 cm den 7 april, då medelnivån under dygnet var knappt -30 cm vid stationen.

I maj höll sig vattenstånden på blygsamma nivåer vid alla stationer. Tre undantag fanns; den 4 maj då Skanör nådde +49 cm, den 22 maj där nivån i Kalix vid frisk ostlig vind sjönk till -51 cm, och den 26 maj då Uddevalla vid frisk västvind på Skagerrak uppmätte +47 cm.

Sommar

Det mest utmärkande för vattenståndet sommaren var de allmänt höga nivåerna i Östersjön. Det illustreras kanske bäst av vattenståndspegeln vid Landsort, som ligger på en udde som skjuter långt ut i Östersjön. Där finns det inte några lokala effekter som påverkar vattenståndet, Landsort återspeglar oftast nivån i Östersjön som helhet. Under sommarmånaderna juni–augusti hade Landsort Norra ett medelvärde på drygt +15 cm, vilket är bland de högst registrerade sedan mätningarna startade 1886. 

Vattenståndkurvor för Landsort för 1 juni–31 augusti 2025.

Vattenståndkurvor för Landsort för 1 juni–31 augusti. Den tjocka röda linjen är 2025, de övriga är åren 2000–2024.


Några av stationerna i de västra farvattnen upplevde också väderhändelser som gav relativt höga vattenstånd för att vara under sommaren. På västkusten dominerade annars tidvattensvängningarna stort över de vinddrivna vattenståndsskillnaderna.

Den 12 och 13 juni växte ett högtryck in från sydväst över Skandinavien. Längs västkusten rörde sig vattnet ut från kusten och vattenståndet sjönk under det normala vid samtliga stationer i området. I Uddevalla sjönk vattenståndet till -34 cm, vilket var den lägsta observationen för juni.

Det högsta vattenståndet för juni uppmättes också i Uddevalla drygt två veckor senare med +74 cm den 24 då ett lågtryck med västlig vind pressade vattnet in mot västkusten. Sex dagar därefter, den 29 juni, passerade ett lågtryck över norra Sverige. I Bottenviken höjdes vattenståndet och Kalix nådde +37 cm. Längs västkusten steg vattenståndet än mer, och Uddevalla noterade +68 cm.

Den 3 juli passerade ett intensivt lågtryck med sitt centrum över Svealand. I samband med lågtrycket var det mycket blåsigt, och vattenståndet i de östra farvattnen sjönk hastigt med 15–25 cm för att inom ett dygn återgå till den tidigare nivån. Då utgångsläget var högt blev det ändå inga särskilt låga nivåer att tala om. Dagarna efter, den 4–6 juli, passerade ett lågtryck över Norska havet, natten mot nationaldagen noterade Uddevalla +58 cm.

Den 11 juli kom ett lågtryck med namnet Gabriel in från sydost över södra Östersjön. I den nordliga vinden steg vattenståndet och Simrishamn noterade +46 cm, Kungsholmsfort +45, Oskarshamn +43 och Ölands norra udde +40 cm. Nästa svängning värd att nämna var i samband med lågtrycket Karl-Heinz den 29 juli, då Stockholm noterade +37 cm och Kalix +34 cm.

Som sagt var vattenståndet i de östra farvattnen högre än vanligt för sommarperioden. Det visade sig bland annat i att ingen station i Östersjön hade någon notering under medelvattenståndet under hela juli. Simrishamn hade månadens lägsta notering för Östersjön med precis på medelvattenståndet (-0,1 cm) den 26 juli.

Den 5–6 augusti drog lågtrycket Floris med hård sydvästlig vind in över Bohuskusten, Väderöarna noterade som högst 23,6 m/s. Den 6 augusti noterades sommarens högsta vattenstånd, med +87 cm i Uddevalla och +82 cm i Stenungsund.

Den 15–16 augusti rörde sig en kallfront österut över Norrland. De högsta medelvindarna rapporterades från Örskär vid Upplandskusten med 25 m/s. Först sydvästlig vind över Bottniska viken med ökande vattenstånd. Forsmark noterade +66 cm och Kalix noterade +53 cm. Sedan hastigt omslag till nordlig vind den 17 augusti då vattenståndet längst i norr sjönk markant och Kalix registrerade sommarens lägsta värde på -48 cm.

Höst

Den första halvan av september var vattenståndsvariationerna förhållandevis små. Den högsta noteringen var +51 cm vid Uddevalla på västkusten, där tidvattentopparna bidrog till högre värden två gånger per dygn.

Den 16 september rörde sig ett lågtryck in över Sverige från Nordsjön, vilket orsakade västliga vindar längs västkusten. Vindarna pressade in vattenmassorna mot kusten. Därmed steg vattennivåerna vid de flesta stationer och Uddevalla noterade +77 cm samtidigt som Skanör hade -51 cm, vilket var de högsta och lägsta vattenstånden för månaden.

Den 21–22 september passerade ett lågtryck över hela Skandinavien då sydliga vindar höjde vattenståndet i de norra farvattnen. Vid Kalix ökade nivån till +50 cm.

Höststormen Amy dundrade in över Sverige tidigt på morgonen den 4 oktober. De kraftiga sydvindarna drev ut vattnet från Kattegatt och Skagerrak norrut mot norra Atlanten. Därför sjönk vattenståndet längs Hallandskusten och i Öresund, med -104 cm slog Viken ett nytt minimirekord för oktober. Det var också höstens och hela årets lägsta uppmätta vattenstånd. I Halmstad sjönk det till –90 cm och i Onsala till –40 cm.

På eftermiddagen den 4 oktober drog Amy sydost över Skagerrak mot södra Östersjön vilket fick vinden att snabbt vrida till väst och nordväst på Nordsjön. Därmed pressades vattnet tillbaka in mot svenska västkusten. Vattennivåerna började stiga mot kvällen och då hade stormen redan bedarrat. Vattenståndet steg snabbt under natten och månadens högsta vattenstånd nåddes vid lunchtid den 5 i Uddevalla med +100 cm.

 

Foto Göteborgs Fiskhamn på eftermiddagen den 5 oktober när vattenståndet var 86 cm över medelvattenståndet.

Stormen Amy fick vattenståndet att stiga längs västkusten. Här Göteborgs Fiskhamn på eftermiddagen den 5 oktober när vattenståndet var 86 cm över medelvattenståndet. Foto: Fredrik Waldh

 

 Däremot noterade den 4–5 samtliga stationer i Östersjön vattenstånd under medel, med undantag för Stockholm som pendlade runt medelvattenståndet.

Ett lågtryck som bildades på norra Atlanten rörde sig i en sydostlig riktning och gav nordvästliga och västliga vindar den 10 oktober. Som en följd av detta ökade vattenståndet vid samtliga stationer längs västkusten. Högst nådde vattenståndet i södra Kattegatt, där Halmstad uppmätte +73 cm. Den 27 rörde sig ett lågtryck österut över Sverige, och vattenståndet längs västkusten steg åter vid samtliga stationer. Uddevalla noterade +71 cm.

Den 3–4 november rörde sig ex-orkanen Melissa åt nordost över Nordatlanten. Över Sverige vred vinden från sydlig till sydvästlig vind. Längs västkusten och på Bottniska viken pressades vattnet norrut. På eftermiddagen den 4 uppmättes vattenståndet i Uddevalla till +61 cm medan Kalix hade +67 cm.

Ett lågtryck passerade över Östersjön den 21 november och följdes nästa dag av ett nytt lågtryck som passerade över mellersta Norrland. Sydliga till sydostliga vindar över Östersjön pressade vattnet norrut. Vid Ölands norra udde noterades +56 cm tidigt på morgonen, och den 22 uppmättes vattenståndet till +61 cm vid Kalix.

Ett lågtrycksystem över Norska havet rörde sig åt nordost den 27–30 november. Sydvästliga vindar över hela Skandinavien drev vattnet åt nordost. Till följd av detta sjönk vattenståndet vid Skanör till -51 cm den 28 vilket var det lägsta vattenståndet för november. Dagen efter, den 29, steg vattenståndet vid Kalix till +82 cm. Höstens och hela årets allra högsta vattenstånd noterades samma dag i Uddevalla med +101 cm.

December

I december påverkades de svenska farvattnen av flera kraftiga vädersystem.

Vattenståndet i Bottniska viken och Östersjön påverkades mycket av årets mest intensiva storm, Johannes. Ovädret rörde sig sydost över norra Skandinavien under dagarna mellan jul och nyår. De hårda vindarna lämnade ett markant avtryck på vattennivåerna.

Stormen inleddes den 27 december med nordvästliga vindar som framåt kvällen vred mot nord. Vattnet pressades söderut, vid Furuögrund i Bottenviken sjönk vattennivån till -74 cm. Samtidigt som vattnet sjönk i norr, steg det kraftigt i södra Östersjön. Vattnet som drivits bort från de norra farvattnen fördes mot södra Östersjön, där Skanör nådde en vattennivå på +91 cm den 28 december.

Efter en kort återhämtning, när stormens centrala delar hade dragit vidare, drog ett nytt djupt lågtryck in över norra Skandinavien den 29 december. De nordliga vindarna pressade återigen vattnet söderut, och i Kalix uppmättes då månadens lägsta vattenstånd på -95 cm innan vattennivån åter började stiga.

Det var dock inte bara slutet av månaden som var händelserik. Längs västkusten var vattennivåerna höga, vilket orsakades av aktiv lågtryckstrafik under första halvan av månaden. På månadens första dag rörde sig ett djupt lågtryck över Atlanten mot Skandinavien. Sydliga vindar pressade vattnet norrut och gav upphov till höga vattenstånd vid de flesta stationer. I Uddevalla uppmättes +86 cm samma dag.

I Bottniska viken var vattenståndet högt vid samtliga stationer den 3 december, och i Kalix uppmättes +71 cm. Kraftiga sydvästliga vindar på upp till 15 m/s vid Rödkallen pressade upp vattennivån i Bottenviken den 18 december. I Kalix noterades då en vattennivå på +80 cm.

Den 11 december drog ett djupt lågtryck in över västkusten med sydvästliga vindar på som mest 16 m/s, vilket drev vattnet in mot land. Uddevalla noterade månadens högsta vattenstånd med +93 cm. En dryg vecka senare blev väderläget mer högtrycksbetonat. Nordostliga vindar förde bort vattnet från kusterna, och nivåerna sjönk längs västkusten. Mitt under julnatten, kl. 01 den 25 december, noterade Kungsvik -45 cm.

 

*Vattenståndet i denna text anges relativt årets medelvattenstånd, ett teoretiskt beräknat medelvärde för den aktuella platsen. Vattenståndet i SMHIs observationer, prognoser och varningar anges i övrigt relativt Rikets Höjdsystem (RH 2000).

Relaterade sidor