Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön.
Temperaturen i ytvattnet var normal för månaden och varierade från 2–4°C i Östersjön till 3–4°C i Västerhavet. I Västerhavet var salthalten i ytvattnet under det normala för samtliga stationer.
I Skagerrak var koncentrationen av lösta oorganiska näringsämnen i ytvattnet i stort sett normala för månaden och hade minskat sedan i februari vilket indikerar att vårblomningen startat och pågått sedan senaste expeditionen. Även i Kattegatt syntes en minskning av lösta oorganiska näringsämnen jämfört med februari och halterna var inom det normala. I Östersjön var koncentrationen av lösta oorganiska näringsämnen fortfarande på höga vinternivåer men en svag minskning av framförallt löst oorganiskt kväve (DIN) kunde ses i jämförelse med februari månad vilket kan betyda att vårblomningen är på väg att starta. Halterna av silikat var något över det normala medan DIN visade normala nivåer för månaden. Fosfathalterna var högre än normalt för månaden i stora delar av Egentliga Östersjön.
Syresituationen i bottenvattnet var god (>4 ml/l) vid samtliga stationer i Skagerrak, Kattegatt och Öresund, ingen syrebrist noterades. I Arkonabassängen var syresituationen fortsatt god i bottenvattnet. I Bornholmsbassängen hade syrgashalten ökat ytterligare sedan i februari till följd av inflödet som skedde i december 2023, framförallt var det tydligt vid stationen BY5 närmast botten. Det förekom dock ett intermediärt lager med sämre syreförhållande. Vid stationerna BY4 och Hanöbukten, där inflödet endast syntes initialt under januari månad har koncentrationen av syre nu i mars återgått till låga nivåer. I Östra Gotlandsbassängen förekom akut syrebrist (<2ml/l) från 60 m och svavelväte uppmättes från 70 m. De högsta svavelvätehalterna förekom i Östra Gotlandsbassängen medan de är något lägre i Västra och Norra Gotlandbassängen här förekommer syrebrist från 70 m och svavelväte från 80 m (BY20). I Västra Gotlandsbassängen rådde akut syrebrist från 60 respektive 90 m och svavelväte förekom från 80 respektive 100 m vid stationerna BY38 och BY31.
Nästa expedition med R/V Svea är planerad den 9:e–15:e april, med start i Kalmar och avslut i Lysekil.
Resultat
Expeditionen genomfördes med forskningsfartyget R/V Svea och startade på kvällen i Kalmar den 7:e mars och avslutades i Lysekil den 13:e mars. Vädret under expeditionen var mestadels mulet med svaga vindar, men ökade till kulingstyrka under ett par dygn när vi befann oss i Västra Gotlandsbassängen och på väg ner mot Bornholmsbassängen. Lufttemperaturen låg mellan -1 och +5 °C under veckan.
Alla 26 planerade stationer provtogs utom referensmätning vid flinten 7 som fick strykas pga. tidsbrist och trafiksituationen i Öresund. Profiler av salt, temperatur, syre och fluorescens i vattenkolumnen mättes med CTD[1] monterad på en rosett med plats för 24 vattenhämtare.
Sveas ferrybox kördes under i stort sett hela expeditionen men pga. service och sensorbyte blev det några kortare stopp. Dagligen togs ett referensprov ur ferryboxen för klorofyllanalys. Instrumentet för att mäta profiler under gång; Moving Vessel Profiler (MVP), kördes mellan BY39 och BY38 i Västra Gotlandsbassängen samt tvärs Stolpe Ränna i södra Egentliga Östersjön. Eftersom en av Sveas två ADCP:er var trasig kunde den inte köras med full funktion.
Utsättning av havsbojen vid Huvudskär samt byte av bottenmätsystem vid P22 utfördes av extra personal från SMHI. Vid Huvudskär sjösattes även en extra vågboj som ska användas för referensmätning och jämförelse med havsbojens vågsensor. Vågbojen planeras ligga ute 1–2 månader. Mätningarna vid P22 görs på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne och systemet ska vara ute ca 6 månader innan det byts.
Rapporten är baserad på data som genomgått en första kvalitetskontroll och är jämförd mot månadsmedelvärde för perioden 1991–2020. När ytterligare kvalitetsgranskning genomförts kan vissa värden komma att ändras. Värden som anges i rapporten har avrundats till närmaste tiondel och kan därför skilja sig från publicerade värden. Data publiceras så fort som möjligt på datavärdens hemsida, normalt inom en vecka efter avslutad expedition. Vissa analyser utförs efter expeditionen och publiceras senare och är därför inte inkluderade i denna rapport.
Skagerrak
Temperaturen i ytvattnet var runt 3–4 grader och helt normal för månaden. Salthalten i ytvattnet var däremot mycket lägre än normalt och låg mellan 18–21. Den skarpa haloklinen låg vid ca 15–20 m djup och därunder var salthalten normal. Termoklinen var inte särskilt uttalad närmast kusten, men ytlagret är fortfarande något kallare än den djupare vattenmassan.
Koncentrationen av lösta oorganiska näringsämnen i ytvattnet hade minskat kraftigt sedan i februari. Koncentrationen låg mellan 0.9–4.7 µmol/l för löst oorganiskt kväve (DIN), 0.1–0,2 µmol/l för fosfat och 3.6–7.8 µmol/l för silikat. Halterna var normala för månaden förutom för silikat som var något förhöjda på stationerna i Å-snittet.
Syresituationen vid botten var god vid samtliga stationer i Skagerrak, normala halter för månaden uppmättes med koncentrationer mellan 5.9–6.5 ml/l.
Fluorescensmätning gav utslag vid samtliga stationer mellan 0–20 m, men inga kraftiga toppar noterades, vilket är en indikation på måttlig planktonaktivitet i ytlagret.
Kattegatt och Öresund
Temperaturen i ytvattnet låg runt 3–4 °C vilket är normalt för månaden och i stort sett oförändrad sedan i februari. Salthalten i ytvattnet var även i Kattegatt och Öresund under det normala och ökade från 7.5 i Öresund till 17.9 vid Anholt E. Termoklin och haloklin sammanföll kring 10–20 meter men termoklinen var inte lika uttalad som haloklinen.
Koncentrationen av lösta oorganiska näringsämnen i ytvattnet hade minskat kraftigt sedan i februari. DIN-halterna i ytvattnet var inom det normala i Kattegatt och Öresund och låg mellan 0.5 och 4.6 µmol/l, högst i Öresund. Koncentrationen av silikat låg mellan 17.4 till 4.0 µmol/l, högst i Öresund som tillsammans med stationen Anholt E hade halter över det normala. Koncentrationen av fosfat låg mellan 0.6 och 0.1 µmol/l, lägst vid Anholt E. Fosfathalterna var över det normala i Öresund och vid Fladen.
Syrehalterna i Kattegatts bottenvatten var normala för årstiden, kring 6 ml/l vid samtliga stationer. I Öresund låg syrehalten på runt 5 ml/l.
Klorofyllfluorescensen var högre i ytvattnet i Kattegatt jämfört med Skagerrak, högst var den vid Fladen och Anholt E. Vid Fladen och N14 Falkenberg noterades även klorofyllfluorescensmax kring 7 respektive 11 meter.
Egentliga Östersjön
Temperaturen i ytan var normal för månaden vid samtliga stationer i Östersjön och låg mellan 2 och 4 °C. Varmast var det i Arkonabassängen. Salthalten i ytlagret var lägre än normalt i både Arkona- och Bornholmsbassängen och låg mellan 7.1 och 7.5. Salthalten var normal eller över det normala i ytvattnet i Östra Gotlandsbassängen och norra Egentliga Östersjön. Vattnet var välblandat ner till botten (40 m) vid BY1 men vid BY2 syntes en skarp haloklin vid 30–40 m. Vidare in i Bornholmsbassängen sammanföll termoklin och haloklin runt 40–50 m. I Östra- och Västra Gotlandsbassängen sträckte den sig ner till 50–60 m vilket var i stort sett oförändrat sedan i februari.
I Arkona- och Bornholmsbassängen hade koncentrationen i ytvattnet av framförallt DIN minskat sedan februari månad. Fosfatkoncentrationen hade också minskat eller var oförändrad medan silikat snarare hade ökat under samma period. Halterna av de lösta oorganiska näringsämnena var normala för månaden förutom för silikat. Koncentrationen av DIN i Arkona- och Bornholmsbassängen låg mellan 2.1–3.1 µmol/l, fosfat mellan 0.6–0.7 µmol/l och silikat mellan 16–17 µmol/l. Högre halter uppmättes i Östra- och Västra Gotlandbassängen med koncentrationer av DIN mellan 3.3–5.4 µmol/l, fosfat mellan 0.7–0.8 µmol/l samt silikat mellan 17–21 µmol/l. Halterna av fosfat och DIN var högre än normalt för de norra delarna av Västra Gotlandsbassängen och hade ökat något sedan i februari, medan de var normala och minskande sedan februari i Östra Gotlandsbassängen. Koncentrationen av silikat var fortsatt över det normala i hela Egentliga Östersjön.
I Arkona- och Bornholmsbassängen var syresituationen god i bottenvattnet och koncentrationen av syre hade ökat ytterligare sedan februari och det inflöde som skedde i slutet av december 2023. Vid stationerna BY4 och Hanöbukten är koncentrationen kvar på samma låga nivå som i februari och spåren av inflödet som initialt syntes i januari verkar ha försvunnit här.
Vid BY5 var koncentrationen nu 5 ml/l närmast botten och alltså inte längre under gränsen för syrebrist (<4 ml/l), men det ligger fortfarande ett lager ovanför med halter nära akut syrebrist (<2 ml/l). I Östra Gotlandsbassängen förekom akut syrebrist från 60 m och svavelväte uppmättes från 70 m. De högsta svavelvätehalterna förekom i Östra Gotlandsbassängen medan de är något lägre i norra Gotlandsbassängen, här förekommer akut syrebrist från 70 m och svavelväte uppmättes vid 80 m (BY20). I Västra Gotlandsbassängen rådde akut syrebrist från 60 respektive 90 m och svavelväte förekom från 80 respektive 100 m vid stationerna BY38 och BY31.
Fluorescensmätningarna visade på låg planktonaktivitet i ytlagret i hela Östersjön.
Mer information om algsituationen finns att läsa i:
Algaware-rapporten
| Namn | Roll | Från |
|---|---|---|
| Anna-Kerstin Thell | Expeditionsledare, Marin kemist | SMHI |
| Madeleine Nilsson | Marin kemist | SMHI |
| Ola Kalén | Oceanograf | SMHI |
| Monica Lindner | Kemist | SMHI |
| Johan Kronsell | Tekniker | SMHI |
| Hampus Bok | Tekniker | SMHI |
| Kristoffer Johansson Dale | Tekniker | SMHI |
Bilagor:
Tabell över stationer, analyserade parametrar och antal provtagningsdjup (63 kB, pdf)
Figurer över månadsmedelvärden och vertikalprofiler (1,5 MB, pdf)
Expeditionsrapport från R/V Svea vecka 10-11, 2024 (3,1 MB, pdf)