För att ett beräkningsresultat från en luftkvalitetsmodell ska vara användbart är det viktigt att beräkningen är av god kvalitet och att du har kvalitetskontrollerat hela din beräkningskedja – från indata till resultat. Likaså är det viktigt att modellen som du använder är väl beprövad och validerad i den miljön och de förutsättningar som du gör beräkningen för.
I flera studier har SIMAIR utvärderats mot mätdata från olika delar av Sverige. Modellen uppvisar god överensstämmelse med mätdata, såväl i trafikmiljöer som urban bakgrund. Kvalitetsmålet för luftkvalitetsberäkningar som finns definierat i Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2010:8 uppfylls med god marginal.
Utvärdering för 30-talet svenska tätorter
I en valideringsstudie har SIMAIR jämförts med mätningar av partiklar (PM10), kvävedioxid (NO2) och bensen för 30-talet tätorter i olika delar av Sverige (se karta nedan). I studien ingick platser både i urban bakgrund samt gaturum och utvärderingen utfördes för basåren 2004 och 2005.
Studien visar att SIMAIR uppvisar god överensstämmelse med mätdata och korrelationen mellan beräknade och uppmätta halter är stark. Beräkningarna klarar med stor marginal kvalitetsmålen på luftkvalitetsberäkningar som finns definierat i Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2010:8. Studien visade också några områden som behövdes förbättras, bland annat bensenemissionerna samt halterna av kvävedioxid i urban bakgrund.
Dessa problem har numera åtgärdats. Bensenemissionerna har reviderats för att bättre stämma överens med uppmätta haltnivåer. I en annan studie har den urbana bakgrundsmodellen som används i SIMAIR, BUM, analyserats och förbättras bland annat för att bättre beskriva spridningsförutsättningarna under starkt stabila meteorologiska förhållanden med låga gränsskiktshöjder; förhållanden som är vanligt förekommande på vintern i Sverige. Utvärdering visar att denna förbättring leder till betydligt bättre överensstämmelse med mätdata.
I en nyligen genomförd utvärderingsstudie har SIMAIR detaljstuderats mot högkvalitativa mätningar från Stockholm, Göteborg och Umeå för perioden 2006-2009. Även denna jämförelse visar överlag på god överenstämmelse med mätdata. I studien testades och utvärderades också en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar.
Samtliga valideringsstudier finns att ladda ner i högerspalten.
Vad kan jag göra om SIMAIR avviker från mätningar?
Om du har konstaterat att SIMAIR avviker från mätdata kan modellen ändå ge värdefull information om luftkvaliteten över större områden i din kommun.
Det kan vara rimligt att anta att motsvarande avvikelse mellan SIMAIR och mätningar kan vara att vänta även för andra områden i kommunen. SIMAIR kan fortfarande användas för att kontrollera luftkvaliteten över större områden, om du korrigerar haltnivåerna i beräkningarna enligt dina tidigare slutsatser (dvs. införa en enkel linjärregression av halterna för att korrigera haltnivåerna mot mätningarna).